Olof Strömstierna
Från Rilpedia
Olof Strömstierna, född 1664, död 1730 på Vese säteri, Bro socken, Bohuslän. Sjöofficer och amiral. Hette ursprungligen Knape och var son till fiskaren Nils Knape på Gullholmen vid Käringön i Bohuslän.
Innehåll |
Biografi
Ungdomsår och i holländsk tjänst
Olof Strömstierna gick till sjöss 1672, seglade först inrikes, sedan utrikes på Frankrike, England, Amerika och Ostindien allt intill 1697. Han var en tid dels i Holländska Östidiska Kompaniets, dels i nederländska generalstaternas tjänst, i vilken senare han uppnådde löjtnantsgraden, och förde sedan eget skepp mellan Sverige och västra Europa.
I svenska flottans tjänst
1698 tillbjöds honom att ingå i fäderneslandets tjänst, men först 1700 fick han fullmakt som amiralitetskapten, sedan han biträtt amiral Anckarstierna vid enrolleringen av "allt i Bohus län befintligt sjömanskap". 1701 var han med på expeditionen till Archangelsk som chef på fregatten "Marstrand". 1704 blev han chef för 1:a enrolleringskompaniet i Bohuslän. 1709--13 dels beskyddade han med galärer och skärbåtar bohuslänska skärgården, dels konvojerade han handelsfartyg. 1714 blev han schoutbynacht vid Göteborgska eskadern. 1715 kryssade han med 4 fregatter i Nordsjön och tog många priser. Samma år blev han adlad under namnet Strömstierna.
Striderna i Bohuslän mot Tordenskjold
1716, då han med 13 galärer och skärbåtar skulle konvojera transportfartyg, lastade med belägringsartilleri och förråd till Svinesund, blev han i Dynekil angripen av Tordenskjold, som genom sitt mer än dubbelt starkare artilleri lyckades förstöra den svenska flottiljen på några fartyg när, dock först efter en mer än fem timmars förbittrad strid. Dagen efter slaget utnämnde Karl XII Strömstierna till viceamiral.
Strömstierna förde sedan en tid befälet över Göteborgska eskadern och bidrog i hög grad till att Tordenskjolds anfall på Göteborg 1717 blev tillbakaslaget (Läs mer i artikeln om Nya Elfsborg).
1717 blev han också chef för Roddargastarnas regemente (3,000 man), och 1718 ledde han avsändandet av över 100 fartygslaster med livsmedel och andra förnödenheter från Göteborg till Strömstad, varigenom fälttåget mot Norge möjliggjordes.
De sista åren
1719 sökte och erhöll Strömstierna avsked från sina militära befattningar, vid vilket tillfälle regeringen tillade honom fullmakt såsom amiral. Därefter framlevde han sina dagar på sin gård Vese i Bro socken på Stångenäset intill sin död 1730.
Gift 1689 med Kristina Ström, rådmansdotter från Marstrand och syster till Nils Thorvedsson Ström, adlad Strömcrona.
Externa länkar
Tordenskiolds skepp syns ännu, artikel av Sven H. Gullman
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
