Gnesta

Från Rilpedia

Version från den 10 april 2009 kl. 06.51 av RibotBOT (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gnesta
Siffrorna avser orten
Läge 59°03′N 17°18′O / 59.05, 17.3
Landskap Södermanland
Län Södermanlands och Stockholms län
Kommun Gnesta och Södertälje kommun
Församling Frustuna församling
Folkmängd(2005) 5 208
Varav 76 i Södertälje kommun
Area(2005) 377 hektar
Varav 23 i Södertälje kommun
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 22 juni)
Järnvägsstationen i Gnesta
Gnesta sett från Frösjön den 22 mars 2009.

Gnesta är en tätort i Södermanland. Orten är huvudsakligen belägen i Gnesta kommun. Den del som ligger öster om Sigtunaån ligger dock i Södertälje kommun. Gnesta är centralort i Gnesta kommun och är belägen mellan Södertälje och Nyköping, längs den Västra stambanan.

Innehåll

Bakgrund

Det moderna Gnesta uppstod som stationssamhälle i samband med att järnvägen byggdes. Namnet kommer från den by på vars mark stationshuset uppfördes. Byn omnämns första gången 1383, Gnytlistum, men var sannolikt då sedan länge etablerad.Gnesta station grundades på 1880-talet men det stationshus vi kan se idag är byggt år 1907

Gnesta kanske är mest känd för att ha gett sitt namn åt Gnestamodellen. Det var Adolf W. Edelsvärd, då chefsarkitekt på SJ, som tidigt insåg vikten av att även de mindre stationshusen längs banorna "äro tilltagna med rymliga dimensioner och utförda på ett sätt, som både hvad varaktigheten och prydligheten beträffar synes fullt tillfredsställande". Han hade dock en ram att hålla sig inom, som föreskrev att "stationshusen skulle utföras små, billiga och tillbyggbara och i material som fanns att tillgå på orten".

Samhälle och service

Gnesta har stor utpendling, främst till Södertälje - men delvis även till Nyköping och Stockholm. Anledningen till att utpendlingen till Södertälje är större, bortsett ifrån att Nyköping är mindre till invånarantalet, kan bero på att Gnesta har en förbindelse med Södertälje via Stockholms pendeltåg. En del pendlar också till Stockholm, vilket tar en timme med pendeltåg. Byte sker då i Södertälje hamn. Regionaltåg mellan Stockholm och Hallsberg (den så kallade Sörmlandspilen) stannar i Gnesta sedan augusti 2007, då även den nya stationen invigdes. I anslutning till järnvägen ligger även ortens busstation.

Transport

Arkitektur

Gnestas stadsbild är starkt präglad av järnvägen och det stationssamhälle som växte fram i slutet av 1800-talet. Det finns trots detta betydelsefulla byggnader från alla Gnestas tidsepoker. Hit hör bla järnvägsstationen (1907), bryggeriet (1903) och den så kallade tvålfabriken (195?).

Kulturella referenser

Musikern Rune Gnestadius, mer känd som Gnesta-Kalle, är född i Gnesta och antog år 1960 efternamnet Gnestadius med anknytning till orten.

Pressbyråkiosken i Gnesta är också ombesjungen i den kända sången Husvagn av Galenskaparna.

Lasse Åbergs rollfigur Stig Helmer Olsson kliver av misstag på ett lastbilsflak i filmen S.O.S. - En segelsällskapsresa och hamnar i Gnesta. Han och sonen Karl-Helmer får åka taxi hem vilket kostar femhundra kronor enligt ett citat från filmen.

Filmatiseringen av Stieg Larssons roman Män som hatar kvinnor är till vissa delar förlagda i Gnesta som får utgöra orten Hedestad.

Konstnären Lars Hillersberg föddes i Gnesta (formellt i Flen) 1937 och tillbringade också sina sista år i Gnesta. Från Bryggeriholmen kom Hillersberg tillsammans med sin sambo konstnären Pia Jämtvall att skildrade världen på deras speciella sätt med Gnesta som fond. Hillersbergs homage till Saul Steinberg och hans The New Yorker där Gnesta utgör utgångspunkten för världen är ett av dessa verk som för all framtid placerat Gnesta på konstvärldens karta. Gnesta kommun har beslutat (mars 2008) att det vid namngivning inom det nya bostadsområdet på Bryggeriholmen ska beaktas namnet Hillersberg.

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar


Personliga verktyg