Washington, D.C.

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Washington, DC)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser av Washington, se Washington.
För en artikel om den amerikanska TV-serien Washington D.C., se Washington D.C. (TV-serie).
District of Columbia
Flag of Washington, D.C..svg Fil:Seal-DC.png
Stadens flagga Stadens symbol
Stadens motto: Justitia Omnibus (latin för ”rättvisa åt alla”)
Stadens smeknamn: ”City of Trees”, ”Chocolate City”
Officiell fågel:
County Inget (federalt distrikt)
Areal
 - Totalt
 - Vatten
177,0 km²
18,0 km² (10,6 %)
Folkmängd
 - Totalt (2006)
 - Folktäthet
 - Storstadsregion
591,833
3 481,3 /km²
1 592,6/km²
Tidszon UTC−5
Läge 38,913611° N, 77,013222° V
Borgmästare Adrian M. Fenty
Stadens hemsida

Washington, ofta kallat Washington DC eller i vardaglig engelska bara DC är huvudstad i USA. Washington är en stad med breda avenyer, parker och många vita byggnader och monument. Staden sammanfaller geografiskt med District of Columbia (D.C.).

Staden har omkring 581 000 invånare och täcker en yta av 180 kvadratkilometer längs Potomacflodens vänstra strand. I storstadsområdet, Greater Washington, D.C. Metropolitan Area, som egentligen omfattar betydligt större landytor i de omgivande staterna Maryland och Virginia än vad som ryms inom stadens gränser, bor över 4,7 miljoner invånare. På senare tid har man också börjat räkna staden som en del av ett större storstadsområde tillsammans med den närliggande staden Baltimore. Det kombinerade storstadsområdet Baltimore-Washington Metropolitan Area, som utöver Greater Washington DC och Baltimore även inbegriper nordöstra Maryland och ett hörn av West Virginia, har då cirka åtta miljoner invånare vilket gör det till det fjärde största i USA (efter New York, Los Angeles och Chicago).

Innehåll

Historia

Läget för USA:s federala huvudstad är resultatet av en politisk kompromiss. De kongresser som hade lett till att Förenta staterna grundades hade samlats i Philadelphia, som låg centralt för delegaterna från de tretton kolonierna. Den 16 juli 1790 fattades emellertid ett beslut om att upprätta den federala huvudstaden längre söderut, på gränsen mellan Maryland och Virginia. Beslutet var en eftergift till delegaterna från sydstaterna, med Thomas Jefferson och James Madison som ledande företrädare. I gengäld fick dessa gå med på ett ökat federalt inflytande i budgetfrågor.

Beslutet år 1790 innebar att revolutionstidens statsmän, de så kallade Founding Fathers ('Unionens fäder') frigjorde landets huvudstad från delstaterna och förlade den till ett helt eget distrikt, District of Columbia. USA:s förste president, George Washington, valde personligen ut ett område vid staden Georgetown i Maryland vid Potomacfloden, på gränsen till Virginia. Ett rektangulärt område köptes in från privata ägare, bestående av delar av båda dessa delstater. År 1791 gavs staden namnet Washington till ära för presidenten, som dock själv undvek att referera till den så. En fransman, majoren och ingenjören Pierre l'Enfant, planerade staden arkitektoriskt 1790, men fick sparken när några av de styrande ogillade vissa av hans förslag.

Staden blev officiell huvudstad och regeringssäte den 1 december 1800. ”D.C.” står för District of Columbia, vilket är namnet på det federala distrikt där Washington ligger; stadens och distriktets gränser sammanfaller, och vissa administrativa organ är gemensamma. Distriktet är inte en delstat utan en särskild administrativ region som ligger utanför delstatssystemet. Washington, D.C. lyder istället direkt under kongressen.

Den del av District of Columbia som ligger söder om Potomacfloden i delstaten Virginia återlämnades till denna stat 1846, och utgör nu Arlington County och en del av staden Alexandria.

Staden har genom åren varit en fridfull plats med undantag för 1812 års krig, då de brittiska trupperna invaderade Washington och satte eld på Vita huset och Kapitolium, som då endast delvis var färdigbyggt.

Staden växte under 1800-talets första år men det gick till en början trögt med stadsutvecklingen. Det svårbebyggda och delvis helt outdikade träsket lockade inte många att bosätta sig där. Det var först i och med amerikanska inbördeskriget som utvecklingen i staden började ta fart. Kapitolium färdigställdes under kriget liksom kongressbiblioteket (Library of Congress). Staden låg egentligen i det som räknades till sydstaterna men var i kraft av försvarare för den federala statsutvecklingen en del av nordstaterna och staden låg nära frontlinjen eftersom man låg mellan delstaterna Maryland som tillhörde unionen (fast det egentligen räknades till sydstaterna) och Virginia som var med de konfedererade. Detta fick en stor betydelse då många fattiga flyktingar och soldater kom att marschera igenom staden. Efter inbördeskriget bestod stora delar av Washington av fattiga slumområden.

Det var först omkring 1900 som Pierre l'Enfants stadsplanering började förverkligas. Nya monument (memorials) över bland annat Lincoln kom till, avloppsnätet byggdes ut och avenyer och gator trädplanterades. Den monumentala staden hade fått form, statsförvaltningen växte. Utvecklingen fortsatte under 1920- och 1930-talet. Från 1930-talet började nya kontorsbyggnader att byggas, och år 1945 färdigställdes Pentagon som är USA:s militära högkvarter. Man hade då i närheten byggt ut Arlingtonkyrkogården (Arlington National Cemetery) där soldater som fallit i amerikanska krig, amerikanska presidenter och andra prominenta personer fått sin sista vila.

Omkring 1960 och de närmaste decennierna framåt började Washington i likhet med andra amerikanska storstäder vid samma tid att förslummas. Folk som kunde flyttade ut till förorterna runtom staden, arbetsplatser lades ned och socialt belastade människor flyttade in. Detta slog särskilt hårt mot Washington som fram till 1973 inte fick välja i presidentvalen och där befolkningen redan innan de dåliga tiderna börjat kännetecknats av en stor andel fattiga. Staden var satt under federal förvaltning och kunde inte själva göra så mycket åt sin budget. En stor upprustning i staden gjordes kring 1976 i samband med 200-årsfirandet av amerikanska självständigheten då bland annat Washingtons tunnelbana invigdes. Trots detta fortsatte de dåliga tiderna länge för staden. En ny upprustning gjordes under 1990-talet då tunnelbanenätet förlängdes, nya minnesmärken över bland annat Koreakriget och slavarna kom till, befintliga museer byggdes ut med mera. Trots en förbättring och upprustning under de senaste åren, kännetecknas Washington fortfarande av att staden har svåra sociala problem.

Händelserna den 11 september 2001 blev kännbara för staden, då Pentagon attackerades av ett av de kapade flygplanen, som dessutom hade startat från Washington Dulles International Airport. Alla de 64 personerna ombord omkom, liksom 125 personer i Pentagon. 106 personer skadades allvarligt.

Ekonomi

Washington bygger först och främst sin ekonomi på den federala statens etablerade organisationer i staden. 2002 låg den federala staten bakom 27 % av jobben i Washington[1] En stor andel av stadskärnans befolkning har någon slags anknytning till staten. Dessutom har etablering av många statliga organisationer såsom Amerikanska försvarsdepartmentet, National Institutes of Health och Food and Drug Administration lett till utökad affärsverksamhet både i distriktet själv och i förorterna i norra Virginia och Maryland. Denna affärsverksamhet inkluderar bland annat företag som arbetar under kontrakt från den federala staten (både inom civil verksamhet och inom det militära), ett antal ideella organisationer, advokatbyråer och lobbygrupper, catering och administrativa serviceföretag samt ett flertal andra industrier som existerar mycket tack vare närvaron av den federala staten. Detta system har gjort att Washingtons ekonomi är nästan helt skyddad från lågkonjunkturer jämfört med resten av landet, eftersom statens verksamhet pågår oavsett hur landets ekonomi ser ut och dessutom ofta ökar under lågkonjukturer.

Fannie Mae, Pepco Holdings Incorporated och Danaher är några stora företag som har sina högkvarter i distriktet. Ett antal andra företag som tillhör den så kallade Fortune 500-listan (över de 500 största företagen i USA) har sina högkvarter i staden, bland annat AES i Arlington County i Virginia, Capital One, Gannett och NVR Incorporated i McLean i Virginia, Lockheed Martin, Marriott International och Coventry Health Care i Bethesda i Maryland och Sprint Nextel Corporation och SLM Corporation i Reston i Virginia.

Stora företag som arbetar under kontrakt för det amerikanska försvaret som General Dynamics, Computer Sciences Corporation (CSC), Science Applications International Corporation (SAIC) och Orbital Sciences Corporation har också högkvarter i staden, vilket också konsultfirman Booz Allen Hamilton har. America Online har sitt högkvarter i närliggande Dulles i Virginia.

Som en följd av närheten av National Institutes of Health i Bethesda i Maryland har den amerikanska bioteknikindustrin etablerat sig i närheten, bland andra Celera Genomics, The Institute for Genomic Research och Human Genome Sciences, alla i den närliggande staden Rockville i Maryland.

Förutom de statliga företagen är Washingtons större universitet de som anställer mest personer, topp tre är Howard University, George Washington University och Georgetown University. Washington Hospital Center och Children's National Medical Center tar också plats på topp 5-listan över de som anställer flest personer i staden.[2]

Bruttoprodukten i distriktet var 2005 72,256 miljarder dollar, vilket ger området en rankning på plats 36 om man jämför med de femtio staterna.[3]

Byggnader

Lincolnmonumentet, byggt 1915-1922.
Vita huset.

I Washington ligger en rad byggnader förknippade med den amerikanska federala regeringen, bland de mest kända är presidentresidenset Vita huset, kongressbyggnaden Kapitolium samt försvarsdepartementet Pentagon (i Arlington County på Virginiasidan).

Andra framträdande byggnader inkluderar en rad minnesmärken över amerikanska presidenter, bland annat John F. Kennedy Center for the Performing Arts vid Potomacfloden samt Jefferson-, Lincoln- och Washingtonmonumenten, samtliga i direkt eller nära anslutning till The National Mall.

Utanför den politiska sfären finns Washington National Cathedral och Smithsonian Institution med sin slottslika huvudbyggnad.

Gatusystem

Liksom i många andra amerikanska städer följer gatorna i Washington ett rutnät. Gator som går i öst-västlig riktning har bokstavsbeteckningar och heter till exempel ”K Street”, ”M Street” eller ”N Street”. Det finns två sådana serier med bokstavsbeteckningar, den ena börjar norr om kongressbyggnaden och den andra börjar söder om denna. Gator som går i nord-sydlig riktning har sifferbeteckningar. De heter till exempel ”4th Street” eller ”5th Street”. Det finns på samma sätt även två sådana serier av beteckningar, som börjar öster respektive väster om kongressbyggnaden. Dessutom finns det avenyer. Dessa har namn efter delstater (till exempel Connecticut Avenue och Rhode Island Avenue). Dessa går i regel lite snett i förhållande till det övriga gatunätet. Där avenyerna skär varandra finns ofta stora cirkulationsplatser. Den mest kända avenyn är förmodligen Pennsylvania Avenue, där Vita huset ligger som nummer 1600. Man kan tänka sig att kongressbyggnaden delar upp staden i fyra delar: Northwest (NW), Northeast (NE), Southwest (SW) och Southeast (SE).

Utbildning

Grund- och ungdomsskola

Washington är en av de amerikanska städer med högst andel skolbarn inskrivna i kommunala skolor, och District of Columbia Public Schools driver på uppdrag av stadens utbildningsnämnd cirka 160 skolor och lärcenter. Flertalet är grundskolor (elementary schools) men systemet täcker även in högre stadier samt gymnasie- och vuxenutbildning.

Eleverna i de offentligt finansierade skolorna är till största delen svarta. Vita utgör endast cirka 5 % av elevkåren och merparten av den vita medelklassen placerar sina barn i privata skolor med hänvisning till de offentliga skolornas dåliga resultat samt deras undermåliga lokaler och utrustning. Situationen hör delvis samman med stadens politiska styrning, som komplicerar möjligheterna till ökade ekonomiska resurser från huvudmannen.

Några exempel på framstående skolor är Woodrow Wilson Senior High School, en av Washingtons största high schools med stort antal studieinriktningar; Duke Ellington School of the Arts, en betydande skola för studier med konstnärlig inriktning uppkallad efter Washingtons egen jazzlegendar; samt School Without Walls. Den senare är en high school grundad 1971 som en experimenterande lärmiljö. Samlokaliserad med George Washington University uppmuntrar den sina elever att "använda staden som ett klassrum", ofta genom att hålla lektioner i stadens många museum, på naturvetenskapliga institutioner eller hos något universitet. Idag intar School Without Walls en central plats som en av stadens främsta skolor.

Privata skolor inkluderar anrika Emerson Preparatory School, som i huvudsak rekryterar särskilt begåvade barn samt ambassadörsbarn. Emerson specialsierar sig på att genomföra high school-utbildning på kortare tid, vilket stimulerar de begåvade barnen och passar väl in med diplomatbarnens korta vistelseperioder i landet. The National Cathedral School for Girls är knuten till episkopalkyrkan och förlagd till området runt Washington National Cathedral). Georgetown Day school grundades på 1940-talet som en av de första skolorna som erbjuder klasser från förskola till high school (K-12). Den katolska flickskolan Georgetown Visitation Preparatory School skryter med att 100 % av dess elever går vidare till högre studier efter avslutad examen.

College och universitet

Staden hyser ett större antal universitet och college, både med privata och offentliga huvudmän.

  • American University, AU, är ett privat lärosäte skapat genom kongressbeslut 1893 och invigt 1914, men räknar sin historia från ett brev där George Washington uttryckte behovet av ett "nationens universitet" förlagt till huvudstaden. Universitetet grundades med siktet inställt på avancerad nivå, men sedan 1925 finns även grundläggande högskoleutbildning. AU är kanske främst känt för sin juridiska fakultet, sin utbildning inom statsvetenskap och internationella relationer samt utbildningen inom kommunikationsvetenskap. Under en period har den amerikanska armén använt en del av området för tester och forskning, bland annat för kemiska stridsmedel. Det ledde under 1990-talet ledde till en omfattande sanering på campus. AU har sedan starten haft starka kopplingar till metodiskyrkan, men har förblivit fristående från trossamfund.
  • Catholic University of America, CUA, är den romersk-katolska kyrkans nationsuniversitet för USA och grundades efter påvligt godkännande av den amerikanska biskopssynoden 1887. Det är det enda lärosätet med en ecklesiologiskt inriktad lärarkår i kanonisk rätt. Från starten var CUA tänk som ett forskningscenter med utbildning på avancerad nivå, men sedan 1904 ges även högskoleutbildning på grundläggande nivå.
  • Georgetown University är ett privatägt katolskt universitet grundat 1789, vilket gör det något äldre än det federala distriktet. Det är också landets äldsta katolska lärosäte. Georgetown University var det första amerikanska universitetet att välja en svart rektor (president). Särskilt framstående är universitetets utbildningar inom juridik (Georgetown University Law Center) och internationell politik (Edmund Walsh School of Foreign Service).
George Washington University.
  • George Washington University, GW, grundades genom ett kongressbeslut 1821 och är stadens största lärosäte, med sitt huvudcampus vid Foggy Bottom. År 1999 tog universitetet över Mount Vernon College i nordvästra Washington. Universitetes medicinska fakultet liksom universitetssjukhuset George Washington University Hospital.
  • Trinity University är ett romersk-katolskt universitet grundat 1897 för att ge kvinnor en utbildning inom De fria konsterna. Numera antas dock även män, men enbart till utbildningar på avancerad nivå.
  • University of the District of Columbia grundades 1977 genom en sammanslagning av Federal City College, Washington Technical Institute och District of Columbia Teachers College och är ett offentligfinansierat lärosäte. Universitets studenter är till stor andel svarta, vilket härstammar från en tid när rasskilda lärosäten upprättades. (Se engelska Wikipedias uppslagsord Historically Black colleges and universities.) University of the District of Columbia är också ett sk land-grant universitet, med innebörden att lärosätet erhållit en landdonation av staten för att avkastningen av marken ska finansiera verksamheten. I realiteten ersattes dock landdonationen av en summa pengar som nu utgör grunden för universitetets förvaltade medel. Universitetet är och förblir dock USA:s enda urbana land-grant universitet.

Andra lärosäten lokaliserade till eller med campusområden i Washington är The Corcoran College of Art and Design, The Reformed Theological Seminary, Strayer University, Gallaudet University, Howard University, Southeastern University och närbelägna Baltimores Johns Hopkins University.

Genom Washingtons roll som huvudstad finns även en rad institutioner kopplade till regeringen och dess departement. The United States Department of Agriculture's Graduate School erbjuder utbildningar på avancerad nivå inom agronomi. National Defense University, förlagt till militärbasen Fort Lesley McNair, utbildas militära och civila ledare i nationella och internationella säkerhetsfrågor. Lärosätet, som är underställt försvarsdepartementet, bedriver också en omfattande tvärvetenskaplig forskning inom samma områden.

Sport

Staden är hem för topplag i flera sporter. Washington Capitals är stadens NHL-lag. Washington Nationals spelar i MLB (baseboll), Washington Redskins i NFL, Washington Wizards är stadens representant i NBA och D.C. United i MLS.

Museer och kulturella institutioner

Library of Congress, Kongressbiblioteket, är USA:s nationalbibliotek och en central institution i det globala biblioteksväsendet.

Smithsonian Institution grupperar ett antal viktiga museer och forskningsinstitutioner, häribland det naturhistoriska National Museum of Natural History. På flyg- och rymdmuseet finns bland annat flyghjälten Charles Lindberghs plan Spirit of St. Louis att beskåda.

National Gallery of Art är ett av landets främsta konstmuseer och affilierat till Smithsonian Institution.

United States Holocaust Memorial Museum samlar och presenterar dokumentation om förintelsen.

Övriga sevärdheter

Kända personer födda i Washington

Referenser

  1. ↑ District of Columbia Employment Projections by Industry and Occupation, 2002-2012 (pdf) av D.C. Department of Employment Services, Office of Labor Market Research and Information (nertagen 2006-04-07)
  2. ↑ Top 200 CEOs of Major Employers in the District of Columbia (pdf) av D.C. Department of Employment Services, Office of Labor Market Research and Information (hämtad 2006-04-07)
  3. ↑ Bureau of Economic Analysis, U.S. Department of Commerce.

Litteratur

  • Öhman, Martin Christoffer, När Washington blev huvudstad (2009) Populär historia. (nr. 5).sid. s. 56-57.

Externa länkar


v • d • r
USA:s delstater
Territorier utanför delstatsindelningen

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Washington,_D.C."
Personliga verktyg
På andra språk