Lettiska SSR

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Latvijas Padomju Sociālistiskā Republika'
(Flagga) (Vapen)
Nationellt valspråk: Lettiska: Visu zemju proletārieši, savienojieties! Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder!
Huvudstad	{{{huvudstad}}}
Ordförande i högsta sovjet	{{{ordförande}}}
Etablerad I Sovjetunionen:  - Från  - Till	{{{etablerad}}} {{{från}}} {{{till}}}
Yta  - Totalt  - Vatten (%)	{{{yta}}} km² {{{vatten}}}
Folkmängd  - Totalt  - Befolkningstäthet	{{{folkmängd}}} {{{invånare/km2}}} inv/km²
Valuta	{{{valuta}}}
Tidszon	UTC {{{tidzon}}}

Lettland blir en sovjetrepublik

Lettiska SSR var Lettlands namn som sovjetrepublik. Den självständiga republiken Lettland ockuperades den 17 juni 1940 av sovjetiska trupper, den 21 juli omdanades landet till Lettiska Socialistiska Sovjetrepubliken. Lettiska SSR annekterades formellt av Sovjetunionen och upptogs som dess 15:e unionsrepublik formellt den 23 augusti samma år. Dessa händelser var en följd av Molotov-Ribbentroppakten från 1939 där Lettland tillerkändes den sovjetiska intressesfären. Den 22 juni 1941 utbröt krig mellan Tyska riket och Sovjetunionen varpå Lettiska SSR ockuperades av tyskarna. Landet blev nu en del av Ostland; namnet för Estland, Lettland, Litauen och en del av Vitryssland under tysk ockupation 1941 - 1944. Under den tyska tiden utrotades flertalet av Lettlands judiska befolkning medan en del letter anslöt sig till SS för att bekämpa Sovjetunionen. Under 1944 drev sovjetiska styrkor ut tyskarna från landet (utom nordvästra Kurland som tyskarna höll ända till krigsslutet) och återskapade Lettiska SSR.

Kommunistpartiet var det enda tillåtna inom Lettiska SSR.

Kommunismen faller och Lettiska SSR blir Lettland

Efter Mikhail Gorbatjovs makttillträde i Sovjetunionen fick Lettiska SSR större autonomi under slutet av 1980-talet. Ett uttryck för detta var bland annat att man tilläts bruka den flagga som Lettland haft som nationalflagga under mellankrigstiden 1988, 1990 blev denna till och med officiell för Lettiska SSR. Kommunistpartiet förlorade under 1989/1990 sitt maktmonopol och den 4 maj 1990 bytte Lettiska SSR namn till Lettland. Vid de demokratiska valen i mars 1990 erhöll självständighetsrörelsen 2/3 av rösterna. De sovjetiska myndigheterna och den sovjetiska militären försökte sedan störta det nya demokratiska lettiska ledarskapet men detta företag misslyckades. I en folkomröstning den 3 mars 1991 röstade 73 % av befolkningen för självständighet. Därefter utropades den självständiga Republiken Lettland den 21 augusti, vilket erkändes av Sovjetunionen den 6 september.

Etnisk sammansättning och språk

Lettlands etniska sammansättning ändrades radikalt under tiden som Lettiska SSR. Den tidigare talrika judiska befolkningen (1935 4,9 % av landets befolkning) utrotades till stora delar under den tyska ockupationen 1941 - 1944. Den tidigare så inflytelserika tyska (1935 3,3 %) befolkningen överflyttades till större delen till Tyskland och dess annekterade områden (främst Warthegau) efter 1940. Den lettiska befolkningen minskade kraftigt efter 1940 till följd av att tusentals flydde undan de sovjetiska styrkorna till Västeuropa och Amerika samt att omkring 100,000 letter deporterades av de sovjetiska myndigheterna till Sibirien. De sovjetiska myndigheterna uppmuntrade vidare slavisk, främst rysk, invandring till Lettiska SSR. Utav detta följde att den ryska andelen av befolkningen växte från 8,8 % 1935 till 34,0 % 1989.

Delrepubliken hade två officiella språk, ryska och lettiska. Dessa var emellertid inte jämställda, ryskan gynnades av myndigheterna, vilket gjorde att rysktalande personer inte lärde sig lettiska i någon större omfattning - vilket än idag påverkar politiken i dagens Lettland.

Befolkning 1989

Lettiska SSR:s folkmängd uppgick 1989 till 2 666,600 invånare. Av dessa var 52,0 % letter, 34,0 % ryssar, 4,5 % vitryssar, 3,4 % ukrainare, 2,3 % polacker, 1,3 % litauer, 0,9 % judar och 1,6 % övriga.

Omstridd ockupation

Den sovjetiska annekteringen av Lettland, och därmed skapandet av Lettiska SSR, erkändes aldrig av många stater, däribland Förenta Staterna och Storbritannien. Dessa stater framhöll att det rörde sig om en sovjetisk ockupation av den suveräna Republiken Lettland, varför de upprätthöll kontakter med Lettlands exilregering. Den svenska statsmakten delade inte denna syn utan erkände den sovjetiska annekteringen.

 Denna artikel relaterad till Lettland är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.

v • d • r Sovjetunionens republiker Armeniska SSR · Azerbajdzjanska SSR · Estniska SSR · Georgiska SSR · Kazakiska SSR · Kirgiziska SSR · Lettiska SSR · Litauiska SSR · Moldaviska SSR · Ryska SFSR · Tadzjikiska SSR · Turkmenska SSR · Ukrainska SSR · Uzbekiska SSR · Vitryska SSR Kortlivade sovjetrepubliker: Karelsk-Finska SSR (1940-1956) · Transkaukasiska SFSR (1922-1936)