Jätteflygfalang

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

?Jätteflygfalang Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Petauroides volans
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Underklass:	Pungdjur Marsupialia
Ordning:	Fåframtandade pungdjur Diprotodontia
Familj:	Ringsvanspungråttor Pseudocheiridae
Släkte:	Petauroides
Art:	Jätteflygfalang P. volans
Vetenskapligt namn
§Petauroides volans Auktor: Kerr, 1792
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Jätteflygfalang (Petauroides volans) är en art i familjen ringsvanspungråttor och den enda arten i släktet Petauroides. Djuret har en flygmembran men räknas inte till familjen flygpungekorrar.

Kännetecken

Huvud av en jätteflygfalang, nattetid

Trots några överensstämmelser i kroppsbyggnaden mellan jätteflygfalang och flygpungekorrar skiljs de genom flygmembranens form och djurens beteende under flyget. Flyghuden är hos jätteflygfalang fäst vid armbågslederna och knäna. Under flyget sträcker djuret sina armbågsleder ut och håller händerna under buken. Från marken ser djuret därför trekantigt ut. Pälsens färg varierar mycket. Ryggen är svart, brun, gråaktig eller vit och buken är ljusare, oftast helt vit. Det finns även mörka individer med vitt huvud. Ansiktet kännetecknas av den korta nosen och de stora runda öronen. Den långa svansen bär med undantag av spetsens undersida hår och används ibland som gripverktyg. Jätteflygfalanger når en kroppslängd mellan 30 och 48 centimeter, en svanslängd mellan 45 och 55 centimeter och en vikt mellan 0,9 och 1,5 kilogram.

Utbredning och habitat

Arten förekommer i östra Australien. Utbredningsområdet sträcker sig över delstaterna Queensland och Victoria. Habitatet utgörs av skogar, främst med eukalyptus men inga regnskogar.

Levnadssätt

Jätteflygfalanger är aktiva på natten och vistas nästan hela livet i träd. I motsats till de mera snabba flygpungekorrarna gör de långsamma rörelser. Även deras förmåga att glida är mindre bra utvecklad. Å andra sidan kan de med hjälp av svansen byta riktning under flyget (upp till 90 grader).

Varje individ lever ensam och har ett revir av 1 till 3 hektar storlek. Territorier av honor överlappas ofta men hannarnas revir är avgränsade från varandra. De sover i trädens håligheter som de fyller med löv. Ibland har en individ upp till 18 sovplatser i reviret. Födan utgörs nästan uteslutande av eukalyptusblad.

Fortplantning

Honor har två spenar i den välutvecklade pungen. Parningstiden börjar i mars och mellan april och juni föds vanligen ett ungdjur. Ungdjuret stannar upp till 6 månader i honans pung och vistas ytterligare 4 månader i honans bo. Ibland klamrar sig ungen fast vid honans rygg. Efter 10 till 13 månader är ungarna självständiga. De blir könsmogna efter två år och livslängden uppskattas till 15 år.

Hot

Arten behöver ett habitat med många träd och är mycket känslig för skogsröjningar. IUCN listar arten trots allt som livskraftig.

Systematik

Förmågan att glida utvecklades på tre olika sätt i underklassen pungdjur och därför är arten mera släkt med ringsvanspungråttor som saknar flygförmåga än med flygpungekorrar eller dvärgflygfalanger. Jätteflyfalangens närmaste släkting är arten Hemibelideus lemuroides som har förkrympta flygmembran mellan extremiteterna.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 24 november 2008.

Noter

1. ↑ Petauroides volans på IUCN:s rödlista, auktor: Lunney, D. et. al. (2008), besökt 16 januari 2009.

Tryckta källor

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999. ISBN 0801857899

Externa länkar

• WPSQ Wildlife om jätteflygfalang (med foto) (engelska)