Jonas Wenström
Från Rilpedia
Jonas Wenström, född 4 oktober 1855 i Hällefors, Örebro län, död 22 december 1893 i Västerås, var en svensk ingenjör och uppfinnare.
Biografi
Jonas Wenström var son till ingenjören i Hällefors, Wilhelm Wenström, och dennes hustru Maria Ursilia von Zweigbergk. Efter universitetsstudier i Uppsala och Oslo (då Kristiania) gjorde han flera utländska studieresor, bland annat till Frankfurt, Paris, London och Pittsburgh, Pennsylvania, USA. Karriären som uppfinnare startade med mjölkseparatorer och tröskverk, men leddes sedan över på hans kommande huvudområde, elektroteknik. Han var nära att förekomma Thomas Edison med en glödlampa 1880.
I samband med ett försöksprojekt med belysning genererad av en engelsk Brushdynamo 1881 träffade grosshandlaren Ludvig Fredholm (1830–1891) civilingenjören Göran Wenström (1857–1927). Denne var yngre bror till Jonas Wenström som utvecklat en egen dynamokonstruktion och han blev snart involverad i projektet. Man övergav strax den engelska dynamomaskinen till fördel för Jonas Wenströms egen och 1882 patenterades konstruktionen. Den 17 januari 1883, konstituerades Elektriska Aktiebolaget i Stockholm – det blivande ASEA. Här kom Jonas Wenström att göra sin mest kända insats, nämligen utvecklingen av trefassystemet för högspänd växelström.
De båda strömslagen – likström och växelström – hade olika fördelar: likström kunde driva motorer, och växelström kunde transformeras från lågspänning till högspänning för att möjliggöra eltransport över längre sträckor. Men växelström kunde inte driva motorer. Lösningen på detta problem kom att formuleras nästan samtidigt 1890 av Jonas Wenström och ingenjören Michael von Dolivo-Dobrowolsky. Den innebar att man med tre växelströmsmatade ledningar i stället för två kunde skapa ett roterande magnetflöde i en elmotor och därmed en rotationsrörelse. I Sverige tillämpades principen första gången 1893, samma år som Jonas Wenström avled, endast 38 år gammal, vid en energiöverföring från Hällsjön till Grängesberg, en sträcka på 14 km. Uppfinningen av Jonas Wenström lade grunden för det blivande storföretaget ASEA, senare ABB.
En staty av honom är uppförd utanför ingången till Rudbecksskolan i Örebro, statyn är i folkmun kallad "trefasgubben". Wenströmska gymnasiet i Västerås är uppkallat efter honom.
