Daga härad
Från Rilpedia
Foto:Raphael Saulus
Foto:Håkan Johansson
Daga härad var ett historiskt härad i mellersta Södermanland. Häradet omfattade merparten av nuvarande Gnesta kommun, vilken är en del av Södermanlands län. Inom häradet fanns en köping - Gnesta - belägen c:a 33 km sydväst om Södertälje och 45 km nordväst om Nyköping, som numera också är den största tätorten. Övriga större orter är Björnlunda och Stjärnhov. Den totala arealen mätte 509 km², vilket år 1926 fördelade sig på drygt 114 km² åker och knappt 283 km² skog. Samma år uppgick befolkningen till 9 030 invånare, vilket idag ökat marginellt. Daga härad var en del av Nyköpings domsaga och Gripsholms fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1947. År 1952 gick de olika landskommunerna i området upp två storkommuner - Daga och Gnesta kommun - vilka år 1974 gick upp i Nyköpings kommun. År 1992 delades Nyköpings kommun i tre delar där nya Gnesta kommun var en av dessa.
Daga härad utgjorde ett skogigt och bergrikt område beläget öster om sjön Båven, i Trosaåns och Nyköpingsåns vattenområde. Området är starkt kuperat och sänker sig från norr, från vattendelaren mot Mälaren med höjder på omkring 90-100 meter över havet, mot söder till sjöarna Båven (21 möh), Likstammen (25 möh) och Sillen (10 möh). Häradsområdets olika vattendrag rinner till de nämnda sjöarna. Sjöarna Klämmingen (11 möh) och Sillen ligger i en skarpt utpräglad dal, som genomflyts av Trosaåns övre del. Den begränsas delvis av branta bergväggar och har f.ö. ansetts utgöra Dalälvens preglaciala lopp (d.v.s. före den senaste istiden). I väster gränsade Daga härad mot Villåttinge härad, i söder mot Rönö härad, i norr mot Åkers härad och i öster mot Öknebo härad. Längst i nordost har området dessutom en kort gräns mot Selebo härad.
Historia
Omkring år 1350 infördes den nuvarande häradsindelningen i landskapet Södermanland och ersatte därmed de tidigare hundare som vilade på förhistoriska anor. Namnet skrevs år 1314 Daundæræ och år 1358 Dawahundære, vilket i det närmaste ska tolkas som en benämning på häradets tingsplats. Ordet Dave är ett sörmländskt dialektalt ord med betydelsen myr, våtmark eller sumpmark. Platsen som avses är de åkrar som idag utbreder sig väster om Södertuna slott mellan Frösjön och den numera försvunna Norrtunasjön. I anslutning till en plats kallad Vad låg den medeltida tingsplatsen som namngav hundaret och sedermera häradet. År 1591 flyttades den till kyrkbacken vid Gåsinge kyrka och höll till där t.o.m. år 1908, då den flyttades till det nybyggda tingshuset i Gnesta. Den ursprungliga Eriksgatan har med viss sannolikhet också gått över vadet mellan Frösjön och Klämmingen till Daga hundares tingsplats innan den flyttades till den medeltida dragningen över Laxne, vilket i stort sett följer nuvarande Länsväg 223 mellan Gripsholms slott och Nyköpingshus. Önnersta by strax söder om Björnlunda tog då över som centrum för bygden och här uppfördes en gästgivaregård med ett särskilt kungshus uppfört av Drottning Kristina och årligen hölls här marknader. Det var först med järnvägens ankomst som bygdens centrum försköts mot Gnesta.
Daga härad har flera större egendomar, därtill många numera nedlagda järnbruk. Några av de större herresätena är Elghammars slott, Södertuna slott, Skeppsta bruk, Jakobsbergs säteri samt Närlunda säteri. Södertuna slott härrör från medeltiden och hette ursprungligen Vad. Det enda Tuna var då Norrtuna gård, vilket till namnet torde innebära att häradets marknadsplats en gång var belägen här. Till de mer kända nedlagda gruvorna hör bl.a. Skottvångs gruva norr om samhället Laxne.
När Västra stambanan byggdes på 1860-talet kom Daga härad att genomkorsas av denna. Den mycket gamla byn Gnesta kom då att få en station och utvecklades därefter som stationssamhälle med ett visst mått av industri. Även i Stjärnhov i Gryts socken samt i Björnlunda tillkom stationer runt vilka mindre samhällen med industrier växte fram. I övrigt är det mestadels jordbruk med binäringar, bl.a. skogsavverkning som varit huvudnäringar i häradet. Välbevarande ålderdomliga kulturmiljöer finns bl.a. vid Blacksta och Avla norr om Björnlunda.
Socknar
Daga härad omfattade sex socknar.
samt
Källor och litteratur
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 5, 1926
- Gnesta kommun: Historia, 2009-03-22, kl. 20:06
- Nationalencyklopedin
- C.M. Rosenberg; Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige, 1882-1883
- Karlsson, Sive (1919-); Min Daga-bok (med teckningar av Nicolaj Jensen Toing), Gnesta, 1993, LIBRIS-id 1857065
- Daga-kommittén i Pojo; Hälsning till Daga härad från dess adoptivort Pojo - Finland, Daga-kommittén i Pojo, Ekenäs, 1947, LIBRIS-id 2718075
- Nyström, Staffan (1952-); Ord för höjder och sluttningar i Daga härad - studie över betydelsen hos två grupper terrängbetecknande appellativ och ortnamnselement, Uppsala Ortnamnsarkivet, (serie: Skrifter utgivna genom Ortnamnsarkivet i Uppsala - Serie B - Meddelanden), Almqvist & Wiksell International (distr), 1988, ISBN 91-85452-11-4,
- Dillström, Stig; Ur dagaspråket, Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening, Gnesta, 2000,ISBN 91-630-9380-4
 |
||
|
Daga | Hölebo | Jönåker | Oppunda | Rönö | Selebo | Sotholm | Svartlösa | Villåttinge | Västerrekarne | Åker | Öknebo | Österrekarne |
