Oslos historia
Från Rilpedia
Oslos historia daterar sig tillbaka till ungefär år 1000 vad gäller fast bosättning.
Innehåll |
Tidig historia
Oslo blev enligt Snorres kungasaga grundat cirka år 1048 av kung Harald Hårdråde. I slutet av århundradet blev Oslo biskopssäte. Nyare arkeologiska utgrävningar har påvisat kristna gravar från före år 1000, och detta gjorde att Oslo kunde fira sitt 1000-årsjubileum år 2000. Staden låg vid utloppet av floden Alna. Vad namnet Oslo kommer av är omstritt, men lo i Oslo betyder i alla fall slätt eller äng. Eftersom man förr i tiden skrev 'Ásló' skulle Os betyda ås eller gud som i asatron. Därmed skulle Oslo kunna betyda ungefär slätten vid åsen eller gudarnas slätt.
Oslo blev Norges huvudstad omkring år 1300 under Håkon V Magnussons tid som kung. Han anlade Akershus fästning och gjorde den till sitt residens. Osloborna drev framgångsrik handel, men blev efter hand utkonkurrerade av Hansan. Under 1500-talet hämtade sig osloköpmännen från Hansans dominans, och sjöfart och trävaruhandel byggdes ut.
Tidig modern tid
Under unionstiden med Danmark förlorade staden sin status som huvudstad och stagnerade ekonomiskt. Efter en stor ödeläggande brand år 1624 flyttades staden till motsatta sidan av Bjørvika och byggdes av sten enligt krav från kung Christian IV. Samtidigt döptes staden om till Christiania (från 1877 Kristiania). Christiania flyttades 1624 västerut och låg sedan nordväst om Akershus fästning.
Unionstiden och huvudstadsstatus
Christiania blev åter huvudstad år 1814, då unionen med Danmark upplöstes och Norge blev en del av Sverige-Norge. Stortinget beslutade 11 juli 1924 att byta tillbaka till det ursprungliga namnet. Namnbytet skedde den 1 januari 1925.
Den tidigaste stadskärnan låg kring utloppet av Alna, det område som i dag kallas Gamlebyen. Genom århundradena har stadens centrum flyttat ytterligare västerut och kulminerade 1860—1950 med offentliga byggnader från Stortinget till Slottet längs med Karl Johans gates västra sida och med Rådhuset nere vid hamnen (byggt 1950).
1800-talet blev en tid med stor expansion för staden, och många offentliga byggnader byggdes – Slottet, Universitetet, Stortinget, Nationaltheatret och många fler. Tillväxten fortsatte något långsammare under 1900-talet. Många av de centrala stadsdelarna blev utbyggda i slutet av 1800-talet, när industrialismen fick folk att lämna landsbygden och ta sig till städerna. Stadsdelar som byggdes då är till exempel Grünerløkka och Homansbyen.
Den 1 januari ändrades ortnamnet tillbaka till Oslo 1925.
Strax före andra världskriget talades det om att bygga ut orten, men kriget satte stopp för detta. Under efterkrigstiden ökade dock inflyttningen till Oslo, och under 1950-talet och 1960-talet åtgärdades trångboddheten genom att bygga satellitstäder.
Olympiska vinterspelen 1952 anordnades i Oslo.
Från 1970-talet och framåt har även inflyttning från andra länder ökat, vilket gett staden en mer internationell prägel.
Referenser
Källor
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
