College
Från Rilpedia
- För den franskspråkiga skoltermen, se collège.
 |
Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: Artikeltexten är hämtad ur Nordisk familjebok och vissa uppgifter kan vara föråldrade. |
College (IPA: [ˈkɔlɪdʃ] eller [ˈkɔlɪdʒ]; engelska, av latin collegium, ’samfund av kollegor’, av collega, ’kollega’) är egentligen ett organiserat samfund av personer med gemensamma åligganden och rättigheter, kollegium, eller benämning på de med jordagods rikt doterade, oberoende och självstyrande korporationer, som bildar integrerande delar av Englands "gamla" universitet i Oxford och Cambridge. Dessa var ursprungligen stiftade till förmån för fattiga studenter, utgör colleges samfund av studenter och lägre akademiska lärare, vilka inom collegets vida byggnadskomplex bor, intar sina måltider och erhåller (respektive ger) undervisning, som avser dels allmänbildning, dels förberedelse till de inför själva universitetets professorer avlagda examina, varjämte idrotter i fria luften idkas med brinnande iver och fria diskussionsövningar uppfostrar till deltagande i det offentliga livet.
Ett sådant college består av en rektor (head master, principal, warden eller dylikt), ett antal fellows (avlönade docenter, vilka dels deltar i förvaltningen, dels såsom "tutors" och "college lecturers" meddelar undervisning) och studenter av olika kategorier, främst scholars (ursprungligen obemedlade stipendiater), vartill i senare tider kommit även burgna mäns söner, som får betala dryga avgifter för förmånen att vara inackorderade i colleget (pensioners, commoners, utgörande flertalet av ograduerade studenter eller undergraduates). Skillnaden mellan till exempel ovannämnda studentkategorier blir dock alltmera av huvudsakligen historisk art; i praktiken läggs numera större vikt vid studenternas särskiljande i förstaårsmän (freshmen), andra-, tredje- och fjärde-årsmän, vartill på senaste tid kommit en särskild grupp av sådana, som med utmärkelse tagit sin grad och stanna kvar i colleget för "postgraduate"-studier.
Levnadsordningen inom colleges har från början haft en tämligen klosterlik prägel, som dock i senare tider blivit allt mindre utpräglad; sålunda får fellows numera gifta sig. De flesta colleges har arkitektoniskt intressanta profanbyggnader och kapell, bibliotek, museer och parker. Oxford ägde i början av 1900-talet 21 colleges (därav 3 från 1200-talet), Cambridge 17.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, College, 1904–1926 (Not).
College i USA
College är även en skolform i USA.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör College
