Frölunda
Från Rilpedia
 |
Det har föreslagits att informationen i artiklarna Göteborgs Stad Frölunda och Västra Frölunda församling bör infogas i denna artikel eller detta stycke. (Diskussion) |
- Uppslagsordet Frölunda leder hit. För orten i Svenljunga kommun, se Östra Frölunda. För fler betydelser, se Frölunda (olika betydelser).
Frölunda, eller Västra Frölunda, är ett område som idag är en stadsdel, en historisk socken, en församling, en postort och ett stadsdelsnämndsområde i sydvästra Göteborg. Postorten Västra Frölunda omfattar stadsdelsnämndsområdena Frölunda, Tynnered och Älvsborg samt delar av Högsbo (Flatås, Högsbo industriområde och Kaverös). Västra Frölunda församling fungerar lite som en moderförsamling för Västra Göteborg, med Askims, Högsbo och Tynnereds- och Älvsborgs pastorat[1]. Frölunda finns även VF Borg.
Den historiska socknen Frölunda bestod av kusten och markerna en bit in i landet fram till Ängårdsbergen. Den bytte 1885 namn till Västra Frölunda för att undvika förväxling med Frölunda i Kinds härad, nuvarande Östra Frölunda[1]. Stadsdelen Frölunda ligger i primärområdet Frölunda torg och delvis i Tofta och Ruddalen, och rymmer förutom köpcentrat bland annat Frölunda kulturhus, Frölunda specialistsjukhus, samt Frölundagymnasiet. Stadsdelen ingår tillsammans med Järnbrott i stadsdelsnämndsområtet Göteborgs Stad Frölunda.
Innehåll |
Historia
Namnet "Frölunda" kan komma från de vikingatida bosättningar som funnits på Toftaåsen. På åsen fanns en lund där man asaguden Frej, även "Frö", tillbads. Utanför sakristian på Västra Frölunda kyrka finns en offersten bevarad.[1]
En annan tolkning av namnet Frölunda är "den fruktbara marken vid vattnet", genom förvanskningen av efterleden -landa som betyder mark vid vatten och frö som uttolkas fruktbar. Sockennamnet Frölunda skrevs under 1400- och 1500-talet som Frölanda, Frölanna och Frolanna och ända in på 1950-talet har benämningen Frölanns socken använts och invånarna kallats frölänningar. Namnet Västra Frölunda tillkom först 1885 för att undvika förväxling med Frölunda i Kinds härad, som 17 april 1885 bytte namn till Östra Frölunda.
Den första bebyggelsen
Spår av boplatser från stenåldern (8 000 år gamla) har hittats på nivån 20-25 meter över havet, på platser som vid den tiden var havsstränder. I Västra Frölunda har man hittat både boplatser, läger och verkstäder från såväl stenålder som bronsålder och järnålder.
En fattig bygd
Från mitten av 1200-talet till 1658 var Västra Frölunda och Askims socknar den enda del av svenska fastlandet som nådde ut till västerhavet. Under tiden från 1366 till 1619 tillhörde trakten ibland Sverige, ibland Danmark. Härar från båda nationerna härjade svårt i området under sin framfart. Dessa härjningar, karga och svårodlade tegar, missväxt och allmänt osäkra förhållanden var orsak till att trakten var mycket fattig.
Då Torstanus Erici 1577 blev kyrkoherde i Fässbergs pastorat, skrev han på första bladet i kyrkoboken; "Inventarium war tå inteth annat än en brendher stomph (prästgård) och röffuadhe och sköffladhe kyrkior."
Under nordiska sjuårskriget 1563-1570 fanns enligt en uppgift från 1565 enbart i Askims härad ej mindre än 170 hela och 25 halva hemman samt tre torp, som alla låg helt öde. Enligt Askims härads dombok för år 1692 låg Fiskebäck Mellangård öde i 40 år, "Åkern hade blivit vall, och inte en stock kunde uppdrivas till bygge." Av Ekebäcks hemman låg 1660 en fjärdedel "öde och utblottat av både fiender och det svenska krigsfolket."
Ur 1748 års mantalslängd framgår att "av Frölundas 132 hushåll voro 17 fattiga och 11 utfattiga."
År 1719 var delar av Västra Frölunda för sista gången krigsskådeplats, men hemmanen i trakten hade även i fortsättningen en tung börda i sin plikt att bland annat hålla försvarsanordningar i skick och drift.
Från socken till stadsdelsnämnd
Byn Frölunda bestod under 1500-talet av fem hemman, vilka fanns kvar ända tills trakten förvandlades till storstad, dessa var:[2]
- Norgården, från början ett helt skattehemman, även kallad Jutegården. Denna gård samt Frälsegården benämndes också Kyrkbyn. Norgården köptes 1652 från kronan av Nya Elfsborgs byggherre Johan Wärnschiöld.
- Stommen, tillhörde tidigt kyrkan, men från början av 1600-talet kronan, för att slutligen bli skattehemman.
- Sörgården, ursprungligen i kronans ägo, men köptes år 1707 av Lennart Torstensson.
- Frälsegården, löd sannolikt i början av 1600-talet under Herman Wrangel.
- Mellangården, löd även denna under kronan, fram till 1719. Gården kallades även Lövås.
Frölänningarna (frölundaborna) kallades långt in på 1800-talet för "koljenackar".[3]
Från reformationens genombrott i början av 1500-talet tillhörde Frölunda, Askims, Kållereds och Råda församlingar Fässbergs pastorat, som från 1620 blev prebende, först åt superintendenten, senare åt domprosten i Göteborg. Detta prebende upphörde 1878, och från och med 1 maj 1880 bildade Frölunda och Askim eget pastorat, som 1885 bytte namn. nuvarande Östra Frölunda. År 1953 skildes Askim från Frölunda och fick sin egen kyrkoherde. Fram till 1732 var Styrsö kapell under Frölunda men bildade bildade sedan egen församling.
Frölunda socken i Askims härad bestod av kusten och markerna en bit in i landet fram till Ängårdsbergen. Gränsen mot Örgryte socken gick från Göta älv vid Nya varvet över bergen till Änggården; gränsen mot Fässbergs socken i öster gick längs kanten av Ängårdsbergen ner till Stora ån; gränsen mot Askims socken i söder gick längs Stora ån ner till utloppet i Askimsfjorden.
Socknen bildade landsortskommunen Västra Frölunda med municipalsamhällena Långedrag och Hagen längs spårvägen i norr och jordbruksbebyggelsen samlad i byar i resten av kommunen. 1880 omfattade socknen 3350 hektar och hade 2561 invånare[4], 1920 uppgavs den omfatta 3261 ha och ha 7615 invånare. Municipalsamhällena Långedrag och Hagen bildade från 1 januari 1922 tillsammans municipalsamhället Älvsborg. [5]
Tanken på Västra Frölundas införlivning med Göteborg väcktes 1918. Frågan utreddes, men det rådde delade meningar såväl inom Västra Frölunda som i Göteborg. Nyårsnatten 1944/45 inkorporerades slutligen landsortskommunen Västra Frölunda med Göteborgs kommun.
Under femtio- och sextiotalen växte den karaktäristiska höghusbebyggelsen upp med Frölunda torg som medelpunkt.
Stadsdelen Frölunda
Stadsdelen Frölunda, tidigare Västra Frölunda, är ett centrum och en knutpunkt när det gäller handel, service och kommunikationer för flera av stadsdelarna runt omkring. Här ligger Frölunda torg, Göteborgs näst största galleria med över 100 affärer. Ett varierat kulturutbud vänder sig till såväl barn och ungdom som till vuxna och äldre genom Frölunda Kulturhus, Kulturskolan Kulmus och fritidsgården 1200 kvadrat.
Stadsdelen omfattar området runt Frölunda torg. Stadsdelen skiljs från Tynnered av Västerleden och från Grimmered av Grimmereds industiområde. Mot Järnbrott i öster ingår Dragspelsgatan och Västra Frölunda kyrka på Toftaåsen. I norr, väster om Marconigatan, övergår stadsdelen i området Ruddalen som både kan ses som en del av Högsbo och som en del av Frölunda.
Stadsdelen ligger i primärområdet Frölunda torg och delvis i Tofta och Ruddalen, alla tillhörande stadsdelsnämndsområdet Göteborgs Stad Frölunda. Hela stadsdelen ligger inom Västra Frölunda församling.
Utbildning
- Järnbrottsskolan är en grundskola för årkurs F-9.
- Björkåsskolan och Slottsbergsskolan är grundskolor för årkurs F-5.
- Frölundagymnasiet är en kommunal gymnasieskola.
Övrigt
Kristian Anttila har gjort en låt med titeln Västra Frölunda.
Källor
- Göteborgs Hembygdsförbund: Göteborg förr och nu (1964): Frölunda - staden bygger på historisk mark, Gustaf Eriksson.
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Västra Frölunda församling - Svenska kyrkan i Göteborg: Om församlingen, hämtad 25 augusti 2008.
- ↑ Västra Frölunda - Historik, Lars Nyström & Gbgs Fastighetsnämnd 1967 s.54 + s.56
- ↑ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III, Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 "Inledning: XVI"
- ↑ Runeberg.org: Nordisk familjebok, första upplagan, uppslagsord: Frölunda
- ↑ Runeberg.org: Nordisk familjebok, Uggleupplagan, uppslagsord: Västra Frölunda
Se även
- Frölunda Torg
- Frölunda kulturhus
- Frölunda specialistsjukhus
- Frölundagymnasiet
- Västra Frölunda församling
- Göteborgs Stad Frölunda
