Buskmöss
Från Rilpedia
| ?Buskmöss | |
|---|---|
| Buskmus |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj: | Råttartade gnagare Myomorpha |
| Familj: | Springråttor Dipodidae |
| Släkte: | Buskmöss Sicista |
|
|
|
| §Sicista Auktor: Gray, 1827 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Buskmöss (Sicista) är ett släkte i familjen springråttor trots att de saknar de förlängda bakre extremiteterna. I utseende liknar de "äkta" möss.
Innehåll |
Kännetecken
Alla arter har en lång svans av 6,5 till 11 centimeters längd och når en vikt mellan 6 och 14 gram. Kroppslängden utan svans ligger mellan 5 och 9 centimeter. Pälsens färg är på ovansidan ljusbrun, mörkbrun eller gulbrun och på buken blekare men vanligen likaså brunaktig.
Levnadssätt
Arterna i släktet buskmöss förekommer i olika habitat som till exempel skogar, stäpper, träskmarker och ängar på fjällen. De gräver sina bon själva och polstrar kammaren med torrt gräs och stjälkar av andra örter. När de förflyttar sig hoppar de och de kan även klättra på kvistar. Arterna är främst aktiva på natten.
Arterna och utbredning
I släktet finns 13 beskrivna arter.
- Buskmus (Sicista betulina), utbredning - se artikel.
- Stäppmus (Sicista subtilis), Balkan, Ukraina och södra Ryssland.
- Sicista severtzovi, i regionen kring Voronezj i Ryssland.
- Sicista strandi, Kursk oblast och delar av Kaukasus.
- Sicista napaea, nordvästra delen av bergsområdet Altaj.
- Sicista pseudonapaea, södra Altaj och i Kazakstan.
- Sicista concolor, från norra Pakistan över Kashmir till provinserna Gansu och Sichuan i Centralkina.
- Sicista caucasica, norra och västra Kaukasus samt Armenien.
- Sicista kluchorica, norra Kaukasus.
- Sicista kazbegica, i Georgien.
- Sicista armenica, nordvästra Armenien.
- Sicista tianshanica, i bergsområdet Tianshan.
- Sicista caudata, i Manchuriet, i södra Sibirien och på Sachalin.
Sicista betulina och Sicista subtilis skiljer sig från de andra arterna genom en påfallande svart strimma som går på ryggens mitt.
Hot
Arten Sicista armenica listas av IUCN som akut hotad och enligt uppskattningar finns bara 250 exemplar kvar.[1] Sicista caudata hotas genom förstöringen av levnadsområdet och listas som starkt hotad (endangered).[2] Även arterna med en större population som buskmus och stäppmus räknas som missgynnad. Troligtvis på grund av de höga kraven som dessa djur ställer på sina habitat.[3][4]
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Tryckta källor
- Nowak R. M.: Walker´s Mammals of the World, Sixth Edition. The Johns Hopkins University Press, Baltimore, London, 1999.
- Macdonald D. : Die Große Enzyklopädie der Säugetiere, Könemann Verlag in der Tandem Verlag GmbH, Königswinter, 2004.
- Detlef Schilling u. a. : BLV Bestimmungsbuch Säugetiere, BLV Verlagsgesellschaft, 1983 ISBN 3-405-12846-3
- Bertelsmann Lexikon-Institut (Hrsg.): Das moderne Tierlexikon, in 12 Bänden, Verlagsgruppe Bertelsmann GmbH, Gütersloh, 1979-1985, Band 10: Seeh - Tam, 324 Seiten, Buch-Nr. 06790 0, S. 267/268 unter Streifenhüpfmaus
Noter
- ↑ Sicista armenica på IUCN:s rödlista
- ↑ Sicista caudata på IUCN:s rödlista
- ↑ Sicista betulina på IUCN:s rödlista
- ↑ Sicista subtilis på IUCN:s rödlista
