Drog

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel handlar om rusmedel. För drog i betydelsen råmaterial, se Drog (råmaterial).

Kaffe är den mest spridda psykoaktiva drogen

Cigaretten är den vanligaste beredningsformen av tobak – en av världens mest säljande droger.^[1]

Vin är en vanlig alkoholhaltig dryck. ^[2]

Cannabis är en annan vanlig rekreationell drog ^[3].

En drog är en substans, syntetisk eller icke-syntetisk, som inte primärt intas för näringens skull. Droger brukar vanligen förädlas utanför kroppen, för att vid intagande avge önskad verkan på olika kroppsfunktioner (bekämpa sjukdomar eller symtom och så vidare, för den användningen av ordet se vidare läkemedel). I dagligt tal avses med droger olika rusmedel med psykoaktiv verkan - något som ändrar sinnestillståndet utan att ta omvägen via sinnena - framför allt narkotika men även kaffe, olika tobaksprodukter och alkohol. Oftast avses droger som används i njutningsyfte, se rekreationella droger och njutningsmedel.

Historia

Människan har berusat sig sen urminnes tider och olika drogkulturer har vuxit upp runt om på jorden. I Sverige liksom i övriga västvärlden är kaffe, olika alkoholhaltiga drycker som öl, vin och sprit, produkter av kakao och tobak lagliga och socialt accepterade. På andra håll i världen brukas droger som kava, cannabis, opium, betel, kokablad, khat och andra droger öppet. I en del religioner brukas olika droger (främst psykedelia, cannabis och vin) som en del i religionsutövningen. De mest spridda drogerna i världen är nikotin och koffein.

Etymologi

Själva ordet kommer från det franska ordet drogues ^[4], av mycket omstritt ursprung; en teori är att ordet ursprungligen kommer från det lågtyska ordet drogefate som var en sorts packkärl för torra varor, varefter förleden droge- lösgjorts och kommit att åsyfta behållarnas innehåll (torkade växtsubstanser).

Sociala och politiska aspekter

Runt om på jorden förekommer illegalt bruk av droger. Alkohol är tabu inom islam (explicit så i självaste koranen), och är förbjudet i en del länder, men dricks alltjämt (ibland till och med på tyst accepterade svartklubbar som kan vara mer eller mindre offentliga). Cannabis (hasch och marijuana) är den utan jämförelse mest brukade illegala drogen i västvärlden, på en del håll i Europa har tillämpningen av narkotikalagstiftningen förändrats till att tolerera småbruk och ibland även försäljning, på andra håll, som delar av Indien är cannabis tillåtet med hänsyn till den mångtusenåriga lokala traditionen. Andra vanligen illegala droger är kokain, amfetamin, heroin och olika preparat som används som läkemedel för människor eller djur.

De flesta länder görs det bedömningar av olika drogers relativa farlighet, i varje fall inom de grupper droger som tas upp i internationella överenskommelser och av nationella organ som diverse narkotika. Om inte annat gör man dessa bedömningar för att kunna sätta strängare straffsatser på till exempel innehav av en drog som man anser som speciellt häslo- eller samhällsfarlig. I vissa länders lagstiftning sorterar man ut de minst farliga illigala drogerna och kallar de lätta i motsatts till de farligare tunga drogerna. På så sätt låter man ordningsupphållande myndigheter ignorera en viss del uppenbar kriminalitet som alltför ringa. Främst är det den vanligaste av alla narkotika, cannabis, som betraktas som lätt.

Grupperingar av droger

Opioider

Opioider, egentlig narkotika, har sövande, narkotiska, egenskaper men används främst för sina smärtstillande och euforigivande effekter. Vanliga exempel är morfin, heroin, kodein och metadon. Opium innehåller en blandning av många opioider. Opioider som framställs ur råopium, mjölksaften från vallmo, kallas opiater.

Centralstimulantia

Centralstimulerande preparat ökar den psykiska energin och aktiviteten och minskar hunger, trötthet och sömnighet. De benämns därför ofta som partydroger på grund av dessa uppiggande effekter. Bland de kraftigare finns kokain, en raffinering av kokablad, och de syntetiska drogerna amfetamin och metamfetamin. Amfetaminlika preparat och efedrin förekommer i läkemedel, det förra förskrivet bara under mycket speciella omständigheter. Men andra mildare stimulantia är khat och kokablad som tuggas, och vanligast och mildas av de alla, koffein, som är centralstimulerande och finns både som huvudsaklig substans och som hjälpämne i en del läkemedel, i halstabletter och många läskedrycker samt naturligt i té och kaffe.

Sedativa

Centraldepressiva preparat har en hämmande inverkan på det centrala nervsystemet och kan upplevas euforiskt men har annars en lugnande och dövande, sederande, effekt samtidigt som de negativt påverkar medvetandegrad och impulskontroll. Absolut vanligast är alkohol men till kategorin brukar man snarare vanligtvis räkna olika bensodiazepiner och barbiturater. Även GHB kan tillföras denna grupp.

Hallucinogener

Olika hallucinogener, psykedelia och dissociativa droger, har ett mycket stort spektrum av psykiska effekter med många gemensamma nämnare men som ändå kan variera kraftigt mellan personer och tillfällen. LSD, psilocybin, meskalin, DMT (ingrediens i ayahuasca), och 2C-B är några typiska psykedeliska droger. Profetsalvia (salvinorin A), ketamin, lustgas och ångorna av eter är exempel på dissociativa droger.

Även delirianter kan föras till kategorin, men dessa droger (exempelvis atropin) tenderar att ge upphov till obehag snarare än njutning, eftersom delirium praktiskt taget induceras i och med intag. Till skillnad från de psykedeliska och dissociativa drogerna, vilka sätter sinnena på spets, driver delirianter användaren till förvirring och psykotiska symptom bland annat på grund av den ångest som kan uppstå då det parasympatiska nervsystemet hämmas kraftigt.

Lösningsmedel

Lösningsmedel som butan, bensin, toluen, thinner kan ha en bedövande och hämningslösande effekter, men även från ångorna av lim och färg kan olika lösningsmedel eller krom ge samma effekter. Långvarigt missbruk av lösningsmedel orsakar permanenta hjärnskador.

Övriga

Flera droger kan inte passas in i någon av kategorierna eller flera av dem. Kava och cannabis (vanligast i formerna hasch eller marijuana) är, om än mycket olika varandra, båda milt narkotiska och lätt psykedeliska utan att vara någotdera. MDMA eller ecstasy är både stimulerande och hallucinogen. Snus och cigaretter innehåller nikotin som tillsammans med betel kan bilda en grupp som har blandade egenskaper, varav vissa stimulerande andra sederande.

Referenser

1. ↑ Enligtstatistik från FAO så producerades år 2006 7,8 miljoner ton kaffe och 6,7 miljoner ton tobak.
2. ↑ I Tyskland dricker man ca 118 l öl, 20 l vin, 4 l mousserande vin och 6 l sprit per person och år. ^{[källa behövs]}
3. ↑ Lingeman, Drugs from A-Z A Dictionary, Penguin ISBN 0 7139 0136 5
4. ↑ The Online Etmyology Dicitionary

 Denna artikel om narkotika eller andra droger är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.