Rösträtt
Från Rilpedia
Rösträtt kallas den rätt man har att rösta i allmänna politiska val. För röstning i riksdagsval, landstingsval, kommunalval och val till europaparlamentet krävs att man har fyllt 18 år. Valmanskår är en beteckning för kollektivet av samtliga personer som har rösträtt i ett visst politiskt val.
Innehåll |
Rösträtt i olika val
I val till Sveriges riksdag har samtliga svenska medborgare som bor i Sverige och som senast på valdagen fyller 18 år rösträtt. Även utomlands boende svenska medborgare har rösträtt under vissa förutsättningar.
I val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har samtliga svenska medborgare som är folkbokförda i respektive kommun och landsting rösträtt. Utländska medborgare som har bott och varit folkbokförda i Sverige i 3 år har också rösträtt till dessa församlingar i de kommuner och landsting där de är folkbokförda (med undantag för medborgare från EU, Norge och Island som endast behöver varit folkbokförda i 30 dagar samt i förväg anmält önskan att rösta).
I val till Europaparlamentet har samtliga rösträtt, som har rösträtt i riksdagsvalet. I varje medlemsland i EU väljer man ledamöter till de platser i parlamentet som det landet har. Även medborgare i andra EU-länder kan ha rösträtt beträffande de svenska ledamöterna, om de är folkbokförda i Sverige och har anmält att de vill rösta i Sverige i Europaparlamentetsvalet i stället för i sitt eget land; en EU-medborgare får bara rösta i ett EU-land, men det behöver inte vara i det land där han/hon är medborgare.
Historia
Rösträttens utveckling i Sverige
Rösträttsfrågan utgjordes av den utbredda debatten kring rösträtt i Sverige under början av 1900-talet, under ledning av Rösträttsrörelsen.
I allmänhet förhöll det sig så att socialdemokrater och liberaler ville utöka rösträtten till samtliga myndiga män, medan högern ville göra långsammare förändringar, och begränsa rösträtten på olika sätt, för att undvika att den framväxande arbetarklassens numerär skulle permanenta ett socialdemokratiskt maktinnehav.
Frågan fick sin lösning genom att regeringen Lindman i riksdagen 1909 kunde driva igenom en lagändring som införde proportionella val med rösträtt för män.
Andra reformer man ville införa var att ta bort företags rösträtt i allmänna val samt den graderade rösträtten där olika personer hade olika många röster beroende på vilken förmögenhet de hade.
Kvinnlig rösträtt för val till första kammaren infördes 1866. År 1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män samt valbarhet till riksdagens andra kammare. För män kvarstod dock ett krav på genomförd värnplikt för rösträtt. År 1921 hölls de första riksdagsvalen där kvinnor deltog. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1923 och 1924 hölls de första valen där kvinnor och män röstade på lika villkor.
Det dröjde dock till 1945 innan rösträtten utsträcktes till att de som levde på fattigvård (dåtidens socialbidrag) eller som befann sig i personligt konkurstillstånd fick rösträtt i allmänna val och inte förrän 1979 fick utlandsboende svenska medborgare rösta. 1989 fick slutligen alla svenskar rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades.
Rösträttens införande i Finland
I Finland infördes allmän och lika rösträtt, liksom även valbarhet, till lantdagen för såväl män som kvinnor i samband med reformerna revolutionsåret 1906. Finland var därmed det första landet i Europa som hade allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor och det första landet i världen som även hade lika valbarhet för kvinnor och 19 st blev invalda.
Rösträttens införande i USA
Delstaterna Wyoming och Utah fick kvinnor rösträtt 1869 och 1870.
Rösträttens införande i Australien
I delstaten South Australia fick förmögna kvinnor rösträtt 1861.
Rösträttens införande i Schweiz
I Schweiz införde man allmän rösträtt 1971 i riksvalet. I lokalval så kämpade kantonen Appenzell Innerrhoden länge emot och först 1990 fick kvinnor rösträtt i lokalval där.
Rösträtt i Liechtenstein
Det sista landet i västeuropa som kvinnor fick rösträtt i var Liechtenstein. Det skedde 1984[1].
