Rödspov
Från Rilpedia
| ?Rödspov Status i världen: Missgynnad[1] Status i Sverige: Sårbar[2] |
|
|---|---|
.jpg) Hanne i sommardräkt
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning: | Vadare Charadrii |
| Familj: | Snäppor Scolopacidae |
| Underfamilj: | Tringinae |
| Tribus: | Spovar Numeniini |
| Släkte: | Limosa |
| Art: | Rödspov L. limosa |
|
|
|
| §Limosa limosa Auktor: Linné, 1758 |
|
 Rödspovens utbredningsområde
gul - häckning, blå - övervintring, grön - stannfågel |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Rödspoven (Limosa limosa) är en fågelart i familjen snäppor.
Innehåll |
Utseende
En fullvuxen rödspov är 35 till 45 centimeter lång och har ett vingspann på upp till 75 centimeter. Den väger 280 till 500 gram och kan bli upp till 15 år gammal. Dess långa ben är mörka och ögonen är svarta. Den långa, raka näbben är svart framtill och gulaktig eller orange baktill. Hanen i sommardräkt är rostbrun på hals, bröst och huvud. Ovansidan är brungrå och undersidan vit med mörka inslag. Honan har något blekare färger. Rödspovens vita vingband syns tydligt när den flyger. Stjärten är vit vid roten och svart på vingpennorna. På vintern har hanar och honor samma, mestadels grå, färgning.
Utbredning
Rödspoven är flyttfågel. Den lever från mars till oktober i nästan hela Europa och övervintrar i Medelhavsområdet och vid kusterna i västra Europa och Afrika. Den häckar främst på fuktiga ängar och hedar. Den missgynnas av torrläggningsåtgärder och minskade betesmarker.
I Sverige häckar rödspoven främst i Skåne, på Öland och Gotland, men i litet antal. Den minskade kraftigt i slutet av 1800-talet, men ökade från 1920-talet igen. Under 1990-talet beräknades antalet häckande par till 350-375, men i början av 2000-talet tros antalet ha minskat till högst 250 par.
Fortplantning
Häckningstiden sträcker sig från april till juli. Många par som förblir tillsammans under hela livet flyger varje år tillbaka till samma häckningsplats. Boet, som göms väl i tät vegetation, är en grop i marken som inreds med strån och andra växtdelar. Honan lägger oftast fyra ägg, som är gröna med svarta fläckar. Båda föräldrar ruvar på äggen i tre veckor tills de kläcks. Under fyra veckor försörjs ungfåglarna fortfarande av föräldrarna, tills de blir flygfärdiga. Många ägg blir uppätna av andra djur eller förstörda av maskiner.
Föda
Rödspoven livnär sig av insekter, maskar, snäckor, larver, kräftdjur och spindlar, som den rör upp med sin långa näbb.
Namn
Rödspoven kallades förr svartstjertad långnäbba (notera dock att namnet långnäbba avsåg storspov och inte rödspov) och på Gotland tvärspof.[3] Lokalt kallas den ibland fortfarande för långnäbban vilket förr var samlingsnamnet för alla spovar.
Källor
- Uferschnepfe i tyskspråkiga Wikipedia 2 september 2005
- Roland Staav och Thord Fransson: Nordens fåglar, Norstedts, Stockholm 1991, andra upplagan, sid. 197-199. ISBN 91-1-913142-9.
- ArtDatabankens faktablad
Noter
- ↑ BirdLife International 2006. Limosa limosa. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061207.
- ↑ ArtDatabankens faktablad Läst 20061207.
- ↑ Sven Nilssons Foglarna 1858.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Rödspov
