Vallhumla
Från Rilpedia
| ?Vallhumla | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Steklar Hymenoptera |
| Underordning: | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj: | Bin Apoidea |
| Familj: | Honungsbin och humlor Apidae |
| Släkte: | Humlor Bombus |
| Art: | Vallhumla B. subterraneus |
|
|
|
| §Bombus subterraneus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Vallhumla (Bombus subterraneus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).
Innehåll |
Utbredning
Vallhumlan har observerats i hela Europa med undantag av Island, men har emellertid gått starkt tillbaka på senare år och är nu utdöd i stora delar av Mellaneuropa[1]. Den blev förklarad utdöd i Storbritannien 2000[2]. Finns även i Turkiet, Kina (Xinjiang-regionen) samt på Nya Zealand.[3] I Sverige tämligen vanlig i Skåne, på Gotland samt kring Uppsala. Har dock haft större utbredning förr.[1] Den är emellertid inte rödlistad[4].
Utseende
Vallhumlan är en stor, mycket långtungad humla. Drottningen blir 26–28 millimeter lång och hanarna 14–15 millimeter[5]. Drottning och arbetare förekommer i två färgvarieteter som kan övergå i varandra: Den mörka formen är svartbrun med mellankroppen gradvis ljusnande till brunt. Ofta har den också en blekgul till rödgul krage med mörk fläck på mitten. Den ljusa formen har även den svartbrun grundfärg, men den gula kragen är vanligtvis obruten och ett beige band finns baktill på mellankroppen. Bakkroppsspetsen är vit, ofta med en beige färgton. Hanen är helt annorlunda: Mellankroppen liknar honornas, dock är båda de ljusa banden ljusgula. Bakkroppen är randig i svartbrunt och gult, med de gula ränderna bredare och ljusare baktill. Humlan är korthårig, till skillnad från trädgårdshumlan, som honorna kan förväxlas med.[1]
Vanor
Vallhumlan förekommer i öppna odlingslandskap, till exempel klövervallar[6]. Den samlar framför allt pollen från ärtväxter[7] som rödklöver och getväppling. Övriga näringsväxter är bland andra oxtunga, vallört, blåeld, honungsfacelia, vitplister och salvia.[1] Boet är underjordiskt, på upp till 2 meters djup[5].
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 G. Holmström 2007 Humlor - Alla Sveriges arter ISBN 978-91-7139-776-8
- ↑ Bumblebee.org Bumblebee.org
- ↑ American Museum of Natural History (utbredningskarta)
- ↑ http://www.iucnredlist.org/search/search-basic IUCN Red List
- ↑ 5,0 5,1 Hummel-Arten Wildbienen
- ↑ ArtDatabankens artlista (Pdf-fil)
- ↑ D. Goulson, , M.E. Hanley, B. Darvill, J.S. Ellis och M.E. Knight: Causes of rarity in bumblebees Karolinska Institutet
