Från Rilpedia

Alfred Wilhelm Dufva, född 6 oktober 1825 i Stockholm, död 10 augusti 1883 på Moräng i Södermanland, jurist, bankman och politiker.

Dufva avlade 1847 hovrättsexamen i Uppsala, arbetade i Svea hovrätt (adjungerad ledamot 1853-56, ordinarie fiskal 1855–56), som 1852 utnämnt honom till vice häradshövding, och såsom sekreterare hos justitieombudsmannen Theorell (1853) samt bedrev i många år en omfattande advokatverksamhet, men övertog slutligen chefskapet för försäkringsaktiebolaget Skandia (vice direktör 1856–61, verkställande direktör 1861–69). Därefter fungerade han - 12 oktober 1869–13 mars 1870 – som redaktör för Aftonbladet.

Av Stockholms stad invaldes Dufva till sista ståndsriksdagen (1865-66) i borgarståndet och i andra kammaren för riksdagarna 1870–72. Hos kammarens lantmän förvärvade han sig stort förtroende, invaldes 1871–72 i statsutskottet och blev en av lantmannapartiets inflytelserikaste ledare, om också sällan synlig som sådan. Han var en av lantmannapartiets talangfullaste förkämpar i de strider partiet förde mot den dåvarande regeringen i syfte att tillförsäkra riksdagen uteslutande bestämmanderätt över de ordinarie anslagen och genomdriva sådana frågors avgörande medelst gemensamma voteringar. Hans lantmannapartistiska förbindelser omöjliggjorde ett återval i Stockholm, men han blev i stället ledamot av första kammaren 1873–79 för Kristianstads län och 1882–83 för Göteborgs och Bohus län. Borgarståndet vid 1865 års riksdag hade valt Dufva till riksgäldsfullmäktig; sedan 1870 till sin död var han fullmäktig i Riksbanken, därvid under en lång följd av år tjänstgörande såsom deputerad för den inre förvaltningen. I denna egenskap grep han med hänsynslös energi och stark vilja reformerande in i riksbankens styrelse och förvaltning. Dufvas stora duglighet, verksamhetslust, starka vilja och omfattande insikter togs i anspråk även på många andra håll.

Företrädare: August Sohlman

Aftonbladets chefredaktör 1869–1870

Efterträdare: Carl-Erik Ekgren