21 Lutetia

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

21 Lutetia

Upptäckt[1]
Upptäckt av	H. Goldschmidt
Upptäcktsplats	Paris
Upptäcktsdatum	15 november 1852
Beteckningar
MPC-beteckning	21 Lutetia
Småplanetkategori	Asteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok 30 november 2008
Aphelium	2,832284528 AU 423 703 735 km
Perihelium	2,0386046 AU 304 970 910 km
Halv storaxel	2,435444548 AU 364 337 319 km
Excentricitet	0,16294355
Omloppstid	1 388,243969 d (3,80 år)
Medelhastighet i banan	18,96 km/s
Medelanomali	78,67821°
Inklination	3,064158°
Longitud för uppstigande nod	80,9119°
Periheliumargument	250,0328°
Månar	?
Fysikaliska data
Dimensioner	115×96×80[3] km 95,76[2] km
Massa	2,57±0,24×1018[3]kg
Medeldensitet	5,55±0,88[3] g/cm³
Siderisk rotationsperiod	8,1655[2] h
Axellutning	85° el 89°[4]
Polekliptisk latitud	40° el 220°[4]
Polekliptisk longitud	8°
Albedo	0,2212[2] geometriskt
Yttemperatur    Kelvin	min medel max ~172 266
Spektraltyp	M[3][2]
Absolut magnitud (H)	7,35[2]
Hitta fler artiklar om Astronomi med Astronomiportalen

21 Lutetia är en asteroid. Den upptäcktes av Hermann Mayer Salomon Goldschmidt den 15 november, 1852 från balkongen till sin lägenhet i Paris. Den har fått sitt namn av det latinska namnet på Paris.

Måne ?

Baserat på observationer av V. Busarev, V. Prokofeva, och V. Bochkov 2007 finns det misstankar om att Lutetia har en måne.^[5]

Fysiska egenskaper

Lutetia har förbryllat forskare ett tag. För att vara en asteroid av spektralklass M så visar den inte mycket spår av metall på ytan. Istället indikerar analyser att den har en icke-metallisk yta liknande den för asteroider av spektraltyp C som innehåller karbonater.^[6]

Ljuskurveanalyser indikerar två möjliga alternativ till vartåt Lutetias pol är riktad: (β, λ) = (3°, 40°) eller (β, λ) = (3°, 220°) i ekliptiska koordinater. Det ger att axeln lutar 85° eller 89°.^[4]

Ockultationer har observerats två gånger ifrån Malta (1997) och ifrån Australien (2003). Observationerna bekräftade resultat från IRAS.

Rosetta

Den 10 juli 2010 kommer ESA's rymdsond Rosetta att passera på ett avstånd av bara 3 000 km vid en hastighet av 15 km/s på sin väg mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.^[7] Intresset är stort då det kommer att bli den första närkontakten med en M-typ asteroid.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

1. ↑ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. http://www.cfa.harvard.edu/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 19 februari 2009. 
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5} NASA JPL Small-Body Database Browser on 21 Lutetia Läst 19 februari 2009
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2 3,3} ”Recent Asteroid Mass Determinations maintained by Jim Baer last updated 7 January 20”. http://home.earthlink.net/~jimbaer1/astmass.txt. Läst 19 februari 2009. 
4. ↑ ^{4,0 4,1 4,2} Johanna Torppa; Mikko Kaasalainen; Tadeusz Michalowski; Tomasz Kwiatkowski; Agnieszka Kryszczynska, Peter Denchev och Richard Kowalski (2003). ”Shapes and rotational properties of thirty asteroids from photometric data”. Icarus. 164, 346-383. doi:10.1016/S0019-1035(03)00146-5. http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/thirty.pdf. 
5. ↑ ”Other Reports of Asteroid/TNO Companions”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoonsq.html. Läst 16 september 2008. 
6. ↑ Birlan, Mirel; Barucci, Maria Antonietta; Vernazza, Pierre; Fulchignoni, Marcello; Binzel, Richard P.; Bus, Schelte J.; Belskaya, Irina och Fornasier, Sonia (2004). ”Near-IR spectroscopy of asteroids 21 Lutetia, 89 Julia, 140 Siwa, 2181 Fogelin and 5480 (1989YK8), potential targets for the Rosetta mission; remote observations campaign on IRTF”. New Astronomy. Volume 9, Issue 5, p. 343-351. doi:10.1016/j.newast.2003.12.005. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2004NewA....9..343B&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=444b66a47d20870. 
7. ↑ M. A. Barucci; M. Fulchignoni och A. Rossi (2007). ”Rosetta Asteroid Targets: 2867 Steins and 21 Lutetia”. Space Science Reviews. Volume 128, Numbers 1-4, p 67-78. doi:10.1007/s11214-006-9029-6. http://www.springerlink.com/content/7318155813543364/. 

Externa länkar

• Diagram över omloppsbanan för 21 Lutetia från NASA JPL