Feskekôrka

Från Rilpedia

Version från den 16 maj 2009 kl. 20.16 av Ymer (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 57°42′3.5″N 11°57′28″O / 57.700972, 11.95778

Feskekôrka

Feskekôrka (Fiskekyrkan), ursprungligen Fiskhallen[1], är en fisk- och skaldjursmarknad vid Rosenlundskanalen i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekôrka invigdes den 1 november 1874 och det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull, som mycket riktigt påminner om en kyrkas.

Innehåll

Historia

Den äldsta saluplatsen för fisk var vid Lilla Torget och en större flotte som låg där Fiskebryggan. År 1671 flyttades verksamheten, och flotten, till Stora Bommen och senare till Stora Hamnkanalen, vid kajerna i närheten av Stora Torget (nuvarande Gustav Adolfs torg), först på den östra sidan och därefter på den västra sidan av Tyska bron.[2]

Fiskförsäljning pågick även direkt från skärgårdsfiskarnas båtar och från en stor flotte som kallades Flotten eller Fiskeflotten[3][4]. Den 21 maj år 1849,[5] i samband med att Gustav Adolfs torg skulle bli paradtorg, flyttades försäljningen och flotten till Rosenlundskanalen och till platsen som också fick överta namnet Fisktorget. År 1871 avsattes 75 000 kronor[6] ur Sven Renströms fond för att bygga en fiskhall på Fisketorget, bland annat med förhoppningar om att detta skulle förbättra de hygieniska förhållandena. Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 75 000 kronor.[7]

Initialt hade många fiskare inte råd med att hyra in sig i hallen, men 1923 bestämdes att sötvattenfisk och skaldjur inte fick säljas "ute i det fria", varpå fiskarna tvingades flytta in.[8]

Byggnaden

Feskekörka kom att ritas av Göteborgs stadsarkitekt Victor von Gegerfelt och den bär drag av både norska stavkyrkor i trä och gotiska stenkyrkor. Stilen är en blandning av nationalromantik och djärvt formexperiment. Hallen uppfördes efter Gegerfelts stavtriangelsystem, med två olikformade tvärförband och med möjlighet att förlänga huset. I interiören ger den öppna konstruktionen med kraftigast balkar och utan sido- eller mittpelare, en unik karaktär åt rummet. Dagsljuset kom ursprungligen från de sju fönstren utmed vardera långsidan och från två stora gavelfönster. Fönstren är nu till stor del förbyggda eftersom fiskförsäljningen, som tidigare skedde från diskar mitt i rummet, åren 1959-1963 flyttas till sidorna, så att en bred mittgång bildades.[9][10]

Fasaderna är av gult tegel och sockeln är klädd med kalksten.[11] Byggnaden består till största delen av ett brant sadeltak som nästan når ända ner till marken, och på vardera långsidan finns sju spetsbågiga fönster. Med denna konstruktion kunde Gegerfelt skapa ett stort öppet rum helt utan pelare.

När så den nya Fiskhamnen anlades vid Majnabbe 1910 flyttade fiskeauktionen och mestadelen av kommersen dit men fortfarande är Feskekôrka ett himmelrike för fiskälskare. Feskekôrka blev tidigt en turistattraktion där man kan handla mat från havet och äta i de restauranger som finns i byggnaden.

Externa länkar

Fiskekyrkans webbplats

Källor

Noter

  1. 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s.78
  2. Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.25 + s.84
  3. Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.94
  4. En kort beskrifning Öfwer Götheborg, Eric Cederbourg, Tryckt hos Joh. Ernst Kallmeyer, Götheborg 1739 s.102
  5. Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.118
  6. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E.Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 60
  7. Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
  8. Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum, Grafikerna Livréna i Kungälv, Göteborg 2003 ISBN 91-89088-12-3 ISSN 1404-9546 s. 320
  9. Arkitekten och staden - Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s.59
  10. En saga om båd gammel och nywulna hus - Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Region- och Stadsarkivet, Göteborg 2000 ISSN 1404-658X s.8
  11. Arkitekten och staden - Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s.57

Litteratur

Lars O. Carlsson ; Feskekörka - Göteborgs Fiskhall, Vänersborg 1994

Personliga verktyg
På andra språk