Skrubbskädda

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

?Skrubbskädda FAO 3Alpha Code = FLE Taxonomic Code = 183 020 480 2
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Benfiskar Osteichthyes
Underklass:	Taggfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning:	Plattfiskar Pleuronectiformes
Familj:	Pleuronectidae
Släkte:	Platichthys
Art:	Skrubbskädda P. flesus
Vetenskapligt namn
§Platichthys flesus Auktor: Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Skrubbskäddan (Platichthys flesus) är en fisk i ordningen plattfiskar, Ölands landskapsfisk.

Synonymer ^[1]

Andra svenska namn

• Butt (Gotland^[2]

Förväxla ej med butta, som avser piggvar

• Flundra ^[1]
• Skrubba ^[1]
• Skrubbflundra ^[1]
• Stenpott (Södermanland)^[2]

Förväxla ej med stenbotta och botta, som båda avser piggvar

Kännetecken

Skrubbskräddans kroppslängd är vanligtvis mellan 20 och 25 centimeter, men ibland når den upp till 45 centimeter. Likt andra plattfiskar har den platt och ovanifrån nästan rutformig kropp och en liten och sned mun. Ögonen sitter mest på högra sidan. Kroppssidorna har längs basen av rygg- och analfenorna taggiga knölar, och på ögonsidan finns mörka oregelbundna fläckar och strimmor, samt mindre röda eller gula fläckar. Fisken har inga knölar bakom ögonen. På ögonsidan är tändernas antal och storlek mindre än på den blinda sidan.

Utbredning

Skrubbskäddan förekommer i norra Atlanten, i Nordsjön, i Östersjön, i Medelhavet och i Svarta havet, samt i till dessa anslutande floders övre lopp. Den kan leva både i salt, bräckt och sött vatten.

Levnadssätt

Skrubbskäddan trivs bäst på sand- eller dybottnar. Den ligger på bottnen eller simmar fram över den sökande efter föda. Den är ett rovdjur, och olika små musslor, ormstjärnor, borstmaskar och mindre kräftdjur ingår i dess diet. För att undgå fiender litar den till sitt kamouflage, halvvägs nergrävd i sand eller dy är den p g a mönstret på sin ovansida mycket svår att få syn på. Skrubbskräddan kan dessutom delvis ändra färg efter omgivningen, något som gör att den smälter ännu bättre in.

Fortplantning

Skrubbskäddan leker på våren, från januari till juni, beroende på vattentemperaturen. Skrubbskäddor bildar vanligtvis inte stim, men kan samlas i stort antal på lekplatserna, eftersom också de fiskar som lever i rent sötvatten återvänder till havet när det är dags att fortplanta sig. Fortplantningen sker på bottnar på mellan 25 till 40 meters djup. Skrubbskäddor leker med pelagiska ägg som hålls svävande i vattenmassan under utvecklingen. Salthalten i Östersjön är överlag för låg för att äggen skall hållas svävande, med undantag för djuphavsbassängerna. I Östersjön finns två beteendemässigt och genetiskt differentierade (skilda) populationer, varav den ena leker med pelagiska ägg och den andra med demersala (utveckling på botten). Denna utveckling är troligtvis en adaption till den låga salthalen. De demersala äggen är mindre och har tjockare skal än de pelagiska för att klara av de mekaniska påfrestningar som en utveckling på botten medför. Varje hona kan lägga upp till 2 miljoner ägg.

Skrubbskäddan och människan

Skrubbskäddan har blivit en viktig kommersiell fiskart i Östersjön och Kattegatt. Fisket bör dock ske försiktigt, risken är att man tömmer Östersjön på skrubbskädda. Det småskaliga fisket som utförs av småbåtsflottan (<24 m), skulle troligtvis kunna fiska obehindrat utan att populationerna skulle reduceras nämnvärt. Problemet är när stora fiskefartyg går in i Östersjön och på en enda vecka tar upp mer än en liten fiskebåt tar upp under en hel säsong.

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3} FAO, Fisheries and Aquaculture Department
2. ↑ ^{2,0 2,1} Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1867/Lund 1962, s 67 [1]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).
Flundresläktet:

• spalt 658
• spalt 659