W (film)

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Magazin Café

Det var som sören. Tidningen Café har tydligen lagt upp massvis av sina bilder på Flickr under Creative Commons 2.0-licens. Pieter Kuiper har tydligen märkt detta innan och laddat upp bilder på Veronica Maggio, Malin Åkerman, Amanda Jenssen, Marcus Birro, Rami Shaaban, Håkan Hellström, med flera. Tummen upp för Café och man får ju hoppas att de fortsätter lägga upp fina bilder på kända personer under fria licenser. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 01.02 (CET)

Kan vi vara säkra på att det just är någon representant från Café som har laddat upp bilderna till Flickr? Har någon kontrollerat detta? torvindus • Et tu, Brute? 16 januari 2009 kl. 05.22 (CET)

Jag är mycket tveksam, detta är proffessionella bilder, redaktionellt material. Jag har verkligen svårt att tänka mig att Café ger upp sin upphovsrätt till dessa bilder. Är så fallet är det en sensation, många av bilderna är fantastiska och det skulle lyfta artiklarna oerhört om vi fick använda dem. Mason 16 januari 2009 kl. 12.42 (CET)

Skulle verkligen Café lägga ner ekonomiska resurser på att plåta kändisar, för att sedan lägga ut bilderna gratis och låta konkurrerande tidningar använda dem? Jag är extremt skeptisk. Det står inget på http://www.cafe.se/?id=11843 om creative commons. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 januari 2009 kl. 12.49 (CET)

Det är också värt att notera att bilderna på flickr har väldigt låg upplösning. Om bilderna inte är hög upplösning så är det nästan alltid en fingervisare om att det inte är den ursprungliga upphovsmannen som laddat upp, både på flickr och commons. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 januari 2009 kl. 12.53 (CET)

Varför ladda upp sånt här på Commons utan att kolla med tidningen först? Kan man verkligen uppge "Café" som author, är det inte resp. fotograf som måste ge sin tillåtelse? / Elinnea 16 januari 2009 kl. 12.55 (CET)

jag har mailat tidningen för att från källan veta vad som gäller. Wanpe 16 januari 2009 kl. 12.56 (CET)

Ja, det brukar i och för sig vara så att när saker verkar för bra för att vara sanna, så är de oftast det med. Det var förresten inte Pieter Kuiper som laddade upp bilderna, utan commons:User:File Upload Bot (Magnus Manske). Alltså bara automatiskt uppladdade. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 13.01 (CET)

Boten laddar inte upp bilder automatiskt, den gör det på kommando av någon. Det är fortfarande Pieter som laddat upp bilderna, även om han använt sig av en bot. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 januari 2009 kl. 13.04 (CET)

Aha. Ja, då hade det nog varit bäst om han mailat och kollat mad Café först. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 13.06 (CET)

(efter ett antal redigeringskonflikter)Konstigt är det väl men vem skulle annars ha gjort det? Någon som känner för att maila Café och fråga? Upphovsrätten är det nog dock inget konstigt med. Med all sannolikhet köper Café upphovsrätten av sina fotografer.

(efter första med notwist)Och att de laddar upp lågupplösta versioner behöver inte vara nåt konstigt. Det är mycket möjligt att de gör det just för att andra tidningar inte ska kunna profitera på deras högupplösta bilder :) Lågupplösta bilder duger ju bra på webben men knappast i tryckt skick. Såvitt jag vet gäller dessutom cc bara för de versioner som laddats upp, inte även för de högupplösta. Det kan vara så att de tänkt längre än vi tror.

(en till...) Magnus uppladdningsrobot styrs av människor. Det är uppladdarnamnet som gäller, inte robotnamnet. Roboten är bara ett hjälpmedel.

(FÖR HELVETE! Sluta skriva! Sjätte redigeringskonflikten nu) (sjunde) /Grillo 16 januari 2009 kl. 13.09 (CET)

He he, sorry. Just det här med fotograf är intressant, eftersom det i Sverige anses vara god sed att alltid uppge fotografens namn, oavsett hur upphovsrätten ser ut. En tidning som Café borde veta något sånt, men inga av bilderna på Flickr anger fotograf. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 13.14 (CET)

Nej, lite konstigt är det men bra om det reds ut nu. Sedan bör vi inte vara hårda mot den som utgick ifrån gott syfte (Pieter) utan i så fall den som eventuellt bröt mot lagen och laddade upp bilderna på flickr. /Grillo 16 januari 2009 kl. 13.17 (CET)

Jag är helt övertygad om att det är Café som lag ut bilderna. Och det var inte jag som först upptäckte det. /Pieter Kuiper 16 januari 2009 kl. 13.42 (CET)

Jag hade sett Fil:FredrikReinfeldt.jpg och jag var lite misstänksam men jag antar att det är en reklamgrej av Café. Det är en massa bilder uppladdade till Flickr 10 december 2008. Men jag ser nu att dessa bilder finns i samma upplösning på tidningens egen sajt, och det kan vara misstänkt. /Pieter Kuiper 16 januari 2009 kl. 14.13 (CET)

Förhoppningsvis får Wanpe svar från tidningen snart. Att de legat på Flickr i över en månad är ju en hint om att det är legitimt, men bristen på information både på Flickr och Cafés hemsida är hintar om att det inte är det... Plrk 16 januari 2009 kl. 14.49 (CET)

Inte för att vara sån (eller kanske just därför), men få av de här bilderna passar för Wikipedia. Precis som man strävar efter en neutral utgångspunkt vad gäller text bör man göra det för bild. Den här typen av fotografi arbetar medvetet på ett allt annat än beskrivande sätt. Inget fel med det, men det gör bilderna mindre lämpliga just här. /NH 16 januari 2009 kl. 16.02 (CET)

Ehm, det var en märklig invändning. På vilket sätt är denna eller denna bild inte lämplig att ha som bild i artiklarna? Nu innehåller redan Malin Åkerman en bra neutral bild, men hade den inte haft någon skulle enligt mig även bilden från Cafés omslag platsa. Även den uppenbara poserande bilden på Veronica Maggio skulle platsa om vi inte haft någon bild på henne. /Grillo 16 januari 2009 kl. 16.48 (CET)

Bilderna porträtterar menlösa kändispersoner, inga bilder utgör några "fotografiska argument" i kontroversiella stridsfrågor. Annat vore det med bilder av Israel-Palestina konflikten; men nu handlar det om Carolina Gynning osv... Bilderna är tagna av några av Sveriges bästa proffsfotografer. Det vore slöseri att inte använda sådana här bilder när man får möjlighet till det. Koios 16 januari 2009 kl. 16.55 (CET)

Visst ska vi använda dem om vi inte har andra, och de är välgjorda och en tillgång för commons och som fria bilder, men jag håller i viss mån med NH. Bilderna är ofta oencyklopediska, så de är i de fallen inte optimala som illustration på Wikipedia, på samma sätt som en faktuellt korrekt artikel skriven med oencyklopediskt språk inte är optimal som artikel. Vissa bilder verkar däremot mer okej. --ɐbuı1ɟ 16 januari 2009 kl. 17.24 (CET)

Jag tänkte skriva en massa här om vad som platsar och vad som gör inte det, men jag ser att Grillo varit framme. Kort och gott - en tillstylad bild är bättre än ingen bild, men en mer naturtrogen bild är bättre än en retuscherad sådan. --Bomkia 16 januari 2009 kl. 17.42 (CET)

Det beror lite på personen, vilken roll de har. En sminkad glamour-bild är ok för fotomodeller osv, men i artikeln om t ex Sanna Ehdin skulle man vilja ha en mer neutral bild. /Pieter Kuiper 16 januari 2009 kl. 17.47 (CET)

Inget svar på mitt mail till chefredaktören har kommit. Jag har själv ingen åsikt i sakfrågan men har en gnagande oro det kan finnas något lurt i det hela, som en rakt svar hade kunnat undanröja. Wanpe 16 januari 2009 kl. 20.19 (CET)

till artikeln Anine Bing finns ett foto från cafe med deras logga och webbadress på. Är det att betrakta som reklam, är de på väg smyga in reklam bakvägen?Wanpe 17 januari 2009 kl. 06.59 (CET)

Det verkar onekligen så. Jag tycker det är olämpligt att ha med bilder med cafes logga på. Jag är ingen höjdare på bildlicenser men ligger bilderna under en licens som gör det möjligt att redigera bilderna? Fast det kanske är bättre att invänta Cafes svar på Wanpes mail innan vi gör någonting sådant. /-nothingman- 17 januari 2009 kl. 10.11 (CET)

Ja, "derivatives" är tillåtna. Fil:AnineBing.jpg har också redan försetts med mallen "watermark", att detta borde ändras. /Pieter Kuiper 17 januari 2009 kl. 10.21 (CET)

Man får inte ladda upp bilder på Commons utan att tillåta redigering av bilderna. Kan folk sluta vara så förbannad misstänksamma och istället visa på lite uppskattning? OM det är så att det här är en vandals verk så är det tråkigt, men om Café gjort det själva kan man vara tacksamma istället för att slänga ut misstänksamma "vill de smyga in bakvägen" osv. There's something rotten going on in the state of Wikipedia. /Grillo 17 januari 2009 kl. 12.35 (CET)

Hamlet-referenser åsido så är det väl inte helt obefogat att man är misstänksam mot lågupplösta bilder som verkar för bra för att vara sanna. 99.9% av alla sådana bilder uppladdas ju av personer som inte känner till Wikipedias policy om fria bilder. "Smyga in bakvägen" är ju en idiotisk strategi i så fall eftersom fri media tillåts att remixas = loggan försvinner på nolltid. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 17 januari 2009 kl. 12.40 (CET)

Bör vi inte vänta med att använda dessa bilder förrän vi fått svar från tidningen? Även om bilden skulle vara fri utan loggan, så är väl loggan fortfarande ofri, så det är väl ganska klart att Fil:AnineBing.jpg inte kan användas i nuvarande skick. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 14.16 (CET)

Det finns inget upphovsrättsligt skyddsbart i Cafés logga. /Pieter Kuiper 17 januari 2009 kl. 14.27 (CET)

Jag håller med om att oavsett vad vi kommer fram till kan inte Fil:AnineBing.jpg användas som den är nu. Däremot kan den ju beskäras, så att Bings byst och Cafés logga inte behöver pryda den biografiska artikeln om Bing. /Hedning 17 januari 2009 kl. 14.41 (CET)

Men av vem?? En text kan vem som helst fixa till men en bild är krångligare (jag har inte en susning hur man fixar detta). Bör inte bilden tas bort från commons tv eller skall vi märka artikeln med

{{reklam}}?Wanpe 17 januari 2009 kl. 14.45 (CET)

Varför kan den inte användas? Om hon ställt upp och poserat för den frivilligt ska väl inte några anständighetens ryttare bestämma om hon ska få visas utan heltäckande slöja eller inte. Om sedan Anine Bing själv ber om att bilden inte ska visas här är det en helt annan fråga (se diskussion:Sanna Ehdin om hur det kan lösas på ett smidigt sätt). Cafés logga kan gärna tas bort, men fram tills det görs ser jag inget problem att den är kvar. Problemet är inte bilderna i sig, problemet är om Café verkligen släppt dem fria. Det här är en ickedebatt som helt och hållet bygger på Cafés ställning som "herrtidning". Och som redan nämnts är Cafés logga med stor sannolikhet enbart trademarkskyddad. Commons godkänner trademarkskyddade bilder eftersom det inte är något upphovsrättsligt skydd. /Grillo 17 januari 2009 kl. 14.50 (CET)

Eftersom det handlar om en fotomodell så anser jag att bilden är mycket bra. Att stå som modell för sådana bilder är ju vad hon gör och är känd för. Loggan bör så klart redigeras bort så småningom. I övrigt så tycker jag inte att vi behöver göra något mer med bilderna förrän vi har fått svar från redaktören. Njaelkies Lea (d) 17 januari 2009 kl. 15.13 (CET)

Jag tycker att loggan hade varit lika mycket reklam om det stått "Hänt i veckan", "Dagens Nyheter" eller "Coca Cola", så detta handlar inte om att det rör sig om en herrtidning. Självklart ska vi vara tacksamma om bilderna är fria, men inte så tacksamma att vi slopar hela "fri encyklopeditanken" och går med på att publicera reklam i uppslagverket. Har ingen aning om hur såna här kontrakt görs mellan modell/fotograf/tidning i vilka sammanhang och hur bilderna får användas. Kan det vara så att en fotograf säljer rättigheterna för en tidning att publicera dem i själva tidningen, men att tidningen sedan inte kan släppa dessa bilder fria till vem som helst att trycka upp i helt andra sammanhang, t.ex reklamkampanjer, t-shirtar? Får ett annat företag ta t.ex bilden, trycka dit sin logo (och licensen förstås) utan att tillfråga (eller betala) fotografen och modellen? Är det inte så att vi hittills har krävt själva upphovsmannens, fotografens, bekräftelse på att bilderna är släppta enligt den licens som angivits, att de är helt fria? Tycker att det är alldeles för mycket som är oklart angående dessa bilder och att vi därför bör avvakta lite med att använda dem. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 15.19 (CET)

Jag tycker inte att vi ska lägga oss i hur Cafés avtal mellan dem, fotograf och modell ser ut. Om de nu släpper sina bilder fria får vi väl utgå ifrån att allt är frid och fröjd. Är det inte det är det Café som får problem, inte vi. /Grillo 17 januari 2009 kl. 15.25 (CET)

Nej, vi ska inte lägga oss i deras avtal, men däremot så behöver vi ett förtydligande i hur det såg ut, så att det inte är så att bilderna i själva verket är ofria. Att det verkligen är deras bilder, att de har rätten att säppa bilderna under en viss licens, inte bara publicera dem i tidningen. Har fotograferna verkligen skrivit under på att de släpper bilderna under den licensen som tidningen angivit här så är ju allt lugnt. Det handlar ju inte om vilka "som får problem" utan att vi ska ha en fri encyklopedia, annars skulle vi ju kunna ha en massa ofria bilder här och så länge ingen stämmer oss så är allt "frid och fröjd"... / Elinnea 17 januari 2009 kl. 15.35 (CET)

Självklart behöver vi inte veta hur mycket Café betalar fotografen för att släppa bilder fria. Det enda vi behöver veta är om Café står bakom Flickr-kontot. /Pieter Kuiper 17 januari 2009 kl. 15.47 (CET)

Hur mycket de betalar fotografer är fullständigt ointressant. Det som är viktigt är om bilderna verkligen är fria. Det är det vi behöver uppgifter om. Fotografernas namn är ju inte ens angivna. Hittills har det varit så att det är den som skapat bilder, tagit fotografier, målat tavlor, ritat teckningar är den som ska anges i fältet "author"/"skapare", inte den som köpt fotografierna, tavlorna, teckningen. Om de skulle ha ingått något slags särskilt avtal där fotografen angivit att h*n släpper bilderna under en fri licens i samband med att tidningen publicerar bilderna, så måste ju det framgå på något sätt. Vi kan ju inte bara gissa att de har gjort det. Det kan ju röra sig om nånslags missförstånd, att nån på Café bara lägger ut lite bilder av publicitetsskäl, utan att ha tänkt igenom det hela eller kontaktat respektive fotograf angående detta. Eller så är det någon helt annan, en privatperson, som ligger bakom det här. Det har vi ingen aning om i nuläget och det är därför jag anser att vi bör avvakta att använda bilderna tills allihopa är utrett. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 16.04 (CET)

Jag vill bara inflika att enligt licensen så skall antingen upphovsmannen krediteras, eller om upphovsmannen inte kan identifieras så skall förlaget krediteras: "Original Author" means, in the case of a literary or artistic work, the individual, individuals, entity or entities who created the Work or if no individual or entity can be identified, the publisher;". MiCkE 17 januari 2009 kl. 16.27 (CET)

Upphovsmannen är i det här fallet Café, eftersom Café förmodligen köper upphovsrätten av sina (frilansande?) fotografer. Det här är såvitt jag vet inget ovanligt utan snarast standard. Kolla själv i valfri månadstidning och räkna antal "Fotograf:" i anslutning till bildtexterna. De är lätträknade. Som sagt är det alltid trevligt att ange fotograf, men knappast ett krav om det inte längre är fotografen som äger upphovsrätten för bilden. Det här är ytterligare ett sidospår. Den relevanta frågan är: har Café släppt bilderna fria? Den frågan kan vi inte diskutera oss fram till här utan det är bara att vänta på svar från Wanpes mail. Det värsta som kan hända är att vi måste radera bilderna. /Grillo 17 januari 2009 kl. 16.31 (CET)

Exakt, det kan vi inte diskutera oss fram till här. Vi måste alltså först ta reda på hur det förhåller sig med dessa bilder och sedan om de är fria, använda dem. Precis som med alla andra bilder. "Förmodligen"...vi bör inte hålla på och förmoda. Jag förstår inte detta nya angreppssätt, "använda bilderna först, kolla upp om de är fria sen" istället för att först se till att det inte är några oklarheter och sedan använda bilderna. Det värsta som kan hända är inte alls att några bilder raderas, det värsta är att så länge vi använder bilder med oklar licens är detta inte en fri encyklopedi. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 17.09 (CET)

Eller så är man djärv och utgår ifrån god tro. Om de inte är fria kan vi alltid radera dem senare. Det är inget problem. /Grillo 17 januari 2009 kl. 17.12 (CET)

Den sidan handlar inte ett dugg om upphovsrättsfrågor utan om redigeringskrig, personangrepp, npov... Vi bör aldrig lägga in ofritt material "i all välmening" utan vi bör se till att det är fritt först. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 17.38 (CET)

Bilderna på Henrik Schyffert finns både på Flickr-kontot, fotografens hemsida och fotografens agentur. Vilket kan tyda på att fotografen/agenturen endast sålt publiceringsrätten till Café. Att byline saknas på Cafés webb kan vara en del i avtalet att byline inte behöver anges i bildspelet, vilket avtalas om lite nu och då när det är frågan om webbilder och liknande där en byline blir helt fel i layouten. Att Café inte svarar på mailet kan bero på att de anser att det inte är deras pilsner, utan det är fotografen som får sköta sina upphovsrättsfrågor. Det vore kanske bättre att ställa frågan om licensen till fotografen istället för till tidningen. Schyfferts fotograf hittas här. // Castrup 19 januari 2009 kl. 22.54 (CET)

Tja, om frågan är så enkel som "Är det ni som ligger bakom flickr-kontot?" så är ju övriga problem Cafés och inte våra. /Grillo 20 januari 2009 kl. 07.11 (CET)

Om det finns anledning att tveka på deras frihet så till den milda grad att de inte bör användas i artiklarna, bör de inte heller laddas upp på Commons överhuvudtaget. Om de finns på Commons, kan vi använda dem här i artiklarna - speciellt när det inte finns några andra bilder. Plrk 17 januari 2009 kl. 22.27 (CET)

borttagen kommentar enligt önskemålWanpe 18 januari 2009 kl. 15.06 (CET)

borttaget /Pieter Kuiper 18 januari 2009 kl. 15.20 (CET)

Det vore ju bra om det här inte behövde urarta till att bli en diskussion om Commons värde eller om Israel-Palestina-konflikten... /Grillo 18 januari 2009 kl. 14.55 (CET)

Svaret har nu inkommit:

• Vår Flickr-närvaro är ett steg i ledet att helt enkelt utforska och lära av nya kanaler. Vi vill inte agera “gammelmedialt” protektionistisk utan ser snarare ett värde i att vårt innehåll sprids för vinden. Vi är ett modernt magasin och vet att det kanske finns hundra siter där ute som är viktigare för oss och vårt innehåll än vår egen.
• Creative Commons-biten däremot är ett misstag. Eller i alla fall ett just nu, lite förhastat steg. Vi utforskar möjligheterna att delge delar av vårt material (som mycket som möjligt, om jag får bestämma) under creative commons-licens men vi är inte riktigt där än och alla bilder kommer under kvällen att “märkas om”. Vissa alltså tillfälligt.

Wanpe 22 januari 2009 kl. 16.25 (CET)

Så vad gör vi med de bilder som imporerats från Commons? Jag skulle säga att de bör nomineras för borttagning på commons, eftersom det rör sig om "ett misstag" - det är inte omöjligt att anta att beslutet inte var förankrat i organisationen eller att alla rättighetsdetaljer inte var uppklarade. Visst skulle vi kunna påstå att "released is released", men jag tror att vi i längden skulle tjäna på en lite mer ödmjuk framtoning... Plrk 22 januari 2009 kl. 22.44 (CET)

En kvalificerad gissning är att de inte hade köpt fullständiga rättigheter för bilderna och då är det bara fotografen som kan licensiera dem under någon annan licens. Bilderna på Commons är således copyvio, även om det är Café som begått ett "misstag", och bör således raderas. // Castrup 22 januari 2009 kl. 22.50 (CET)

Den som vill får anmäla, men jag kommer att rösta mot radering. /Pieter Kuiper 22 januari 2009 kl. 23.13 (CET)

De flesta bilder på flickr.com/photos/magazinecafe verkar fortfarande ligga under en CC-BY-licens (trots att de skulle "märkas om"). Tråkigt att de inte kan tala klarspråk i vad som gäller, tycker jag. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 januari 2009 kl. 23.31 (CET)

Mailet hade en rad till:

Ska jag kontakta dig så fort vi kommit lite längre? Ska inte behöva ta speciellt långt tid.

vilket jag tolkar att de inte förstår konsekvenserna av de åsatta licenserna (nämligen att de redan börjat spridas okontrollerat och att "jag" eller annnan inte säkert kan stoppa de spridda bilderna). I ett svarsmail försökte jag klargöra detta och vikten att de snarast ändrar licenserna. Så om fotografen med den riktiga upphovrätten upptäcker bilderna i Wikiepdia, så misstänker jag Café reaktion bara blir att ändra licenserna på Flickr och sedan i ett mail till oss säga, "ändra i enlighet med Flickr", och sedan till fotografen utpeka oss som problemägare. Och detta kan vi då möta lite hårdare som Pieter skriver (det är ju förvisso inte vi som gjort fel) eller också lite mer ödmjukt som Prk skriver. Wanpe 23 januari 2009 kl. 09.05 (CET)

det spelar ingen roll vilket licens Café satt på bilderna ifall de inte äger rättigheterna, så lite ödmjukhet är att föredra - gthyni 23 januari 2009 kl. 10.19 (CET)

Instämmer, trist att de vägrar svara på själva nyckelfrågan, om det är de som äger upphovsrätten eller ej. De borde ju även svara på varför de inte uppgett fotografernas namn. Jag tycker att vi bör ta bort dessa bilder tills vi fått någon klarhet i detta. Nu har det ju gått rätt lång tid utan något har hänt. / Elinnea 24 januari 2009 kl. 20.39 (CET)

Om de inte ger ut en tydlig licens så får de faktiskt skylla sig själva om deras bilder kommer fram på Wikipedia. Dom tillåter ju det. Därför ska vi har kvar bilderna tills (eller om) de ändrar licensen. Det viktigaste är att vi vet att det är tidningen Café som har lagt ut bilderna på Flickr och ingen annan. /Poxnar ^(D) 28 januari 2009 kl. 14.38 (CET)

Jo, men du tycks utgå från att det är deras bilder, det vet vi ju absolut inget om, eftersom de inte svarar på den frågan... Som Castrup, gthyni mfl säger, det spelar ju ingen roll vilken licens tidnigen satt på flickr om de inte äger rättigheterna. Därför ska vi inte använda bilderna tills detta är utrett. Wikipedia ska inte innehålla ofritt material. Jag tycker det är ganska självklart. / Elinnea 30 januari 2009 kl. 22.39 (CET)

Om vi ska vara realistiska och inte bara titta på licensmallar är det naturligt att utgå från att Café inte har fått fotograferna att skriva på slavkontrakt som ger Café rätten att donera bilderna till Wikipedia. Nog för att ett förlag kan få långtgående rättigheter, men knappast CC-rättigheter, och desto mindre tänkbart är det att förlaget i sin tur skulle skänka bort sina bilder gratis. Om man är ren paragrafryttare går det förstås bra att ladda upp bilderna på Commons, men om man har lite sunt förnuft inser man att det är klanteri som ligger bakom att bilderna försetts med någon mer frikostig licens. --Idrougge 8 februari 2009 kl. 01.54 (CET)

Eftersom den här frågan inte lösts, så bör den här diskussionen inte arkiveras, den är fortfarande pågående och det är fortfarande oklart om dessa bilder är fria. / Elinnea 23 februari 2009 kl. 19.48 (CET)

Det finns inget pågående. Det blev klarlagt att det är Café som ligger bakom Flickr-kontot. Och bilderna ligger där på en fri licens. /Pieter Kuiper 23 februari 2009 kl. 20.33 (CET)

Ja, Café ligger bakom Flickr-kontot där bilderna ligger, men det är fortfarande oklart om vem/vilka som har upphovsrätten till bilderna. / Elinnea 23 februari 2009 kl. 20.41 (CET)

Är det någon med koll som skulle kunna skriva något på Commons om detta, finns det någon lämplig märkning för såna här bilder? Är det nån som skulle kunna ta kontakt med tidningen igen och försöka få nån klarhet i vem som äger upphovsrätten till bilderna, vilka fotograferna är etc. Nu känns det som om vi blundar för problemet och frågan rinner ut i sanden lite och vi sitter här med en massa bilder som troligen inte är fria. / Elinnea 9 mars 2009 kl. 10.13 (CET)

Jag förstår inte riktigt dessa stora ansträngningar med att sköta upphovsrättsreglering åt andra, dessutom professionella aktörer i medieindustrin. Café är en stor vinstdrivande tidning med tillgång till egna jurister med mera. De får ta ansvar för sitt eget handlande. Lägger Café ut bilder med fri licens på internet så gör de, det är deras sak att hålla koll på detta, inte vår. Så länge vi följer de villkor som anges i bildernas licenser så kan ingen anklaga Wikipedia för det allra minsta. Koios 9 mars 2009 kl. 11.51 (CET)

Men det här handlar ju inte om Café har jurister, att de får ta ansvar för sitt handlande eller att någon skulle anklaga Wikipedia för något, utan om att Wikipedias användare ska kunna lita på att det material som finns här verkligen är fritt att använda. Om Café lägger ut ev. ofria bilder som de inte har upphovsrätten till under en felaktig licens på flickr är en sak, men en helt annan om vi väljer att använda dem eller ej. Jag tycker att det är oerhört viktigt att Wikipedia förblir ett fritt uppslagsverk, och det inte ska finnas minsta tvivel om att de bilder som används här verkligen är fria. / Elinnea 9 mars 2009 kl. 15.40 (CET)

Men om de inte anklagar oss och lägger ut bilderna under fri licens så är väl ändå bilderna fria? Fotograferna är anställda av Café och därför (kan det vara så att) Café äger upphovsrätten till bilderna. Om det inte är så behöver licensen inte heller vara felaktig, jag kan tänka mig att det står i fotografernas kontrakt med Café att bilderna släpps under just Creative Commons 2.0-licensen. /Poxnar ^{(D | B)} 9 mars 2009 kl. 15.52 (CET)

Så länge vi inte vet vem eller vilka som har upphovsrätten till bilderna så vet vi inte heller om de är fria eller ej. Det kan vara så som du föreslår, att de kanske har något sånt kontrakt och att bilderna därmed kanske är fria. Men så länge vi inte vet hur det förhåller sig med den saken så bör vi inte använda dessa bilder. Vi ska inte använda bilder som kanske är fria, skulle kunna vara fria utan de som faktiskt är det. Så länge vi inte vet vem som har upphovsrätten till bilderna så bör vi inte använda dem. / Elinnea 9 mars 2009 kl. 16.02 (CET)

Vore det inte mer effektivt att diskutera på commons:Commons:Deletion requests/File:Carmenelectra1.jpg? /Pieter Kuiper 9 mars 2009 kl. 16.56 (CET)

Den diskussionen gäller ju bara en av bilderna. /Poxnar ^{(D | B)} 9 mars 2009 kl. 17.10 (CET)

Elinnea, du tycks inte riktigt förstå hur det här fungerar rent juridiskt. Om ett antal bilder har lagts ut på internet med licensen CC-nånting av de som innehar upphovsrätten till bilderna, så får bilderna behandlas i enlighet med licensen CC-nånting. Det finns inget förhållande i stil med att bilderna "egentligen" är fria eller inte fria: det är licensen + publiceringen som avgör. Enligt svensk lag (URL) så betraktas dessa bilder som dels "offentligjorda" och dels som "lagliga förlagor" för vidare kopiering enligt licensen. Individer som kopierar och distribuerar vidare dessa bilder från Wikipedia begår inga som helst fel eller regelbrott, förutsatt att de handlar i enlighet med bildernas licens. Rent juridiskt är dessa bilder lika fria som alla andra under samma licens. Koios 9 mars 2009 kl. 17.38 (CET)

Jag förstår mycket väl hur Elinnea resonerar. Frågan är inte enbart juridisk utan även etisk. Det är självklart individuellt hur man ser på saken... /-nothingman- 9 mars 2009 kl. 17.42 (CET)

Kois: "av de som innehar upphovsrätten till bilderna". Vi vet ju inte vilka det är som innehar upphovsrätten, det är ju det som är problemet. / Elinnea 9 mars 2009 kl. 18.51 (CET)

Det är säkerställt att tidningen Cafe står bakom kontot som har lagt upp bilderna. Precis som Peter Kuiper skriver så är det allt man behöver bekräfta i sammanhanget. Wikipedias redaktörer bör inte slösa en sekund på att utreda detta utöver att bekräfta att uppladdaren verkligen är Cafe. Stora kommersiella tidningar får själva ansvara för sina handlingar, lägger de ut bilder under fria licenser är det enda rimliga att utgå ifrån att de äger rätt göra just detta.

Och det finns ingenting "oetiskt" med att kopiera en bild som är publicerad med en licens som uppmuntrar till vidare kopiering. Koios 18 mars 2009 kl. 09.20 (CET)

Ta gärna en titt på...

Wikipediadiskussion:Projekt konst#Konstår och den nyligen initierade diskussionen där. Har Du några kloka tankar/åsikter att dela med dig av? Mvh Jopparn 18 mars 2009 kl. 14.51 (CET)

Kommersiella samlingsalbum

Wikipedia innehåller många artiklar om enskilda kommersiella samlingsalbum för hitlåtar, se Absolute Music, Absolute Kidz etc. Rilpedia:Att skriva om musik har inte innehållit några råd om huruvida dessa bör ha egna artiklar eller inte, och nu är några sådana album anmälda på Rilpedia:Sidor föreslagna för radering.

Min åsikt är att kommersiella samlingsalbum inte är encyklopediskt relevanta i sig själva, eftersom de bara är en förpackning som kan beskrivas uttömmande med en låtlista. På detta sätt skiljer de sig från från artisters och gruppers egna album, som representerar en konstnärlig process, och som brukar recenseras i etablerade massmedier. Men ni kanske tycker annorlunda? Tyck till i Wikipediadiskussion:Att skriva om musik. /Yvwv [y'vov] 18 mars 2009 kl. 17.02 (CET)

Formulera er ännu hellre direkt i Rilpedia:Att skriva om musik, och försök hitta formuleringar som man kan enas om. Det finns ingen annan som är ansvarig för att skriva på själva sidan, och snack är klart underlägset verkstad. // habj 18 mars 2009 kl. 18.44 (CET)

Om Yvwv är sugen på att radera ca 500 artiklar om musik så tycker jag det är bra om det tas upp på bybrunnen först. Själv så tycker jag att de skall få vara kvar. NERIUM 18 mars 2009 kl. 19.36 (CET)

Det är just vad jag gör här och nu. Om folk inte håller med, så är det förstås lämpligt att ta upp motargument. /Yvwv [y'vov] 18 mars 2009 kl. 19.43 (CET)

Du menar om folk håller med dig så raderar du? Eller menar du att om folk inte håller med dig raderar du inte?NERIUM 18 mars 2009 kl. 20.16 (CET)

Nej, det är vad du tolkar in. Nerium, skärpning, du stör processen att ta fram riktlinjer för inklusion med dina inlägg. Bidra istället i diskussionen på ett seriöst sätt. /Grillo 18 mars 2009 kl. 20.19 (CET)

Ja, det var luddigt skrivet av mig. Undrade om artiklarna blir raderade oberoende vilket resultat det blir på omröstningen på Rilpedia:Sidor föreslagna för radering/Absolute Alla Hjärtans Dag. Enligt Rilpedia:Att skriva om musik skall inte WP innehålla samlingsalbum men det blev i och för sig inskrivet av Yvwv ett par timmar efter att artikeln blev föreslagen till radering. NERIUM 18 mars 2009 kl. 21.08 (CET)

Relevanskriteriena i WP:REL och WP:MUSIK är varken policy eller riktlinje, utan en samling av praxis som ständigt är föremål för diskussion. Inget kommer snabbraderas, så var inte orolig för det. Var vänlig att återgå till sakfrågan om hur vi bör skriva om musikalbum, och varför. /Yvwv [y'vov] 18 mars 2009 kl. 21.42 (CET)

Svar: WP:Musik används som argument för raderingar och finns med i Mall:Demoband. Se [1]

Argument för att behålla artiklarna: Se [2]

NERIUM 18 mars 2009 kl. 22.13 (CET)

Att det finns en finstilt länk till WP:MUSIK längst ner i texten i Mall:Demoband, och att vissa användare ibland hänvisar till sidan i raderingsdiskussioner, gör inte WP:MUSIK till policy eller riktlinje. För att återgå till sakfrågan, som du hela tiden undviker: visst är det sant att lagringsutrymme inte är någon bristvara på svwiki, men fortfarande finns grundprincipen att Wikipedia är ett uppslagsverk, och inte en databas för låtlistor på hit-samlingsalbum. /Yvwv [y'vov] 18 mars 2009 kl. 23.47 (CET)

Jag tycker inte att låtlistor faller inom ramen för WP:INTE#Inte någon urskiljningslös sammanställning av all världens vetande alias inte en databas för låtlistor på hit-samlingsalbum. NERIUM 19 mars 2009 kl. 00.11 (CET)

En fördel med den här typen av samlingsskivor är att de i mångt och mycket visar vad som var de största (kommersiella) hitsen de år de kom ut, och därför kompletterar musikåren på ett bra sätt. Jag vet inte om det är tillräckligt, men det är i.a.f. ett (svagt?) argument för att behålla dem. Jopparn 19 mars 2009 kl. 00.19 (CET)

Varför förs debatten här? Jag skrev om WP:MUSIK efter hur jag uppfattar att tongångarna går. Ändra gärna sidan så att den bättre motsvarar konsensus. Finns det tveksamheter, diskutera på den sidans diskussionssida. Genom att diskutera här kommer diskussionen att försvinna så fort den arkiveras (om ingen aktivt flyttar på den). /Grillo 19 mars 2009 kl. 09.36 (CET)

Foton från Stockholms stadsmuseum

Holger och jag var på möte med tre personer från Stockholms stadsmuseum, varav två från Stockholmskällan. Mötet var trevligt och givande men vi var långt ifrån varandra i synsättet på verkshöjd på foton tagna före 1969. Förhoppningsvis kommer det bli fler möten för att diskutera mer om detta samt den krångliga frågan om en digital kopia av ett foto äger egen upphovsrätt.

Det vi lärde oss och var överens om

• Bilder tagna från stockholmskällan bör i Commons i texten om källor ha en länk till posten i stockholmskällan (ej enbart bilden)
• Artiklar som utnyttjar bilder från stockholmskällan bör gärna ha en länk från artiklen till stockholmsportalens startsida som källreferen
• "Gamla" bilder (fotgrafen död mer än 70 år) verkar det vara OK när vi scannat in dessa från böcker etc, medan viss osäkerhet råder om vi tog bild i det fallet från ett nytaget foto av fotot från stadsmuseet

En viss extra vaksamhet över eventuell konstärlighet i foton tagna före 1969 och före 70 år efter fotografens död är nog att rekommendera.

Både SSH och vi såg det mycket önskvärt gå till botten med frågan om hur verkshöjd skall tolkas och att klart domstolsutslag i frågan hade varit bra. Om någon annan är intresserad gå till någon annan institution för att diskutera tillgång till foton, hör av er - ju fler vi har denna dialog med ju bättre förstår vi hur landet ligger och vad vi kan göra för att göra så många bilder fria som möjligt. Wanpe 17 februari 2009 kl. 14.43 (CET)

Efter en informell rundfråga bland svenska arkiv som jag gjorde i torsdag, finns ett intresse från Kungliga biblioteket och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Är det någon (gärna i Stockholm) som vill hjälpa till att besöka dem för ett liknande samtal? Vilka slags bilder är det vi mest behöver från dessa arkiv? Personporträtt? Historiska händelser? Något annat? --LA2 17 februari 2009 kl. 17.57 (CET)

Jag tycker det här är jättebra initiativ. Tror säkert att det finns många fler institutioner - tex konstrelaterade - som skulle vilja släppa bilder fria och som verkligen skulle behövas på Wikipedia. Samtidigt tycker jag wikipedia i sådana här kontakter inte ska vara rädda för att förespråka så liberal upphovsrättspolicy som möjligt. För offentligt finansierade verksamheter finns egentligen inga rationella skäl att de ens använda upphovsrätt, allt de producerar borde placeras i public domain (som i USA). Koios 19 februari 2009 kl. 00.01 (CET)

Jag håller med dig. Det är galet att material som vi betalar för inte går fria från upphovsrätt. Ska jag ha tag på kartor från Lantmäteriet måste jag exempelvis betala för dem, och då kan jag ändå inte använda dem hur jag vill. Men detta är en politisk fråga som vi nog ska hålla borta ifrån diskussioner med arkiv och bibliotek. Annars finns risken att de ryggar tillbaka och vi inte får nåt alls. Den som gapar efter mycket... /Grillo 19 februari 2009 kl. 00.05 (CET)

Kan man fa ett klargorande for hur punkt tva skulel se ut i praktiken? Dvs. ar vi tillbaka i byline diskussionen eller ar det en fotnot bland referencer/kallor. Hur som helst bra att en dialog har startats, det finns nog gott om bra bilder dar ute. /Lokal_Profil 19 februari 2009 kl. 00.25 (CET)

1. På beskrivningssidan av en bild som vi hämtad på Stockholmskällan skall under Källa länkas till Stockholmskällans söksida för bilden. Exempel: [3]

2. På artikelsidan skall under Källor anges att en eller flera bilder är från Stockholmskällan. Exempel: [4]

Det kan säkert göras på olika sätt, men Stockholmskällan bör anges med en länk dit. I exemplet ovan valde jag att länka till wiki-artikeln om Stockholmskällan. --Holger.Ellgaard 20 februari 2009 kl. 15.43 (CET)

Visst skall vi på Wiki förespråka en så liberal upphovsrättspolicy som möjligt, som Koios och Grillo tycker. Stockholms stadsmuseum är även med på det. MEN så fort de hör att allt på Wiki är fritt för vidare användning även i kommersiella syften, blir de mycket tveksamma. En lösning vore att de tillhandahåller bilder med lägre upplösning och/eller med en diskret vattenstämpel, det skulle göra bildmaterialet ointressant för kommersiellt bruk, men är fortfarande tillräckligt bra för våra artiklar. Vi lade fram denna idé och Stadsmuseet kommer att fundera på det. Vi visade även exempel på fria bilder från NASA, från USA-regeringen och från Deutsches Bundesarchiv. Bundesarchiv har ju valt den varianten att tillhandahålla bilder med lägre upplösning. Hälsningar --Holger.Ellgaard 20 februari 2009 kl. 16.07 (CET)

Tack. det var det svar jag sökte. Angående vattenmärkning etc. bör det avrådas i så stor utsträckning som möjligt. Även för deras del kan det vara problematiskt eftersom en fri licens tillåter oss att plocka bort sådan märkning (om möjligt). Låg upplösning är i så fall en bättre taktik. /Lokal_Profil 21 februari 2009 kl. 20.44 (CET)

Denna rädsla för kommersiell användning förvånar mig. Det är ju inte så att bilderna försvinner ur PD för att de används kommersiellt. Hade det varit privata företag hade jag förstått att de inte velat att konkurrenter skulle använda deras bilder - men här talar vi ju om myndigheter som inte ens är vinstdrivande! CalleC 9 mars 2009 kl. 14.41 (CET)

Och vattenmärkningar tas bort mycket snabbt på Commons, av misstag laddade jag upp ett gammalt foto på från Stockholms stadsmuseum som innehöll ett mindre märke, och det tog bara någon dag innan nån hade laddat upp en ny retuscherad variant utan märke. Och det går inte att stoppa, som Lokal profil påpekar, utan att göra en inskränkning i den fria licensen (och en sådan inskränkning skulle leda till att någon användare raskt anmäler fotot för radering).

Tyvärr är det svårt att förhandla, eftersom att wikipedia aldrig kan lova något eller kompromissa. Så foton med lägre upplösning/storlek är sannolikt den enda vägen som kommer att fungera (om vi vill använda fotona med stadsmuseets goda minne).--Ankara 21 februari 2009 kl. 20.58 (CET)

Det finns till och med en föreslagen riktlinje om vattenmärkning på commons. /Ainali 21 februari 2009 kl. 21.11 (CET)

Hej! Hmmm. PD-Sweden-licensen har ju funnits med ett tag, så vi får väl rimligen anse det som att vi redan har konsensus inom wikipedia/wikimedia att vi står bakom den och att vi därmed använder icke-konstnärliga foton <1969 helt legalt. Dvs om Stadsmuseet har en annan åsikt, så är det ju rimligen upp till dem att bevisa och höra av sig, och inget vi ska behöva lägga vår tid och energi på. Om vi ser att vi har orsak att tvivla på PD-Sweden-licensens giltighet, så är mitt förslag att vi i ett första steg reder ut det internt (finns troligen ett antal jurister bland användarna) eller i samarbete med oberoende tredjepart (tex annan myndighet?). Eller är det något centralt jag missat?

Dock kan vi förstås som en vänskaplig gest lägga in deras url som källhänvisning på commons, något jag själv redan regelmässigt gör. Och kanske i de fall det känns relevant för läsaren lägga in en länk i källförteckningen för artiklar med många bilder. Jag gillar högupplösta bilder, och skulle se det som en stor nackdel om vi bara fick tillgång till tex 250 eller 500 pixlar breda bilder.

För övrigt kan jag bara instämma i fascinationen över offentliganställda byråkrater som ser till sin personliga nytta (publicitet och "framgång" för stockholmskällan-projektet) framför allmännyttan (tillgängliggörande av stadens fotoskatt i enlighet med gällande lagstiftning). Tyvärr troligen inte sista gången det sker dock! ;) Allt gott, //Urbourbo 22 februari 2009 kl. 18.24 (CET)

Så länge det finns skilda uppfattningar om vad “verkshöjd” på fotografier är för någonting är det omöjligt att komma överens. SSM tycker att allt deras fotomaterial som tillhandahålls digitalt på Stockholmskällan håller verkshöjd, dvs är konstnärliga. När det gällde scan från böcker var de inte så hårda. Mycket inkonsekvent kan tyckas. Frågan har tydligen aldrig prövats rättsligt. Men visst känns det lite konstigt i maggropen att använda äldre stockholmsfotografier av t.ex. Lennart Nilsson, när det står att han har copyright på alla bilder. Jag använder inte hans bilder. Hela denna <1969-regeln med {{PD-Sweden-photo}} sprider en stor osäkerhet bland dem som vill tillämpa den och det är på tiden med klara regler.--Holger.Ellgaard 24 februari 2009 kl. 12.13 (CET)

Det börjar bli hög tid för dom som arbetar i styrelsen för wikimedia commons att agera vad gäller möjligheten att speciellt lägga upp digitala bilder på commons av foton och konstverk som institutioner har bekostat. En annan sak är om man själv scannat in en bild som man lånat, men de flesta institutioner tillåter inte att foton flyttas från deras lokaler och då kvarstår frågan om man får låna deras scanner och trycka på knappen. Jag tvivlar på det. Vissa mindre lokala kulturarkiv vet jag kan stå till tjänst med detta, så man kan få med sig en digital kopia på en USB-sticka. Lidingo 17 mars 2009 kl. 18.20 (CET)

För formens skull, det finns ingen styrelse för Wikimedia Commons, lika lite som att det finns en för svenskspråkiga Wikipedia. Men det kanske var Wikimedia Foundation du menade? /Ainali 17 mars 2009 kl. 19.26 (CET)

Jag avser dom som bör ta de kontakter som kan behövas för att lätta på åtkomligheten där mottagaren garanterat vill prata med någon som representerar organisationen i juridisk mening, inte den allmänna communityn. Finns det inga som står som representanter för organisationen som helhet är kaos det närmaste man kommer och mottagaren struntar i att föra en dialog. Det räcker inte med att basunera ut en debattartikel i SvD som förespråkar att museerna ska släppa ut allt till public domain via nätet och inte gömma kulturarvet i källarvalven. Museerna är öppna för alla så även all dokumentation, det är bara att går dit och beskåda och om objekten inte har copyrightskydd, på egen bekostnad ta de kopior man vill ha. Hur ska kulturarvet på exempelvis Nationalmuseet och KB med sina miljoner objekt kunna öppna dörren för fri insikt via nätet? Det är löjligt att överhuvudtaget prata i dom termerna. Man måste begränsa sina krav till vad som kan vara lämpligt att lägga ut, exempelvis gamla foton, som när dom hinner och har möjligt med hänsyn till budgetramar kan scanna in. Man kan knappast kräva högupplösta bilder som är lämpliga för tryck utan bilder med skärmupplösning på fullskärm. Då kan ju alla titta på dessa, eller vad är målsättningen?. Lidingo 20 mars 2009 kl. 00.00 (CET)

Jag har från föreningen sida sökt upp två instutitioner för att se hur vi på bästa sätt kan samarbeta för att göra bilder tillgängliga. Och i det möet framförde vi alls inga krav uta bara ett önske mål om mer dialog. Resultat blev en extrem överreaktion från deras sida (du kan följa alla dialoger under spårvägsmuseet nedan), där de inte är öppna för en fortsatt dialog och skriver mail och kräver att Wikipedia och dess licenser görs om etc. En process är i och med detta satt i rullning, men hur den kommer fortgå är inte något vi kan styra - det krävs två för en tango. Wanpe 20 mars 2009 kl. 05.57 (CET)

Om man föreslår samma upplägg som Riksantikvariatämbetets/Kulmiljöbilddatabasen har som innehåller 77000 bilder kanske det kan vara en väg att gå så slipper man uppfinna hjulet på nytt. Bilderna är lågupplösta men helt OK att visas på en normal dataskärm. Dom anger visserligen förbehåll som väl strider mot commons fria bilder: Citat: "Vid all publicering anges alltid vid bilden, eller i en bildförteckning, fotografens namn (om det är känt) och alltid Riksantikvarieämbetets namn. Bilder som publiceras på hemsidor får gärna ha en länkadress till Kulturmiljöbild, www.raa.se/kmb, om bilden visas där. Den publicerade bilden får inte vara annat än marginellt beskuren för att passa publikationens layout. Ej heller vara manipulerad på något sätt. Fotografens intentioner måste alltid respekteras och skyddas enligt lag av fotografens s k ideella rätt. Riksantikvarieämbetet äger upphovsrätten till de allra flesta bilderna i Kulturmiljöbild. Vid tveksamhet, kontakta oss". Exempelvis Pieter Kuiper har lagt upp en bild [5] som väl inte uppfyller alla de krav som RAÄ ställer för användning där han anger en helt fri licens PD-old.? som ju är tillåten att manipulera. Jag tycker det verkar var många oklara frågor. Commons borde införa en licenstyp som anger begränsningar i användning. Då skulle en helt ny dimension öppnas med miljontals bra bilder som nu finns på andra servers runt om i världen som ändå är tillgängliga för alla utanför Wikipedia-domänen. Konstruerar man programmet så att bilden när den visas i en artikeln kommer direkt från källan så slipper commons egna servers belastas i onödan och Wikipedias kostnader kan reduceras. Kravet på helt fria bilder på commons innebär en tvångströja som hämmar utvecklingen. Lidingo 20 mars 2009 kl. 11.42 (CET)

Problemet är att Carl Curman dog för mer än 70 år sedan, och därmed blir hans verk public domain (helt fria) juridiskt. Jag tycker att det är bra att länka till riksantikvarieämbetets hemsida, men de kan inte kräva det för lagligt fria bilder, väl? //moralist 20 mars 2009 kl. 12.22 (CET)

Problemet är vad jag tror att just den digitala kopian är RAÄ:s egendom som kostat pengar att både få tag på, scanna in och lagra på deras server. Detta gäller även de bilder som exempelvis KB håller på att lägga ut. Dom anger att lågupplösta bilder för visning på dataskärm är OK att använda men inte de högupplösta som dom säljer. Högupplösta digitalkopior som är framtagna genom tillåtelse av någon är ju något väsentligt skild från originalet och knappast fria att ladda upp. Vill man ha en helt fri bild får man kontakta innehavaren av bilden och scanna in själv, men även det kan bli problem. Donatorn kan ju ha haft vissa förbehåll för spridning som dom är i sin fulla rätt att kräva genom avtal med den som donatorn skänker bilden till. Lidingo 20 mars 2009 kl. 12.43 (CET)

Lidingo har fel när det gäller fotona från RÄA på Flickr. För det första alla foton som de anslutna institutionerna på flickr commons har laddat upp saknar känd copyright, det är ett krav för att institutionerna skall få delta: This new rights statement is being contained to the institutions participating in The Commons, at the account level. It is a requirement for participation in the program that institutions may rightly claim "no known copyright restrictions" on the content they share. RÄA har också ett eget uttalande om fotona här [6]: The photos that are part of The Commons have no known copyright restrictions (marked "no known copyright restrictions"), indicating that the Swedish National Heritage Board is unaware of any current copyright restrictions on the works displayed, either because the term of copyright may have expired, or because we believe no copyright restrictions apply. Så inga foton som ligger på commons från RÄA är inte skyddade av copyright. Däremot önskar de att man anger fotograf och källa. --Ankara 20 mars 2009 kl. 12.37 (CET)

Comomns fria licens är något annat än släppt copyright. RAÄ anger ju att bilden inte får manipuleras och bara bäskäras marginellt, men för övrigt helt fri att användas och detta stider mot commons fria licenser. Eller? Lidingo 20 mars 2009 kl. 13.05 (CET)

Jag tror du blandar ihop två saker; Flickr commons med Wikimedia Commons. Flickr Commons är öppet för institutioner som vill lägga upp arkivmaterial, ett krav är att bilderna måste sakna copyright. Och du blandar också ihop reglerna för RÄA:s egen bilddatabas med reglerna för de bilder som de lagt upp på Flickr Commons. Om du följer länken ovan så se du att det finns ett speciellt stycke som rör bilderna som RÄA har laddat upp på Flickr. Vänligen--Ankara 20 mars 2009 kl. 13.12 (CET)

Verkar som att Wikimedia Commons tillåter uppladdning från Flickr Commons, precis som Ankara säger, se: commons:Template:Flickr-no known copyright restrictions. //moralist 20 mars 2009 kl. 15.56 (CET)

Automatiskt patrullerade artiklar

Satt och titta på sidor som ännu inte var patrullerade, artiklar som är skapade av admnistratörer blir automatiskt patrullerade, skulle inte sidor som är skapade av användare som är tillbakarullare också kunna bli automatiskt patrullerade? Ghostrider ♠ 16 mars 2009 kl. 23.38 (CET)

Det är anmält till bugzilla sedan november efter en kortare diskussion här, men ingen där verkar vilja ta tag i det hela. bugzilla:16319 Njaelkies Lea (d) 16 mars 2009 kl. 23.46 (CET)

Alla får gärna gå dit och rösta på anmälningen (jag tror att det går snabbare om den får fler röster). Calandrella 20 mars 2009 kl. 16.19 (CET)

Hur utses de som har behörighet att genomföra sådana ändringar? Det skulle ju vara bekvämt om någon lokal programmerare skulle vilja bli utvecklare och hjälpa dem en smula med sådana här ändringar. Njaelkies Lea (d) 20 mars 2009 kl. 16.24 (CET)

Konstnärer avlidna 1938

För 70 år sedan var det 1939, vilket betyder att för personer avlidna under 1938 släpptes upphovsrätten till verk av dem vid årsskiftet. En sökning med Catscan på svenska konstnärer och avlidna 1938 ger följande namn:

• Bernhard Österman
• Birger Simonsson
• Helmer Osslund

Så om någon sitter på ett verk kan det ju vara läga att ladda upp till Commons! Vid utgången av det här året blir verk av följande personer (som regel) fria i Sverige:

• Anna Gardell-Ericson
• Bruno Liljefors
• Ivan Ivarson
• Victor Bergdahl

//Rotsee 19 mars 2009 kl. 07.46 (CET)

Jag har nu laddat upp ett par verk av Birger Simonsson, och även lagt in några i artikeln om honom. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 19 mars 2009 kl. 13.28 (CET)

Hur ser det egentligen ut när det gäller kopiering från andra hemsidor (såsom Frisko nu gjort med de två bilderna i Birger Simonsson) Finns det inget skydd för att de har samlat ihop informationen, typ katalogskydd eller något liknande? I annat fall skulle det ju vara värt att ladda över alla bilder som finns på den här sidan! Jopparn 19 mars 2009 kl. 14.26 (CET)

Ja just det, det tänkte jag inte på. Nåja, vi får väl invänta någon som är mer insatt i ämnet. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 19 mars 2009 kl. 14.32 (CET)

I Sverige ges även personen som digitaliserar verket (eller tar ett foto på det) fullständig upphovsrätt för verket. Detta har man dock valt att bortse ifrån på Commons. Bilderna får alltså gärna läggas upp där, men den som laddar upp den får vara medveten att h*n förmodligen bryter mot svensk lag. /Grillo 19 mars 2009 kl. 17.10 (CET)

Det beror väll på hur det digitaliserats en "enkel" scanning ger inget skydd men en avfotografering kan ge skydd. Annars kan man alltid leta upp en tillräckligt gammal bok med bilden i och scanna själv. Detta är väll även ett fall där 1969 lagen (se diskussioner ovan) borde kunna åberopas (men som mycket annat i svensk upphovsrättslag kan man inte vara helt säker). /Lokal_Profil 20 mars 2009 kl. 01.12 (CET)

Det finns även innom EU ett katalog/databas skydd men (har jag för mig) det gäller bara kopiering av större delar av databasen. Lagen jag stötte på är dock designad för fall som telefonkatalogen. All info i den är fri och det är fritt att kopiera stycken ur den men jag kan inte ta hela Eniros katalog (eller avsevärda delar) och skriva ut min egen katalog (åtminstonne into om jag vill sälja den). /Lokal_Profil 20 mars 2009 kl. 01.19 (CET)

Lantmannens uppslagsbok

Ännu ett uppslagsverk har scannats in i Projekt Runeberg, nämligen Lantmannens uppslagsbok (1923). På dess 1232 sidor kan man hitta dåtidens kunskap om motorkultur (dvs jordbruk med motordrivna redskap), mul- och klövsjuka och mycket annat. Det kanske inte fungerar att kopiera hela artiklar till Wikipedia, eftersom mycket har blivit inaktuellt, men verket kan åtminstone användas som källa när man kompletterar historieavsnitten. Verket går rätt långt utanför själva odlingen med artiklar om byggnader, hopfogning av virke, krediter, lån och statare. Huvudförfattare och redaktör är ingen mindre än professorn Herman Juhlin-Dannfelt. Trevlig helgläsning! --LA2 20 mars 2009 kl. 16.36 (CET)

Konsekvenser av raderingsbeslut

Nu är SFFR-diskussionen avslutad, om huruvida artikeln om skivan Absolute Alla hjärtans dag, samt tre skivor med titeln "Fesivalfavoriter" bör raderas. Raderingsbesluten (den 20/3) fattades helt i enlighet med vad som framfördes i diskussionerna. Själv tycker jag att artiklarna - om man bara ser till innehållet - egentligen inte borde vara med i denna form, men inser att det kan finnas "behålla-motiv" som kan vara riktiga och rimliga. Och jag undrar om WP-gemenskapen - med dess olika grundsyn på vad som är viktigt och angeläget - verkligen är redo att hantera de nödvändiga konsekvenserna av besluten. Oavsett om man tycker att det var ett riktigt beslut eller ej handlar det om ett viktigt vägval. Därför måste diskussionen fortsätta, om än på ett annat plan.

Detta må formellt vara enskilda beslut som gäller just de aktuella skivorna. Men raderingsdiskussioner och -beslut bör även kunna vara stöd för framtida bedömningar. I detta fall har det, efter diskussioner som ledde fram till konsensus, fattats beslut som ändrar på grundförutsättningarna för mycket av det som redan finns och läggs in här. Dock - om man tar ställning och medverkar till ett beslut, så måste man också vara redo att hantera dess konsekvenser och följder. Annars ökar spretigheten, godtyckligheten och inkonsekvensen. Förtroendet för helheten naggas i kanten.

Det handlar alltså i sin förlängning om grundläggande kvalitetsfrågor. Om WP ska kunna framstå som (och utvecklas till att bli) ett konsekvent och (med tiden) fullödigt uppslagverk bör det därför klargöras om just dessa beslut kan ses som prejudicerande. Hur bör nu alla de övriga artiklar i samma serie hanteras? Bör nya artiklar på samma tema snabbraderas? Gäller bedömningen bara skivor med rubikerna Absolute och Festivalfavoriter? Hur hanteras i så fall all annan katalog- och listinformation? Osv, osv. Alltså - vilka slutsater drar vi av just dessa ställningstaganden? Janders 21 mars 2009 kl. 09.29 (CET)

Konsekvenseran som jag ser det är att nya artiklar som är samlingsalbum bedöms mer kritiskt, dvs åsättts relktrlmall oftare och kanske också snabbraderas. Dock behövs fler fall under längre tid för att vi skall se detta som en ny grundprincip (bedömargemenskapen kan ändras och dess åsikter med dem). Den uppfattning du uttrycker i om man tar ställning och medverkar till ett beslut, så måste man också vara redo att hantera dess konsekvenser och följder delar jag inte, varje artikel bör bedömas och behandlas för sig och generaliseringar skall vi vara försiktiga med. Wanpe 21 mars 2009 kl. 09.58 (CET).

Om konsekvensen blir (...)att nya artiklar som är samlingsalbum bedöms mer kritiskt, dvs åsättts relktrlmall oftare och kanske också snabbraderas. och det måste de som är inblandade i omröstningen förstå. NERIUM 21 mars 2009 kl. 10.33 (CET)

Oavsett vad som händer med artiklarna i fråga, så kommer kriterierna för all framtid vara möjliga att diskutera. Jag tycker i allmänhet att snabbradering är olämpligt för andra fall än klotter, rena kompisartiklar och stötande material - det skall vara möjligt för vanliga användare att läsa och bedöma de artiklar som står inför radering. /Yvwv [y'vov] 22 mars 2009 kl. 13.41 (CET)

FZ Wiki

Får man använda text från FZ Wiki som i Seriewikin? Egon Eagle 22 mars 2009 kl. 00.15 (CET)

Tydligen är det GFDL som gäller för alla textbidrag där med. Men jag skulle inte rekommendera att plocka bilder därifrån då (efter en snabbtitt) de flesta ser ut att vara upphovsrättsligt skyddade. Se bara till att källangivelser anges och var kanske lite extra kritisk ifall nån text ser ut att vara direktkopierad från någon annan stans. /Lokal_Profil 22 mars 2009 kl. 01.27 (CET)

Möjligen kan det bli problem att hämta texter därifrån i framtiden efter att vi gått över till cc-by-sa licens. /Lokal_Profil 22 mars 2009 kl. 01.29 (CET)

Inte om inte de går över också. Calandrella 22 mars 2009 kl. 10.45 (CET)

Okej, men har vi ingen mall som motsvarar mall:seriewikin? Jag vill helst hämta text därifrån som i Seriewikin. Egon Eagle 22 mars 2009 kl. 01.37 (CET)

Det finns en mall, mall:Gamingwikin. --Bomkia 22 mars 2009 kl. 09.53 (CET)

Jag gjorde nyligen såhär, men jag vet inte om det är okej. Notera att det inte gick att skapa en permalänk till den gällande versionen på FZ wiki. /Grillo 22 mars 2009 kl. 18.08 (CET)

Jag försökte hämta text men man måste vara inloggad för att hämta text, att kopiera text direkt på artikeln gör också själva jobbet jobbigt med wikilänkar bland annat. Det finns artiklar som har mycket information som tex Goldeneye 007 och Command & Conquer: Tiberian Sun som behöver utökas. Jag har inte haft möjlighet att skapa konto pga cookies. Egon Eagle 22 mars 2009 kl. 22.17 (CET)

Ny Veckans Tävling

Många artiklar har förbättrats senaste veckan när de fått nya källor. En storslagen insats har gjorts av flera användare.

Veckans tävling fortsätter från i morgon med Geografiska koordinater. Mallen {{Coord}} ska stoppas in och fyllas med data i alla lämpliga artiklar. Länk till en lista med artiklar finns på tävlingssidan.

Lycka till! // Rotsee och Lavallen 22 mars 2009 kl. 15.16 (CET)

Tips: väldigt ofta finns koordinaterna i motsvarande artikel på engelska wikipedia. (Detta borde egentligen vara botgöra.) Plrk 22 mars 2009 kl. 20.47 (CET)

Illustrera datorspelsartiklar

Jag har en liten fundering. Det finns en hel del datorspelsartiklar här på Wikipedia. Tyvärr ser de extremt tråkiga ut, eftersom de inte är illustrerade. Det hade varit trevligt om man till exempel fick använda omslagsbilder i datorspelsmallarna som man gör på engelska wikipedia, men de är väl egentligen skyddade av copyright osv. Men då undrar jag lite vad som gäller för screenshots från spelet i sig? Är det tillåtet att ta en screenshot av ett spel jag har hemma och lägga upp bilden på Commons och använda i artikeln? //Mippzon 10 mars 2009 kl. 14.06 (CET)

Nej, skärmbilder (screenshots) omfattas av samma regler (både i upphovsrättslagen och riktlinjerna på Wikimedia Commons) som omslagsbilder. De skärmbilder du hittar på Commons är från fri programvara (som Linux) och webbplatser med fritt innehåll (som Wikipedia). Det du kan göra är egna teckningar av hur du upplever spelet, foton på en butik ser ut som säljer spelet, foton från spelträffar (som Dreamhack) samt foton av spelföretagets byggnad och medarbetare. Dessutom kan du kontakta spelföretag nära dig (i Sverige finns exempelvis DICE) och höra om de vill släppa några provbilder under CC-BY-SA-licens. Men tänk på att CC-NC (non-commercial) inte platsar på Wikimedia Commons. --LA2 10 mars 2009 kl. 15.06 (CET)

Ah, tack för utförligt svar. Synd att det är så, men man kan ju förstå varför. Dock har jag upptäckt att Ubisoft faktiskt lagt ut ett par bilder från olika spel på Commons, och själva godkänt att de får användas. Så jag lånade in en bild i artikeln Beyond Good & Evil t.ex. //Mippzon 10 mars 2009 kl. 15.15 (CET)

Det är en jättebra förebild att visa upp för konkurrenten DICE, om nu någon orkar kontakta dem. --LA2 10 mars 2009 kl. 15.21 (CET)

Jag skickade ett brev till DICE, få se om de svarar. Vilka andra svenska datorspelsföretag borde vi fråga? --LA2 10 mars 2009 kl. 16.20 (CET)

Bra! Jag tycker att vi kan fråga de största företagen som är mest kända utomlands (Massive Entertainment, Grin, Avalanche Studios och Paradox Interactive). /Poxnar ^{(D | B)} 10 mars 2009 kl. 16.30 (CET)

har for mig att ett av de stora foretagen har slappt sina screen-shots under CC-BY-SA, Ubisoft tror jag. /Lokal_Profil 10 mars 2009 kl. 16.48 (CET)

Vill bara varna för att egna teckningar som avbildar spelet säkerligen kommer att ses som derivative work på Commons och raderas. /Grillo 10 mars 2009 kl. 22.56 (CET)

Dessutom tycker jag inte att sådana tillför något, närmast tvärtom (subjektiv tolkning införs). --Andreas Rejbrand 11 mars 2009 kl. 00.33 (CET)

DICE meddelar kortfattat att de har fått mitt brev och ska fundera på saken, jurister ska titta på detta, men kanske kompliceras det av att de ägs av amerikanska Electronic Arts och kanske måste frågan därför upp på koncernnivå. Slutsats: Det kommer inga fria bilder den här veckan. Men det var ju värt ett försök. Kanske kan vi snabbare nå resultat med något helsvenskt spelföretag? Vilket? --LA2 11 mars 2009 kl. 14.34 (CET)

Kanske Starbreeze? Och vad är det som hindrar oss från att fråga utländska företag, typ Valve Corporation?//Sertion ^disk.|Bidrag 11 mars 2009 kl. 14.47 (CET)

Jag tror att det skulle vara bra att fråga något av de företag som jag tidigare nämnde (Grin, Avalanche Studios och Paradox Interactive). De är alla (förutom Massive) helsvenska och vi skulle nog kunna få ett svar snabbt. /Poxnar ^{(D | B)} 11 mars 2009 kl. 14.55 (CET)

Problematiken okas av det faktum att en skarmdump under en fri licens innebar att nagon har ratt att skapa ett dataprogram som aterger samma bild. Dvs. en skarmdump med Mario pa betyder att Marios utssende slapps under en fri licens. Om jag inte minns fel sa kan karaktarer etc. dessutom varumarkesskydds sa det ar fortfarande sa att ingen skulle fa lov att slappa ett eget Mariospel. Men problematiken (samt juristernas radsla) illustreras anda ratt bra av de mer langtgaende konsekvenserna av en fri licens och det ar darfor de helst valjer (cc-by-nc-nd) som slapper bilden men inte innehallet fritt. /Lokal_Profil 11 mars 2009 kl. 17.05 (CET)

Har det skickats något mail till något annat företag? /Poxnar ^{(D | B)} 23 mars 2009 kl. 20.58 (CET)

Deltagande i föreningen

Jag tycker personligen att det varit lite svårt att komma i kontakt med Wikimedia Sverige för konkreta förslag på medlemsdeltagande. Jag har därför nu skapat sidan Deltagande (minns inte hur man länkar till de sidorna med prefix). Där kan vem som helst föreslå saker man kan göra inom föreningen. Förhoppningsvis kommer sidan att bevakas av föreningens styrelse så att man kan få feedback på vad man föreslår. /Grillo 15 mars 2009 kl. 15.01 (CET)

Bra initiativ, Grillo, som jag själv haft som plan, men "jag ska bara..." är en stark kraft...//Hannibal 15 mars 2009 kl. 22.49 (CET)

Grillo, ambitionen är utmärkt, men jag är skeptisk till metoden med wiki-sidan. Något som däremot verkligen behövs är fler wiki-träffar i Skåne. Att träffa människor ansikte mot ansikte och diskutera hur man tillsammans kan förbättra fri kunskap (Wikipedia, OpenStreetMap, ...), det är praktiskt föreningsarbete. Varför inte bygga på de kontakter som skapades under Wikipedia Academy och ta ett möte/wikifika med biblioteksdirektionen, nästa med Sven på Fotevikens museum och så vidare. Nu när Wikimedia Danmark har grundats, kan det ju vara läge att annonsera sådana wikiträffar även på da.wikipedia för att ge danskarna lite inspiration. --LA2 16 mars 2009 kl. 15.40 (CET)

Varför inte använda mejllistan om man vill diskutera saker relaterade till föreningen? En annan bra grej att göra om man är intresserad av vad föreningen gör, och man vill vara med och påverka, är att bli medlem, då får man tillgång till hela föreningens hemsida och får dessutom nyhetsbreven. MiCkE 16 mars 2009 kl. 17.00 (CET)

Med all respekt, men jag tror att du har en övertro på att ses i verkligheten. På en wikiträff sitter man och diskuterar enkelheter över en kopp kaffe eller två (och skulle man försöka tvinga på nån sorts diskussion som folk inte är villiga att ta vid en sådan här träff skulle folk snarare bli sura och inte dyka upp nästa gång, lättsamheten vid wikiträffar är viktiga att bibehålla, försöker vi dra in allt för seriösa frågor i dem kommer folk tröttna). Via nätet kan man diskutera saker i större detalj och under en längre tid. Dessutom exkluderar man genom att ses irl alla som vill behålla sin anonymitet men ändå vill hjälpa till att arbeta med föreningen. Visst kan man även använda en maillista, men maillistor är en del av det förgångna, som det av någon anledning fortfarande inom vissa projekt hålls fast vid. Det har visat sig att det inom svenska wikirörelsen inte finns nåt intresse av att använda maillistor, så varför tvinga på folk att använda sig av något de inte vill använda, när det finns ett forum de redan är vana vid? Jag förstår inte detta motstånd mot att försöka få folk att delta i föreningens arbete på ett sätt de själva är vana vid. /Grillo 16 mars 2009 kl. 17.58 (CET)

Varför skulle maillistor vara "en del av det förgångna"? Plrk 17 mars 2009 kl. 10.57 (CET)

Det är ett omodernt sätt att kommunicera (åtmistone jämfört med internetforum) och den svenska wikigemenskapen har gång på gång bevisat att de inte är villiga att kommunicera via en maillista. /Grillo 18 mars 2009 kl. 21.16 (CET)

Det är så att föreningen är till för att stödja ett gäng wikiprojekt, då får man väl se till att ha ett öppet sinne för att deltagarna i en till stor del anonym sida ska kunna bidra utan att känna att de måste göra saker och ting de inte vill, och att se till att hålla igenkända metoder för kommunikation öppna. /Grillo 16 mars 2009 kl. 18.00 (CET)

Och slutligen: som Dodde uttrycker sig här. De flesta ser deltagandet här som en hobby. Försöker man få folk att lägga mer tid på det än vad de egentligen känner är roligt eller har tid till, kommer de att sluta bidra helt. När man bemöts med inlägg som "men då fixar du väl det då" så fort man kommer med något förslag bildas stress när man egentligen bara avsåg att bolla idéer med någon. /Grillo 16 mars 2009 kl. 18.05 (CET)

En massa synpunkter, men vad är din poäng? Visst får du driva en wikisida för deltagande. Alla är positiva till det. Hittills har du tagit upp en fråga där, och den kanske redan är besvarad? Det gick ju snabbt. Men kommer nästa fråga att dyka upp på samma wiki-sida, eller kommer något nytt sorts forum att skapas för nästa fråga? Vi har idag tillgång till dussintals forum och kontaktvägar, men bara ett fåtal används aktivt (däribland Bybrunnen). Nästa frågeställare kanske dissar din wiki-sida i precis samma ordalag som du dissar wikiträffar och mailinglistan. Det blir lite av en sport att öppna nya slags frågeforum i stället för att uträtta nyttiga saker för fri kunskap. Du tycker jag har en övertro till wikiträffar. Jag tycker du har en övertro till wiki-sidor. Matchen är oavgjord. Hur går vi vidare? --LA2 16 mars 2009 kl. 18.25 (CET)

Kanske genom att dissa även nästa initiativ för att försöka skapa en möjlighet att aktivera medlemmarna? // habj 16 mars 2009 kl. 23.54 (CET)

Okej, det här är inte produktivt åt något håll. Nu har sidan startats och man får precis som tidigare skicka mail via mailinglistan. Man kan också ringa (mitt telefonnummer finns på min användarsida), skriva mail till enskilda personer i föreningen, skriva snigelpost-brev, skriva via wikimail, hugga tag i oss när vi träffas, eller till och med skicka brevduva om man har tillgång till sådana och de hittar hem till någon av oss. Behövs det fler sätt? Vi har en Facebook-sida. Jag finns på Linked-in. Någon finns säkert på Twitter. Jag och flera andra har bloggar. Och nya sätt tillkommer hela tiden. Så, kan vi ägna oss åt annat nu?//Hannibal 17 mars 2009 kl. 16.27 (CET)

Största problemet med att ha "ses i verkligheten" som koncept för en rikstäckande förening utan lokalavdelningar är att man har så dåliga möjligheter att faktiskt göra det. Jag vill också opponera mig en smula mot inställningen att det är helt OK för WMSE att liksom annektera wikifikan och pubar. Dessa är faktiskt inte möten för regionala avdelningar av WMSE. Vill man ha sådana... så kanske man ska utlysa just precis sådana.

WMSE har tidigare saknat strukturer för hur man fångar upp sina intresserade medlemmar och aktiverar dem, och det ser ut att fortfarande vara så. Att säga åt dem att realisera sina idéer själva helt utan stöd från andra är knappast optimalt. Det funkar för en del som redan är väldigt självgående, såvida de inte tolkar bemötandet som "det där var inte särskilt intressant" - faktiskt är det så man ofta bemöter förslag man inte tycker är värda att lägga krut på. En sund förening har strukturer för att slussa in folk i verksamheten och lära upp dem. Saknas sådana finns det stor risk att styrelsen får göra allt jobb själv, för de har ingen att be om olika saker. Om man tror att en maillista löser detta problem har man fel, och givetvis är inte en wikisida heller något som löser den gordiska knuten. Inte såvida man inte verkligen marknadsför den, jobbar aktivt med den, visar att vad som skrivs där leder någon vart.

En styrelsemedlem som får vika sitt intresse åt medlemsaktivering och att fånga upp gräsrötter kanske möjligen kan vara en idé. // habj 18 mars 2009 kl. 10.10 (CET)

Habj, om du hade varit medlem i föreningen och besökt årsmötet i lördags, hade du vetat mer om detta. Men även icke-medlemmar kan läsa mötesprotokollen och finna att föreningen nu har lokala ombud på ett växande antal orter. Detta är bara några veckor gammalt och lite av ett experiment, men förhoppningarna är stora. Dock saknas ombud fortfarande i Lund och Stockholm (hint, hint). Ingen har försökt "annektera" wikifika, däremot har föreningen försökt stimulera till fler träffar. Jag hoppas du vill aktivera dig i föreningen och/eller aktivera wikipedianerna på din ort. Jag håller med dig att styrelsen skulle behöva en person som kan specialisera sig på medlemskontakt och -aktiviteter. Valberedningen hade tyvärr inte lyckats skaka fram någon sådan inför årsmötet i lördags. Om du har något förslag på person, så går det bra att ta kontakt med den nya valberedningen och/eller med styrelsen. De lokala ombuden har nu varsin kontaktperson i styrelsen. Jag är styrelsekontakt för MikaelLindmark som är ombud i Umeå. Grillos förslag om folkets ordlista är utmärkt, men den pusselbit som saknas är importen till Wiktionary. Det behövs någon som kan göra den. Vem? Det enda jag ifrågasatte var behovet av en ny wikisida för att lägga fram förslaget, när det redan finns en Bybrunn på WMSE-wikin och en på Wiktionary och dussintals andra sätt att ta kontakt. --LA2 18 mars 2009 kl. 16.22 (CET)

Det är liksom skillnad på en sida där folk kan spåna och arbeta fram saker och en kontaktkanal till styrelsen. I och för sig kan man fråga sig varför er Bybrunn tydligen inte fungerar så? Det spelar ingen större roll om Grillos sida vore stenkorkad, sättet att bemöta det är ändå *hint hint* avskräckande och väldigt, väldigt talande. Att jag inte tar i WMSE med tång vet du, så dina fromma förhoppningar förefaller en smula hycklande.

Annektera... hela sidan med wikiträffar annekterades till att handla om bok- och biblioteksmässan, datormässor och jag vet inte allt, där WMSE skulle representera, nu ska tydligen de vanliga wikiträffarna bli den viktigaste arbetsformen... du får kalla det vad du vill men så länge man inte kallar till egna möten kallar jag det annektering. // habj 18 mars 2009 kl. 18.40 (CET)

Samtidigt måste jag medge att insikten om att något behöver göras om man ska samla in folks krafter är ett stort fall framåt. // habj 18 mars 2009 kl. 18.48 (CET)

Även om jag kanske inte hade formulerat mig i samma ordalag får jag till stor del hålla med Habj ovan. Att tro att alla vill diskutera föreningsärenden på en wikifika är minst sagt naivt tänkt (snarare skulle det leda till att ens samtalsämnen hela tiden skulle bli bytta, man kan ju inte gärna på en informell wikiträff säga "nej, nu återgår vi till dagordningen"). De flesta kommer förmodligen dit för att umgås över en kopp kaffe och en kaka, inte för att diskutera hur vi ska få x förening att släppa sina verk fria (eller liknande). Angående att skriva på föreningens bybrunn, var det min första tanke, men på Deltagarportalen står det uttryckligen "För att diskutera metafrågor om uppbyggnaden av hemsidan gå till Wikimedia:Bybrunnen." Visst hade man kunnat ändra detta istället, men för att se till att hålla frågorna skilda åt tyckte jag att det var bättre att skapa en separat sida. Om det istället inte är meningen att man alls ska använda wikin för att aktivera medlemmarna, hade det kanske varit bättre att helt låsa den för redigering så vanliga dödliga inte ens blivit lockade att vara djärva? För vilken sida på internet ska man använda för att locka medlemmar att delta om inte föreningens wiki? /Grillo 18 mars 2009 kl. 21.14 (CET)

Eftersom det verkar finnas några oklarheter:

1. Det är fullständigt frivilligt att vara med i Wikimedia Sverige.
2. Ingen tvingar någon att delta på wikifika.
3. Ingen tvingar någon att prata om något på wikifikor. (Ofta finns det flera samtidiga samtal, så om ett samtal inte passar kan man byta.) Föreningsärenden hålls i regel på andra platser, till exempel på styrelsens möten.
4. I enskilda fall har det förekommit att någon har tagit upp något som "händer i föreningen". Med tanke på att ämnena sammanfaller eller överlappar varandra torde det inte vara konstigt. Ifall någon känner sig illa till mods eller tar avstånd ifrån det, brukar det framkomma ganska tydligt och ämnet byts.
5. Alla som uttrycker sig på Wikipedia gör det i egenskap av privatpersoner - utom när det uttryckligen står att meddelandet är från Wikimedia Sverige (men det har nästan aldrig hänt)
6. Vem som helst kan utlysa en wikifika. (Att ogiltigförklara wikifikor känns dock inte särkilt vänligt.)
7. Vad som händer på wikifikor varierar från gång till gång.
8. Det har aldrig utlysts några "officiella wikifikor".
9. På sidan om wikifikor har det ibland förekommit föreläsningar som wikipedianer kanske skulle kunna vara intresserade av, fotosafaris, grillningar och annat som inte är regelrätta "sitta ner på ett café och prata om Wikipedia"-wikifikor.
10. Ingen i Wikimedia Sveriges styrelse har uttryckt någon som helst vilja att annektera någonting, utan enbart att stötta med till exempel pengar, arbetskraft eller medieintresse.
11. Under en genomsnittlig vecka får jag och de andra styrelseledamöterna omkring tio-femton nyhetstips, erbjudanden om samarbete, "borde inte vi göra X?", förfrågningar om föreläsningar - förutom all internationell korrespondens, alla kontakter om pågående och kommande projekt. Och naturligtvis är det bara ideella uppdrag, inte heltidsarbete. Därför hinner åtminstone inte jag reagera på allt eller sköta allt praktiskt med alla externa kontakter. Om någon tipsar oss om något, har den personen kanske några idéer om vad som skulle behöva göras och till och med kontakter. Det här betyder inte att man inte kan få hjälp om man frågar om det. Men i de flesta fall vill folk skjuta över allt arbete på någon annan. Så om man vill vara med och tycka om vad som är viktigast för föreningen att göra', finns det flera sätt att göra sin röst hörd. Några av dem räknade jag upp ovan. Vi tar emot och läser alla tips som vi har en chans att få syn på. Men vi kan inte springa på alla bollar. Fast det är klart, vore vi fler...

Med vänliga hälsningar, Hannibal 20 mars 2009 kl. 15.12 (CET) (som alltså skriver som privatperson)

Självklarheterna hoppar vi över.

Vad jag vet har ett wikifika totalannekterats, ett på Kulturhusets fik Panorama där man diskutede bildande av förening och ingenting annat. Så som läget var då tycker jag det var okej, även om det kanske skrämde bort någon som var helt ointresserad av föreningsbildande. Om man försöker få till stånd flera wikiträffar för att på dem kunna skapa en bas att hitta aktiva medlemmar på... så kan det göras på mer och mindre snyggt sätt. Detta skiljer sig ingalunda från hur man kan använda en IRC-kanal för att mer eller mindre snyggt marknadsföra sina idéer och tankar och försöka styra över så folk diskuterar det som intresserar en. Gör man det snyggt är alla glada, gör man det mindre snyggt blir folk irriterade.

Sidan WP:WT. Där har förekommit allt möjligt inklusive följande anstormning av icke-wikiträffar [7] som jag flyttade över till separat sida. Vill WMSE ha någon sida där de kan puffa på folk för att komma på andra typer av arrangemang än wikiträffar finns inget som hindrar att en sådan skapas i namnrymden wikipedia. Om folk har svårt att hitta till er wiki, kanske det vore smartare att använda Rilpedia:Wikimedia Sverige för (tvåvägs)kommunikation? Men det kanske ni inte vill, för ni vill hålla er på er egen sajt... jaha gör det då. Eller? // habj 23 mars 2009 kl. 12.15 (CET) (som skriver som privatperson)

Jag var där på det där wikifikat och där talade vi också om gamla maskiner, fåglar och annat Wikipedia-relaterat. Jag kan hålla med om att det var osnyggt på den versionen av sidan om wikiträffar, men faktum är att det aldrig har träffats så mycket wikipedianer som under de tillfällena - och det har varit mycket snack där om hur det är på Wikipedia, mer än om hur Wikimedia Sverige ska skötas; det är oftast bara orsaken att man är där. Jag tycker också att vi kan börja använda sidan Wikipedia:Wikimedia Sverige som "reklamplats". //Hannibal 23 mars 2009 kl. 16.31 (CET)

Sidan om wikiträffar är ett kalendarium för tillfällen då wikipedianer träffas. Det finns inget i den definitionen som utesluter föredrag, konferenser eller årsmöten. Det är inte bara fika och pub som kan vara en wikiträff. --LA2 23 mars 2009 kl. 22.43 (CET)

Utmärkta listor

Borde inte svenska Wikipedia ha utmärkta listor som enwp och nowp? M.M.S. 15 mars 2009 kl. 19.11 (CET)

Nominera någon så får vi se. Jag förstår inte varför de måste skiljas från övriga artiklar. /Grillo 15 mars 2009 kl. 20.22 (CET)

Precis, de nuvarande kategorierna duger gott även åt listor. --Petter 16 mars 2009 kl. 18.09 (CET)

Har nu översatt Lista över olympiska medaljörer i curling från dewp och lagt in den på WP:AIVPN. M.M.S. 16 mars 2009 kl. 20.10 (CET)

Har nu nominerat artikeln. Gå gärna in och rösta på WP:AN. M.M.S. 17 mars 2009 kl. 10.23 (CET)

Har nu varit djärv och skapat sidan: Rilpedia:Utmärkta listor. M.M.S. 23 mars 2009 kl. 16.19 (CET)

Årets prestationer

Jag satt och tänkte på nya sätt att belöna goda prestationer här på Wikipedia. Vi har i och för sig redan veckans tävling, veckans nyskrivna artiklar med flera. Men jag tänkte, med inspiration från många större prisgalor (Oscar, Guldbaggen, Idrottsgalan, m.m) att det kanske vore trevligt att en gång om året dela ut x antal priser och titlar för användare som har presterat bra. Några snabba förslag:

• Årets klottersanerare
• Årets administratör
• Årets nykomling
• Årets vägledare (hjälpt nya medlemmar osv)

Det skulle förslagsvis gå till så att vem som helst får nominera användare till priserna, och sedan sker en röstning mellan alla nominerade. Vad säger ni, låter det som en bra idé? Jag kan själv tänka mig att om man tilldelas en titel som årets nykomling, till exempel, så känner man sig väldigt sugen på att fortsätta hjälpa till. Det kanske dock finns ett problem i att det finns så pass många användare i samma kategori som har presterat bra. Men vad tycker ni? /Frisko 22 mars 2009 kl. 13.13 (CET)

Det låter som en bra idé tycker jag. Det borde finnas med "Årets artikelskapare" också om idén skulle införas. /Poxnar ^{(D | B)} 22 mars 2009 kl. 16.11 (CET)

Man tycker nästan att det borde finnas olika kategorier av artikelskapare: "Årets artikelskapare i naturvetenskapliga ämnen", "Årets artikelskapare i samhällsvetenskapliga ämnen", "Årets artikelskapare i populärkultur", "Årets artikelskapare i övriga ämnen", typ. Detta för att inte enbart lyfta fram "städarna" (intet ont om oss såklart) Plrk 22 mars 2009 kl. 20.54 (CET)

"Årets utökare" och "Årets verifierare" är två andra tänkbara kategorier. -- [ jiˈesˌdeːo ] 22 mars 2009 kl. 21.04 (CET)

Wikipediagalan! Plrk 22 mars 2009 kl. 20.52 (CET)

När det gäller Oscar, Guldbaggen, Idrottsgalan så finns det väl en jury som på ett någorlunda diskret sätt utser de nominerade och vinnarna, det är ju inte så att de sitter där på Oscargalan och säger "Alla som tycker att Sean Penn ska få en Oscar - räck upp en hand!" Jag tror att det finns en risk att det lätt blir en slags popularitetstävling av detta, och tycker att det är obehagligt att hålla på och rösta om personer om det kan undvikas, jag tycker att det är bättre att spontant dela ut utmärkelser när man upplever att nån gjort nåt bra, än att hålla på och jämföra insatser och se vem som är bäst genom omröstningar. / Elinnea 23 mars 2009 kl. 09.27 (CET)

Jag tänker inte ta ställning för eller mot detta, men vill man sköta röstningen diskret så går det säkert att ordna. Njaelkies Lea (d) 23 mars 2009 kl. 11.36 (CET)

När det gäller just Oscarn så får medlemmarna i akademin (som har ca 6000 medlemmar) nominera inom sina egna områden, och därefter röstar hela akademin för respektive Oscar. --Bomkia 23 mars 2009 kl. 13.25 (CET)

Jag kan tycka att de som kan utnämna årets klottersanerare är de andra som klottersanerar... vi andra har inte mycket koll. En ren omröstning riskerar som Elinnea säger att bli en ren popularitetstävling. // habj 23 mars 2009 kl. 12.28 (CET)

Nya svenska bilder på Flickrs "The Commons"

Se http://dn.se/kultur-noje/konst-form/carl-curman-favorit-pa-fotosajt-1.827892 ! Plrk 23 mars 2009 kl. 11.03 (CET)

"Flickrs The Commons"? »нотвист_(d.|b.) 23 mars 2009 kl. 11.17 (CET)

Och här finns de aktuella bilderna för den som inte orkar leta reda på dem själv. --Skizzik ^talk 23 mars 2009 kl. 11.45 (CET)

Då saknas väl bara att någon börja överföra bilderna ifråga till commons :) »нотвист_(d.|b.) 23 mars 2009 kl. 13.29 (CET)

Detta togs upp förra veckan på Rilpedia:Bildfrågor och på Commons:Bybrunnen. Kopieringen är redan på gång. --LA2 23 mars 2009 kl. 17.05 (CET)

Japp, bilderna kan ses här: commons:Kategori:Carl Curman. //moralist 23 mars 2009 kl. 20.20 (CET)

4-Metylmetkatinon

Vad är trovärdiga källor vad gäller droget? Se t ex 4-Metylmetkatinon. Det är för mig klart att Internet-forum där vem som helst kan skriva och det helt saknar något redaktör ej är en trovärdig källa. En svårare fråga är siten [[8]]. Detta är en anonym site där upphovsmannen är hemlig vilket talar för att den bör anses vara en trovärdig källa. Den publicerar även insända rapporter från droganvändare, och frågan är varför dessa ska anses vara trovärdiga uppgifter. Det kommer förstås vara mycket svårt att fylla artiklar om droger med information om vi menar att inte erowid är en trovärdig källa - jag gissar att den siten är den "bästa" inom det området. Ulner 17 mars 2009 kl. 22.42 (CET)

Jag har noterat den senaste ändringstrafiken i artikeln i fråga, och har själv sökt info, vilket inte är helt lätt. Folkhälsoinstitutet förbjöd mefedron nyligen, och om man söker på mefedron via deras egen söktjänst kommer man till en sida med en nyhetsnotis om detta. Internetmedicin, som är en databas med behandlingsöversikter för läkare, nämner kort mefedron i sin artikel om partydroger. Jag har haft svårt att hitta vetenskapliga artiklar om mefedron (men har bara sökt lite nu ikväll). Jag tycker definitivt inte att Erowid är trovärdigt. Det är som du säger en anonym site som publicerar anonymt insända rapporter från droganvändare. Ja, det kan vara svårt att hitta, men det ska inte göra att vi sänker kraven på källorna. En uppgift blir inte trovärdig/förtjänar ett omnämnande på WP för att den har en källa - det måste vara en bra källa. Försiktighet är en dygd. Nitramus 17 mars 2009 kl. 22.58 (CET)

Håller med dig! En upprensning borde nog ske på engelska Wikipedia-sidan om samma ämne... ;) Ulner 17 mars 2009 kl. 23.10 (CET)

Generellt gäller att flera av svwikis artiklar om narkotikaklassade substanser har kvalitetsproblem. Förutom att flera av dem är mycket korta har jag, när jag av och till har jobbat med iw-länkar och kemirelaterad stubbar, sett flera fall av POV (normalt av "drogromantisk" karaktär) och utnyttjande av icke tillförlitliga eller i övrigt undermåliga källor, i syfte att POV-pusha. Ett exempel är Militärpsykologiska institutets och Björn Netz rapport om LSD från 1967, där den f.n. används i LSD-artikeln för att styrka uttalandet om "inga dokumenterade fysiska skador" av LSD. Rapporten ökade säkert kunskapsläget i Sverige det år den kom, men när den skrevs fanns inte lika mycket epidemiologiska data som 10 år senare, så att diskret runda de senaste 41 årens rapporter är ju lite intressant. Bara som ett exempel - har noterat fenomenet snarare än att försökt inleda en städningskampanj. Budskapet är att det finns utrymme för städning och uppsättande på bevakningslistor, gärna av någorlunda medicinskt eller kemiskt kunna människor, ifall det finns folk som känner sig undersysselsatta. Tomas e 24 mars 2009 kl. 11.37 (CET)

Bybrunnen är inte bara ett forum som läses av wikipedianer

På [9] kan man se effekterna av diskussionen om Spårvägsmuseets bilder ovan. Dels har det inneburit att de stängt ner sin bilddatabas. Sedan kan man också se de har länkar till mailväxling och till diskussion som förevarit på Bybrunnen. Så vi bör nog vara klara på att även Bybrunnen kan läsas av helt utomstående och tänka på det när vi gör inlägg. Wanpe 23 mars 2009 kl. 20.40 (CET)

Dessutom är Bybrunnen GFDL-licensierad, precis som resten av Wikipedia. Ibland när diskussioner har dragit iväg, har jag funderat över att trycka Bybrunnen som bok och sälja. Hittills har jag dock inte kommit till skott. --LA2 23 mars 2009 kl. 21.54 (CET)

Tycker det är bra att de läser här; det kanske bidrar till en bättre förståelse för wikipedia. Dock är jag inte helt övertygad om att LA2s kommande bok kommer bli en storsäljare.--Ankara 23 mars 2009 kl. 22.07 (CET)

Ibland så läcker ju även användardiskussioner ut i media. Sist som jag kan komma att tänka på är ju när det gick rykten om att vi (svenskpråkiga wikpedia) skulle sätta "flagged revissions" i bruk. //Sertion ^disk.|Bidrag 23 mars 2009 kl. 22.37 (CET)

Jag hade köpt den :) En tryckt Bybrunn från allra första början vore faktiskt det närmsta man kunde komma en ocensurerad version av Wikipedias historia. Hur många sidor den skulle bli på vågar jag inte ens tänka mig. /Grillo 23 mars 2009 kl. 23.29 (CET)

Haha, vilken idé.. :) Njaelkies Lea (d) 24 mars 2009 kl. 10.13 (CET)

Varför inte? --Petter 24 mars 2009 kl. 19.30 (CET)

Svenska akademiens ordlista fri att läsa

Nyligen kom SAOL ut på nätet, fritt tillgänglig för alla att läsa. Här har vi mycket material att referera till, och inte minst Wiktionary borde kunna dra nytta av det här. Men, för att ta tillfället i akt, se diskussionen ovan, handlar den här nyheten, precis som Nationalencyklopedins gratisversion, bara om fri tillgång. Man får inte sprida verket eller kopiera fritt, vilket hade varit mer i tidens anda. Men det kanske ändrar sig, det också.//Hannibal 24 mars 2009 kl. 11.35 (CET)

Se däremot Folkets lexikon, vars ickeprecision i frihetsuttalandet jag ska försöka reda ut de närmsta dagarna. /Grillo 24 mars 2009 kl. 11.48 (CET)

Det är väl bara att bifoga den kompletta folkbokföringen som upphovsman och ägare till texten. En svårighet är i och för sig att de inte definierar vilket folk som avses.--Ankara 24 mars 2009 kl. 12.00 (CET)

En internationell kvinna tack!!!

Det är internationella kvinnodagen och det är en artikel om Hells Angels på förstasidan!

Bättre kan ni! /Лаваллэн_Lavallen 8 mars 2009 kl. 09.37 (CET)

Done, kanske man skulle byta UA:n också? Bara över dagen? /Natox 8 mars 2009 kl. 09.46 (CET)

Jag tycker kvinnor passar lika bra alla andra dagar. Vi har oftast inte nåt amerikanskt på 4 juli, eller kanelbullar på framsidan på kanelbullens dag. --boİVİe  8 mars 2009 kl. 11.50 (CET)

Jag köper Lavallens resonemang om vi också kan ha någon artikel om Sverige och svenskarna den 6 juni, något om Karl XII på 30 november och gärna något om Engelbrekt den 27 april. Ja, jag kan t.o.m. köpa en artikel om arbetarrörelsen på första maj. Mörkerman 8 mars 2009 kl. 11.56 (CET)

Ja, det låter väl som en jättebra idé. Det är ju just det som aktuell händelse handlar om. /Grillo 8 mars 2009 kl. 11.58 (CET)

Bättre att skipa den rättvisan genom att införa det även på andra dagar (även om kanske inte kanelbullens dag är den första högtiden jag skulle tänka på). Precis som att Google byter sin logga vid speciella tillfällen kunde vi köra olika teman med artiklar när det blir lägligt. Njaelkies Lea (d) 8 mars 2009 kl. 18.04 (CET)

Vi har Kategori:Temadagar att plocka ifrån. NERIUM 8 mars 2009 kl. 18.15 (CET)

Nu är det Saint Patrick’s Day, och vi har artiklar om Emmeline Pankhurst och Malena Ernman på förstasidan. --BOivİe  17 mars 2009 kl. 11.15 (CET)

En Guinness tack!!!--Ankara 17 mars 2009 kl. 11.51 (CET)

Man skulle man kunna göra någonslags "temadagsprojekt", där man lägger upp olika artiklar som knyter an till olika datum, så att man några dagar innan t.ex inför S:t Patrick's Day ser till att förbättra t.ex Saint Patrick's Day, S:t Patrick, Irland, Guinness. Som det är nu så är det ofta att vi överraskas av ett datum, "Ojsan, nu är det visst fettisdan/våffeldan/S.t Patrick's Day/Lucia igen..." och så är kanske artiklarna inte i ett sånt skick att man vill lägga upp dem i vårt "skyltfönster", huvudsidan. Därför vore det kanske bra att skapa någon sida där man kan lägga in artiklar som skulle passa att samarbeta kring inför vissa datum? Man kanske kan använda ovan nämnda Kategori:Temadagar till att skapa ett Rilpedia:Projekt temadagar där man i nånslags almanacksform skulle kunna lägga upp olika artiklar som det skulle passa att samarbeta kring och förbättra inför vissa dagar? / Elinnea 17 mars 2009 kl. 12.10 (CET)

Den 22 mars är det Internationella vattendagen och då delas Stockholm Water Prize ut, bägge de artiklarna är korta (iofs är artikeln Vatten hyfsad).--Ankara 17 mars 2009 kl. 13.07 (CET)

På lördag är det ju Earth Hour, det kanske också kan vara något att fixa, kanske lägga en något mörkare bakgrund på huvudsidan under den timmen (som google gjorde förra året)? Eller är det allt för radikalt och oneutralt att ta ställning för klimatet? /Natox 25 mars 2009 kl. 21.51 (CET)

Jag skulle föredra om Wikipedia inte tar ställning i någon politisk fråga, och att uppmärksamma Earth hour på det viset skulle förmodligen uppfattas som ett politiskt ställningstagande. Men att skriva artiklar om aktionen, och lägga in i aktuell-artikel-rutan på huvudsidan och sånt är förståss helt okej. -- bOİvİe 25 mars 2009 kl. 21.56 (CET)

Europaparlamentsvalet 2009

Det pågår en diskussion om vilka valistor för svenska partier som ska presenteras på artikeln Europaparlamentsvalet 2009. Vi är ganska få som har haft åsikter, och eftersom det är en artikel som säker tkommer att läsas av många när valet närmar sig så vore det bra om fler kom med synpunkter. Frågeställningen finns under diskussionen, men i korta drag är frågan om piratpartiets vallista ska vara med eller inte. Argument för och emot finns på diskussionssidan. Markus a 24 mars 2009 kl. 17.35 (CET)

Artikeln kommer bli väldigt rörig med vallistor för alla partier som kandiderar i 27 medlemsländer, bör de överhuvudtaget vara med i artikeln? I övrigt verkar det rimligt att gå efter valmyndigheten i stället för att göra en egen bedömning av vilka partier som anses vara tillräckligt uppmärksammade för att få vara med (alltså bör inte piratpartiet vara med med listor).--Ankara 24 mars 2009 kl. 17.48 (CET)

Vallistor finns än så länge för partier i Sverige, vilket jag tycker räcker. Markus a 24 mars 2009 kl. 17.54 (CET)

Jag tycker att det inte bör vara med vallistor för några partier - alternativt att den informationen ligga på en undersida, enligt förslag på diskussionssidan. Delvis därför att det blir icke-globalt, men också för att det tar väldigt mycket plats i artikeln (tar fokus från händelserna). Däremot kan det finnas skäl att i löpande text tala om resultat i större opinionsmätningar, t.ex. den som hänvisades till i Svenska Dagbladet.//Hannibal 24 mars 2009 kl. 18.15 (CET)

Enligt WP:GP så ser jag ingen anledning att med vallistor alls. Annars öppnar vi upp för att ha med vallistor för alla länder, och det blir en väldigt lång artikel. /Grillo 24 mars 2009 kl. 21.22 (CET)

Europaparlamentsvalet i Sverige 2009 har nu fått egen sida. Så diskussionen gällande vilka partier som bör listas kvarstår. Min åsikt är att det bör vara partier med "Wikipedia-bekräftelse", dvs att partiet har en egen Wikipedia Sverige-sida. Utöver riksdagspartierna inkluderar detta Europeiska Arbetarpartiet-EAP, Feministiskt initiativ, Junilistan, Piratpartiet och Sverigedemokraterna. MMN-o 25 mars 2009 kl. 18:42 (CET)

Din lista är inte komplett, det är betydligt flera partier som har egna artiklar. För exempelvis Nationaldemokraterna, Sjöbopartiet, Kommunistiska partiet, NyDemokrati, Skånepartiet. --Ankara 26 mars 2009 kl. 16.43 (CET)

Som jag förtydligade även i diskussionen för Europaparlamentsvalet i Sverige 2009 menar jag att det bör gälla de vilkas valsedlar tryckts upp av Valmyndigheten. MMN-o 26 mars 2009 kl. 18:23 (CET)

Menar du att dessa prtier ställer upp i EU-valet? -- Lavallen 26 mars 2009 kl. 17.49 (CET)

De är registrerade för alla val. Däremot är de i och för sig inte med på listan över partier som har beställt valsedlar ser jag nu [10], vilket om jag förstår saken rätt å andra sidan inte är obligatoriskt. Däremot faller diskussionen om valsedlar vara eller icke vara för de partierna i artikeln eftersom att de inte har registrerat dem.--Ankara 26 mars 2009 kl. 18.11 (CET)

Om Wikimedia

Det är sannoligt att det finns en klok tanke bakom Wikimedia. För mig som är intressead av juridik och huvudsakligen skriver om detta på Wikipedia så är Wikimedia en riktig fälla.

Någon person (kanske flera) har lagt in lagtexter som inte uppdateras. Enkelt vill jag förklara detta så här. Lagtext är färskvara. Gammal lagtext är direkt farlig. Färsk lagtext kan man hitta på internet. En lagtext som lagts in på Wikipedia är därför enbart en fälla.

Min uppfattning är att alla lagtexter som omfattar nu befintliga lagar ska tas bort. Lagtexter från lagar som upphört att gälla kan behållas men under en tydlig beteckning att de utgör rättshistoriskt intressanta lagar.

Se nuvarande textmassa här http://sv.wikisource.org/wiki/Sveriges_Rikes_lag. Det mesta bör raderas.

Jag hoppas någon administratör ingriper och samtidigt ser till att den eller de personer som sysslar med att lägga in lagtexter stoppas.///Mvh --Quadrigarius 24 mars 2009 kl. 18.11 (CET)

Vad händer här? Redigeringskonflikt av nåt slag? Texten du länkar till ligger på Wikisource som mycket riktigt är ett Wikimediaprojekt, men inte en del av Wikipedia. Vill du diskutera sådant som försiggår där, rekommenderar jag den sidans diskussionssida. /Grillo 24 mars 2009 kl. 18.16 (CET)

Först var det en redigeringskonflikt som vi ska bortse från som en av de teknikaliteter vi då och då råkar ut för och har att acceptera.

Det problem jag påpekar att någon ambitiös person lagt in lagtexter på Wikipedia. Då och då dyker det då upp uppmaningar på Wikipedia om att det finns text på på Wikimedia. Den mindre kunnige som då lyder denna uppmaning hamnar då i fällan om han refererar till obsolet lagtext. Detta är vad jag varnat för. ///Mvh--Quadrigarius 24 mars 2009 kl. 18.36 (CET)

Alltså, texten du länkar till ligger på Wikisource, inte på Wikipedia. Var har folk lagt in lagtexter på Wikipedia? Angående texterna på Wikisource känns de väl lite onödiga eftersom det redan finns en underbar webbplats vid namn lagen.nu, men jag kan inte heller se att de måste raderas. Vad som skulle behövas hade väl varit en notis i stil med "gällande [vid datum när de lades in]". Jag tror inte att folk går till Wikisource för att kolla om nåt är lagligt för övrigt. Vill man göra det går man nog hellre till lagen.nu eller läser en uppdaterad lagbok. /Grillo 24 mars 2009 kl. 18.55 (CET)

Det är väl knappast farligare än en tryckt lagbok? --Petter 24 mars 2009 kl. 20.56 (CET)

Knappast farligare än våra medicinska artiklar heller. Njaelkies Lea (d) 24 mars 2009 kl. 20.58 (CET)

Men förpacknings/bästföre-datum på artikeln/citatet är aldrig fel. Lavallen 24 mars 2009 kl. 21.22 (CET)

Ni anmärker på detaljer, men i princip har Quadrigarius rätt. En vanlig princip är att använda länkar till andra wikimediaprojekt när det går (t ex med Mall:Commonscat). Man kan fundera på om Mall:Wikisource egentligen ska användas när det finns andra webbsidor som faktiskt är bättre - även om de inte drivs av Wikimedia. Att materialet finns på Wikisource innebär egentligen inte att man måste länka dit. /NH 25 mars 2009 kl. 08.58 (CET)

Quadrigarius klagar på en sida som ligger på Wikisource, det är som Grillo påpekar inte vår sak att besluta om (använd deras Mötesplats, den verkar aktiv). Men visst kan det vara bättre för oss att länka till andra sidor än Wikisource, alternativt båda. På Wikipedia bör inte mer än möjligen väldigt korta utsnitt av lagar finnas, och en datummärkning kan säkert vara vettigt där. Men vi har inget ansvar för att det som står på Wikipedia är korrekt, se WP:Allmänt förbehåll och WP:Juridiskt förbehåll. Folk som letar livsviktig information här gör det på egen risk. Njaelkies Lea (d) 25 mars 2009 kl. 09.26 (CET)

För övrigt har jag lagt märke till att många av våra juridik-relaterade artiklar är i behov av utökning och förbättring. Vår artikelstruktur och våra artiklars innehåll behöver bättre hantera det faktum att en del juridiska termer är generella uppslagsord, ej knutna till Sverige, och att det dessutom finns svenska och finska lagar, skrivna på svenska, där språkbruket är exakt. Tomas e 25 mars 2009 kl. 11.49 (CET)

Ett än större problem är de juridikartiklar som har Ugglan som enda källa. De är dessutom ibland skrivna som om de beskriver gällande rätt.Sjö 27 mars 2009 kl. 13.13 (CET)

Illustrationer av klubbartiklar

På flera artiklar om idrottsklubbar används hemmagjorda symboler med klubbarnas färger, som inte har några likheter med klubbmärkerna. För exempelvis i AIK och Djurgårdens IF. Jag tog upp det på diskussionssidan till Djurgården, men en annan användare tyckte att det var bättre än inget. Finns det några andra synpunkter på det, jag tycker att det mer skämmer artikeln än stärker den, i synnerhet som det inte förklaras.--Ankara 24 mars 2009 kl. 21.39 (CET)

Jag ser inget fel med det. --Petter 24 mars 2009 kl. 21.41 (CET)

Det där var verkligen inte snyggt. Dessutom, om det är avbildningar av klubbmärkena, upphovsrättsbrott. /Grillo 24 mars 2009 kl. 21.43 (CET)

Jag tycker inte det där är en bra lösning, ser väldigt fult ut tycker jag. Bättre då att göra som man gjort i bland annat artiklarna FC Barcelona, Real Madrid och Liverpool FC. /-nothingman- 25 mars 2009 kl. 09.42 (CET)

Japp, ser ganska osnyggt ut. Ghostrider ♠ 26 mars 2009 kl. 14.30 (CET)

Att hitta på egna logotyper där de existerande är ofria är en dålig idé... Plrk 26 mars 2009 kl. 14.21 (CET)

Om det inte går att visa korrekta beskrivningar av hur klubbens färgkombinationer ser ut får det väl räcka att skriva att dräkten är gul och svart, eller vad det nu kan vara. "Nästan rätt" är i detta fall fel. Det gäller f ö även de "alternativa" kommunvapnen, som ser konstiga ut för dem som vet hur de egentligen ser ut och som ger en felaktig bild för dem som inte vet hur de ska se ut. Janders 26 mars 2009 kl. 14.35 (CET)

Eftersom jag just svarade på en sådan fråga på WP:FEL så: Läs gärna Projekt svensk heraldiks projektsida, där beskrivs ganska tydligt vad som är skillnaden mellan en logotyp och ett vapen, och varför kommunvapen kan se så olika ut på Wikipedia, kommunens hemsida, Riksarkivets hemsida, etc. //Rotsee 26 mars 2009 kl. 16.21 (CET)

Där lärde jag mig något nytt - tack - och inser att jag inte borde haft någon synpunkt rörande kommunvapen. Snarare tvärt om - snyggt jobb med heraldiken. --Janders 26 mars 2009 kl. 19.58 (CET)

Jag lärde mig själv samma sak här på Wikipedia en gång! :-) I övrigt kan jag hålla med om att hemmagjorda klubbsymboler nog inte är så lyckade. Rotsee 27 mars 2009 kl. 07.06 (CET)

Böcker

Nu har vi fått Bok-funktionen påslagen på svenska Wikipedia, vilket möjliggör gruppering av artiklar till samlingar. Samlignarna kan sedan enkelt exporteras till PDF. Jag gjorde ett exempel här: Rilpedia:Böcker/Måtteori. --Petter 24 mars 2009 kl. 18.53 (CET)

Kul! Det måste testas. /Grillo 24 mars 2009 kl. 18.55 (CET)

Himla trevlig sak! Det kanske är något som hade intresserat vissa medier? Facktidningar för lärare och bibliotekarier är nog det jag kommer att tänka på först. -- [ jiˈesˌdeːo ] 24 mars 2009 kl. 19.04 (CET)

Nu finns det mindre anledning att motsätta sig att en lång artikel delas upp, eftersom alla ämnen (t.ex. Frankrike) bör ha en samling med alla relevanta artiklar för utskrift. Jag skapade precis

{{Bokversion}}. --Petter 24 mars 2009 kl. 19.08 (CET)

Jag försökte precis rendera min testbok under User:Grillo/Böcker/Testar som PDF, men möttes av "Ett fel uppstod på renderservern: Collection/article could not be rendered". /Grillo 24 mars 2009 kl. 19.09 (CET)

Konstigt, min bok om måtteori blev en fin PDF. --Petter 24 mars 2009 kl. 19.11 (CET)

Nej, jag får inte heller din bok att funka. Konstigt. --Petter 24 mars 2009 kl. 19.13 (CET)

Tabeller ser lite konstiga ut. Finns det nån metasida där man kan se hur projektet utvecklas? -- [ jiˈesˌdeːo ] 24 mars 2009 kl. 19.17 (CET)

Infoboxar verkar ibland inte komma med (se Sverige). Dock kommer de med på engelska Wikipedia (en:Sweden). Det verkar dock funka för Rilpedia:Böcker/Storfors --Petter 24 mars 2009 kl. 19.38 (CET)

Ostasiatiska tecken (CJK) verkar inte alls komma med. Däremot en massa pilar (→). Finns det något bra ställe att anmäla sådant? //Rotsee 24 mars 2009 kl. 20.09 (CET)

Pilarna är väl för att markera länkade ord? En bra övning för att se när man överlänkat en artikel. /Grillo 24 mars 2009 kl. 21.15 (CET)

Aha, de är länkar till andra sidor som också finns med i samma dokument. Då förstår jag. //Rotsee 25 mars 2009 kl. 09.41 (CET)

Rutan "skapa en bok" i vänsterspalten kanske ska flyttas ner (åtminstone under verktygslådan, men kanske även under iw-länkarna)? Den lär väl behövas mindre ofta än de andra länkarna. /Fenix 24 mars 2009 kl. 22.08 (CET)

Röstar på att den hamnar mellan Vektygslådan och iwlänkarna. Under iwlänkarna blir väldigt undanknuffat, typ som att vi inte vill att folk ska utnyttja tjänsten. //Sertion ^disk.|Bidrag 24 mars 2009 kl. 22.17 (CET)

Kul att det är igång. Jag skickar pressmeddelande i morgon om det här.//Hannibal 24 mars 2009 kl. 22.34 (CET)

Som jag tidigare nämnt så uppfyller inte PDF-versionen licensen CC-BY bilder då byline eller samlingssida med bildskapares namn saknas. // Castrup 24 mars 2009 kl. 22.46 (CET)

Det är dåligt. Om det går att lösa GFDL-licens och redigerare längst ner borde ju bildinformationen också kunna tas med. Det smidigaste vore ju en liten fotnot efter varje bild som refererar ner till en lista längst ner precis innan GFDL-texten. /Grillo 24 mars 2009 kl. 22.49 (CET)

Om jag minns rätt så löses det precis lika bra som för på artiklar på Wikipedia, nämligen genom att bilderna i pdfen är länkade till bildsidan på commons. Om du beställer boken i tryckt version kommer bildskapare att anges i slutet av boken. /Ainali 24 mars 2009 kl. 23.40 (CET)

Det förutsätter att PDF:en endast används för att läsa på skärm (på dator med aktiv internetuppkoppling). Om jag skriver ut PDF:en och sprider den så är licensbrottet ett faktum. Om jag väljer att trycka min bok på annat ställe än det Wikipedia är anslutet till så används PDF:en och återigen så är licensbrottet ett faktum. // Castrup 25 mars 2009 kl. 08.12 (CET)

Denna nya funktionen ser jättebra ut och några av de genererade böckerna imponerar. Dock har denna nya funktion inneburit att vänsterkolumnen blivit längre som gör att för mig "försvinner" språklänkarna. Kan man tex ta bort "(36 sidor)" från den nya texten "Visa bok (36 sidor)" så blir den just den raden kortare jag behöver?Wanpe 25 mars 2009 kl. 14.08 (CET)

Om ett tag kanske det blir aktuellt med Rilpedia:Utmärkta böcker? --Petter 25 mars 2009 kl. 22.15 (CET)

Bildkreditering på Wikipedia

Borde inte det här problemet även lösas på Wikipedia. Som det är nu måste man klicka på en bild för att se "författaren" - men det står ingenstans att det är så man ska göra, inte ens i "mouse over"-texten. Och författarlista för själva texten skulle också kunna stå längst ner, precis som i pdf-erna som skapas här. Vet någon hur man får till det så?//Hannibal 25 mars 2009 kl. 09.57 (CET)

Som jag ser så finns det två alternativ:

1. Klassisk byline, som i Norra Latin.
2. Byline á la fotnot, som i Högsta domstolen (Sverige).

Den senare ser bättre ut, men kan vara svårare att få gemene man att lyckas med i redigerandet. // Castrup 25 mars 2009 kl. 10.36 (CET)

Vore det inte ännu bättre om vi kunde få utvecklarna att lägga in så att det följer med en byline när man skriver ut sidan? Jag vet inte hur man framför sådana förslag men det vore inte allt för svårt att implementera. //Sertion ^disk.|Bidrag 25 mars 2009 kl. 10.51 (CET)

Vi diskuterade på det senaste wikifikat, efter Wikimedia Sveriges årsmöte den 14 mars, ifall man skulle kunna be utvecklarna att göra så att krediteringen i själva artiklarna (alltså inte offline, utan online) står angiven precis som i tryckta tidningar (i ganska liten stil, lodrätt efter bildens ena högkant). Namnet skulle också åtföljas av Wikimedia Commons och licensen, så att det skulle bli lätt för folk att återanvända bilderna. Jag får ca två-tre sådana förfrågningar per vecka från olika som vill använda Commons bilder.//Hannibal 25 mars 2009 kl. 11.34 (CET)

Förlåt en möjligen provokativ fråga, men hur skiljer sig bildkreditering från textkreditering? Vad finns för praxis och lagar? Vi signerar ju inte heller artiklarna. Då måste man klicka på historik, vilket inte heller står någonstans, och för att få reda på vem exakt som har skrivit en mening så måste man gå igenom historiken från början. —CÆSAR 25 mars 2009 kl. 11.30 (CET)

Det där är också ett problem, men jag har hört att det är på gång grejer för att komma till rätta med det, hur det nu ska gå till. Men bilderna är ju lätt att ordna och svårare att ersätta med en omformulering, så vi kanske kan börja där?//Hannibal 25 mars 2009 kl. 13.52 (CET)

I en del böcker nämns fotograferna vid varje bild, men det är också vanligt (både i Sverige och andra länder) att fotograferna enbart nämns i en bildförteckning i slutet av boken. Det senare förutsätter att man bläddrar många sidor för att få reda på vem som tagit en viss bild, och eftersom förlagen utformar böckerna så, måste det väl vara okej enligt upphovsrätten. Jämfört med sådana böcker är det mindre jobbigt att klicka på en bild i Wikipedia för att få reda på information om fotografiet. Om denna etablerade (och väl fungerande) praxis i Wikipedia behöver ändras, så måste det motiveras. Bland annat måste man motivera om behovet är specifikt för Sverige (och svensk upphovsrättslag) eller allmängiltigt för flera eller för alla länder. --LA2 25 mars 2009 kl. 23.51 (CET)

Jag tror i och för sig att vi inte bara behöver titta på vad vi måste göra för att uppfylla upphovsrätten, utan även på vad vi kan göra för att hjälpa våra läsare.//Hannibal 26 mars 2009 kl. 14.39 (CET)

En grundläggande skillnad mellan text och bilder är att en bild är i stort sett färdig i det ögonblick den plåtas, alternativt vid framkallningen. Det är få bilder som genomgår mer än tre redigeringar, medan det är lätt att inflika en mening i en artikel. Oavsett vad lagen anger tycker jag att det är god sed att ange fotograf när det gäller en bild som inte har redigerats till oigenkännelighet, --Idrougge 27 mars 2009 kl. 03.00 (CET)

Längst ner på varje sida står "All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. För bilder, se respektive bildsida." Den texten finns i Mediawiki:Copyright och kan alltså redigeras av oss. Att lägga till en länk till artikelhistoriken är en baggis, och kanske inte så dumt. Eftersom det nog ändå inte är helt uppenbart vad en "bildsida" är kan man lägga till att man måste klicka på bilderna. Detta går att göra nu med en gång. F ö håller jag med Caesar. /NH 27 mars 2009 kl. 09.28 (CET)

Bra poänger, NH. På tyskspråkiga Wikipedia heter den flik som på svenska heter "historik": "Versionen/Autoren". Det kanske är en väg att gå, att göra artikelhistoriken mer tydlig.//Hannibal 27 mars 2009 kl. 09.46 (CET)

Jag är för förtydligande på raden längst ned (den som finns på MediaWiki:Copyright), och listande av författare längst ner i artikeln (i stil med hur wikiHow gör). Calandrella 27 mars 2009 kl. 17.48 (CET)

Nej, det är jag emot. Jag kan verkligen inte skriva under alla sidor jag redigerat med mitt namn. Endast mina specifika ändringar (som finns i historiken) tar jag ansvar för. --Petter 27 mars 2009 kl. 22.58 (CET)

Precis. Det är inte kul att ha sitt namn under exempelvis hebefili under perioderna då den innehåller pedofilipropaganda. /Grillo 28 mars 2009 kl. 02.41 (CET)

Håller med, men NH:s förslag om att förbättra notisen längst ner tror jag starkt på. Njaelkies Lea (d) 28 mars 2009 kl. 11.40 (CET)

Lokala wikiträffar & lokala ombud

Vi är många som tycker wikiträffar är mycket positiva. Det är stimulerande träffa likasinnade och det är också ett bra tillfälle diskutera väsentliga frågor och kanske också dra igång något. Wikiträffarna har dock hittills mest varit i Stockholm, Göteborg, Lund och Linköping, och där bor inte alla. För att stimulera till fler lokala initiativ och bättre fånga upp vad som sker lokalt, så har föreningen dragit igång något vi kallar Lokala ombud. I norr har vi som synes redan flera, men söderöver är det tomt. Finns det några Örebroare, Skara/Skövdebor, smålänningar, hallänningar och /eller skåningar som vill hjälpa till med att bidra till bättre lokal närvara hör av er! (om vi skall ha detta i storstäderna också behövs nog flera på varje ort - intresserade därifrån är också välkomna höra av sig) Wanpe 27 mars 2009 kl. 08.16 (CET) (som själv skall på ett wikistudiebesök i Stockholms stadsarkivs bergrum nästa vecka)

Samtidigt ska man komma ihåg, som nämnt ovan, att wikiträffar knappast kan ses som lokala föreningsmöten. Försöker man medvetet få en wikiträff att likna ett sådant kommer man garanterat att göra folk irriterade. /Grillo 28 mars 2009 kl. 11.23 (CET)

Det finns ingen tanke att förändra innehållet i dagens wikifikor, varken hur de sammankallas, vilka som deltar eller ämnen som tas upp. Och att tex diskutera abusefiltrets användning, om de som är med vill det, gör väl inte att det blir ett "föreningsmöte"? Och frågan runt en Wikiträff i Gävle är knappast vad som diskuteras utan hur att få en sådan till stånd, när det bara finns någon enstaka wikipedian i hela närområdet. Wanpe 28 mars 2009 kl. 12.00 (CET)

AbuseFilter

Jag har med stort intresse följt implementeringen av Extension:AbuseFilter på enwp (en:Special:AbuseFilter) och måste säga att det verkar vara ett vettigt verktyg för att minska belastningen på klottersanerarna och hålla artiklarna i ett bättre skick. Det är alldeles nytt men spana runt lite bland de olika reglerna och loggarna de håller på att testa där. Även flera andra wikipedior, t.ex. ryska, arabiska och commons, har antingen redan infört eller diskuterar att införa det hela. Jag föreslår att vi snarast ber om att få detta installerat även här och börjar experimentera själva.

Verktyget är tämligen kraftfullt, endast administratörer bör nog få tillgång till att skapa och ändra regler. Man bör börja alla nya regler med att endast skapa en logg för att se så att det endast snappar upp skadliga redigeringar innan man aktiverar blockeringsfunktionen. För flera händelser kan just en logg vara allt som behövs för att underlätta senare manuell kontroll, t.ex. olika ageranden av nya användare som kan vara i gott syfte men som ofta inte är det. Nya användare som plockar bort radera-mallen till exempel. Så, vad tror ni? Bra förslag eller dåligt förslag? Njaelkies Lea (d) 18 mars 2009 kl. 11.36 (CET)

Jag stödjer förslaget, AbuseFilter (jag föreslår att använda Missbruksfilter på svenska, är det bra?) kan underlätta klottersaneringen. <flrn> 18 mars 2009 kl. 16.59 (CET)

Har du svenska intällt som språk på enwp så ser du att sidan, mer eller mindre, redan är översatt. -- Lavallen 18 mars 2009 kl. 17.10 (CET)

Ser man på, ännu bättre. :) Njaelkies Lea (d) 18 mars 2009 kl. 18.00 (CET)

Jag tycker det låter som ett jättebra tillägg, och är för en installation! /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 18 mars 2009 kl. 18.53 (CET)

Kan säkert vara användbart. Jag är för. --Petter 18 mars 2009 kl. 22.02 (CET)

Abusefilter är utan tvekan en bra åtgärd för att stävja klotter. /^Fluff?_Fluff! 20 mars 2009 kl. 14.30 (CET)

Det verkar som en bra idé tycker jag. /Poxnar ^{(D | B)} 20 mars 2009 kl. 15.05 (CET)

Installera det! M.M.S. 20 mars 2009 kl. 15.13 (CET)

Jag förstår inte riktigt; vad gör abuse-filtret, rent konkret? Calandrella 20 mars 2009 kl. 16.22 (CET)

Det kan göra väldigt mycket, eller väldigt lite, beroende på hur man använder det. Inget är förinställt utan allt bestäms av oss. Det söker efter speciella ord eller händelser i nya redigeringar och kan sedan agera på olika sätt med detta. Det kan skapa en logg över vad som har hänt för manuell genomgång (varför man rimligen också kan använda det som ett rent statistikverktyg), den kan varna en användare för att ändringen troligen inte kommer uppskattas, den kan hindra att redigeringen genomförs och den kan återkalla en användares autoconfirmed-status, till exempel. Det kan se skillnad på om det är en ny eller oinloggad användare från andra användargrupper och agera baserat på denna information, t.ex. tillåta att etablerade användare eller administratörer utför en viss handling men varna nybörjare för att göra samma sak. Kort och gott kan det göra massor, det är bara att bestämma vad vi vill att det ska göra här.

En stor fördel är att många användare kommer få varningar innan de vandaliserar eller genomför förhastade ändringar istället för efter, och i vissa fall helt stoppas från att göra det, beroende på inställning som sagt. Njaelkies Lea (d) 20 mars 2009 kl. 16.52 (CET)

Det låter som ett väldigt kraftfullt verktyg. Jag är för implentering, med förbehållet att enbart administratörer skall få bruka det. Calandrella 21 mars 2009 kl. 14.02 (CET)

Sätta upp reglerna bör nog bara minst admin göra, men läsa loggar och annat bör vara öppet för alla. Lavallen 21 mars 2009 kl. 14.09 (CET)

Nu finns Special:Missbruksfilter. Och ja, alla loggar ska gå att se för vem som helst, säg till om det inte är så. Njaelkies Lea (d) 24 mars 2009 kl. 10.11 (CET)

Någon som vet hur man använder Special:Taggar? Jag undrar hur jag kan få misstänkt klotter att framhävas en aning. --Petter 24 mars 2009 kl. 20.48 (CET)

Det behövs lite hjälp på translatewiki för att översätta Abuse-filtrets meddelanden. För att kunna översätta måste man ansöka om översättar-behörighet, men den är inte svår att få. -- BOİvıe 25 mars 2009 kl. 22.27 (CET)

Fixar med det nu. Vet tyvärr inte svaret på frågan om tags Petter, men det borde väl gå att lista ut på något vänster. Njaelkies Lea (d) 26 mars 2009 kl. 13.19 (CET)

Det verkar som att tag-systemet inte är aktiverat fullt ut. Antar att det kommer senare. Njaelkies Lea (d) 27 mars 2009 kl. 10.39 (CET)

Jag var just inne och provade på filtret men blev lite fundersam över ett par saker: jag klickade på Skrik, vilket är det fjärde filtret. Där den översta raden sa följande: 27 mars 2009 kl. 09.04: Jeppelol (Diskussion | Bidrag | Blockera) utlöste filter 4, genom att göra handlingen "edit" på Tokyo. Utförd handling: Varna; Filterbeskrivning: Skrik (detaljer) (undersök).

Jag gick då in och kontrollerade och såg att det mycket riktigt var klotter. Så långt fungerade allt bra. Men jag kunde inte hitta någon knapp på sidan för att direkt återställa det hela därifrån (alltså tillbakarullning). Borde inte det finnas där?

När jag sedan gick in på Tokyo för att göra det där visade det sig att Användare:Njaelkies Lea redan gjort detta. Det syntes dock inte i filtret... (samma sak med Jonathan Swift som filter 3 varnade om, men som Torvindus redan återställt) Nästa fråga blir då hur man tömmer listan på de som blivit åtgärdade? Jopparn 27 mars 2009 kl. 11.24 (CET)

Vi kan försöka fixa rulla tillbaka-knappar, och kanske en markering om det är den senaste redigeringen, men syftet med loggen är egentligen mer att visa vad filtret har gjort för senare kontroll av filtren, så den listan kan inte tömmas. Man bör också tänka på att många av de redigeringar som fångats av filtret sedan aldrig genomförs, var alltså uppmärksam på att inte varna någon som ännu inte sparat sin redigering! De redigeringar som behöver kontrolleras ska märkas och hamna i Special:Taggar, men just nu verkar inte det fungera, annars hade nog det varit en bättre lista att hålla ögonen på.

Som tips till klottersanerare kan också påpekas att alla oinloggade och icke bekräftade användare som blankar artiklar eller kapar mer än 1000 kb från en artikel (dessa filter har visat sig fungera briljant) redan kan anses ha blivit varnade för att de kan bli blockerade om de fortsätter, således är det bara att blockera sådana vandaler en stund utan ytterligare varning. Njaelkies Lea (d) 27 mars 2009 kl. 12.06 (CET)

Om jag förstår dig rätt kommer alltså de ändringar som trots allt genomförs och sparas att hamna i Special:Taggar och det är där man hittar det klotter som behöver rullas tillbaka? Jopparn 27 mars 2009 kl. 12.42 (CET)

Jag vet inte exakt hur det är tänkt att fungera, men på något sätt ska ändringar som genomförs markeras upp för senare manuell kontroll. Vi får nog avvakta och se vad som händer. Tills vidare tror jag att Special:Missbrukslogg är den enda platsen man kan se ändringarna, men var som sagt uppmärksam på att alla poster där det står "Utförd handling: Varna" har inte ändringen gått igenom. Däremot om det står "Utförd åtgärd: ingen" eller "tag" så har ändringen sparats. Jag brukar klicka på användarens ip-nummer och se om någon redigering står kvar som senaste och i så fall kontrollera och åtgärda, det går fort. Även om den nuvarande redigeringen inte har sparats så finns det ganska ofta någon annan olämplig redigering som filtret inte lyckats fånga. Njaelkies Lea (d) 27 mars 2009 kl. 12.58 (CET)

Finns det någon lämplig sida i Wikipedia-namnrymden som kan förklara hur filtret fungerar och hur man som admin bör använda det?

andejons 27 mars 2009 kl. 15.46 (CET)

Sådan information kan passa i Rilpedia:Missbruksfilter, om den inte står där än. Referensinformation kan vara enwikis motsvarande sida, om den svenskspråkiga sidan ännu inte fått så mycket info i sig. --BOiVİe 27 mars 2009 kl. 15.57 (CET)

Det som finns på den sidan är ungefär inledningen på enwikis motsvarande artikel som den var för ett par dagar sedan, så sidan är inte alls i något sorts färdigt skick. Jag och sedermera Ainali och Petter har dragit igång ett par filter för att få fart på det och få lite uppmärksamhet till att verktyget existerar. Alla administratörer har behörighet att ändra i filtren och andra (samt admins förstås) är varmt välkomna att komma med synpunkter och förslag på Wikipediadiskussion:Missbruksfilter. Skapa dock filter försiktigt och låt dem logga ett tag innan de eventuellt sätts att varna för att minska risken för missöden. Njaelkies Lea (d) 27 mars 2009 kl. 16.17 (CET)

Finns det något sätt som vi vanliga dödliga som inte kan något om sådant här kan föreslå nya filter? /Natox 29 mars 2009 kl. 18.55 (CEST)

Ja. I inlägget ovan ditt står ett förslag på var man kan lämna synpunkter och förslag. /Ainali 29 mars 2009 kl. 20.45 (CEST)

The Wikipedia Revolution

Wikipedianen och journalisten Andrew Lih har nyligen kommit ut med boken The Wikipedia Revolution. En intervju med författaren finns på Salon.com. Det här är den fjärde boken som handlar specifikt om Wikipedia. De andra är:

• How Wikipedia works av Phoebe Ayers, Charles Matthews och Ben Yates (Nostarch press, 2008) Mall:Description
• Wikipedia - the missing manual av John Broughton (O'Reilly Media, 2008)
• Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson (Hexa förlag, 2008)

(svenska) Hannibal 25 mars 2009 kl. 09.52 (CET)

Även New York Times har en artikel med anledning av boken, "Wikipedia: Exploring Fact City, 28 mars 2009. --LA2 29 mars 2009 kl. 22.57 (CEST)

Gator m.m. i Stockholm

Med anledning av Diskussion:Rådmansgatan vill jag ta upp frågan om Stockholmsfixeringen. Varför heter artikeln inte Rådmansgatan, Stockholm? Det finns minst 49 Rådmansgatan i Sverige (Eniro), och säkert några i Finland. Varför heter kategorin Kategori:Gator och torg på Östermalm och inte Kategori:Gator och torg på Östermalm, Stockholm? Det finns Östermalm på minst 22 orter i Sverige (Eniro). Visst kan man hänvisa till POMMF, men borde inte åtminstone den överordnade kategorin Kategori:Gator i Stockholm användas i stället. -- Rex Sueciæ 29 mars 2009 kl. 10.02 (CEST)

Tja, men innan någon har skrivit om en annan Rådmansgatan så behövs det väl ingen förgrening, även om en sådan inte skulle skada? Men jag är på det hela taget skeptisk till gator som uppslagsord. Gör hellre en lite längre artikel om stadsdelen. Vivo 29 mars 2009 kl. 10.23 (CEST)

Jag håller med ovanstående. Särskiljning finns bara om andra artiklar med samma namn om olika ämnen skapas. Rent allmänt finns det väl en hel del gator i centrala Stockholm (men för all del även i andra äldre stadskärnor) som kan förtjäna artiklar. Lunds stadskärna är ett exempel på hur man kan bygga en fin artikel som inkluderar gator, som det finns för lite att skriva om för att motivera egen artikel. /Grillo 29 mars 2009 kl. 20.55 (CEST)

Jag håller till viss del med Rex. Vi borde kanske tänka lite på våra läsare som inte känner till våra principer för namngivning. Om man som icke-bidragsgivare läser artikeln kan man lätt få uppfattningen att rådhusgaten endast är en gata i Stockholm. Det är ju "rubrik" för sidan (ur en icke-redigerares synvinkel, det vill säga). --Ace90 30 mars 2009 kl. 17.35 (CEST)

Detsamma gäller ju för i princip alla artiklar om personer med inte alltför ovanliga namn. Ingen kan väl tro att det inte finns andra Göran Persson än just de vi har artiklar om?

andejons 30 mars 2009 kl. 20.21 (CEST)

För ganska länge sedan slentriandöptes massor av artiklar till sånt som "Struntgatan, Klatterholm" och "Lödderköping, Sörmland". I andra artiklar wikilänkade folk i första hand till Struntgatan och Lödderköping utan särskiljningsled, så dessa artiklar blev liksom hängande i luften. Det kunde finnas artiklar om fyra olika Lödderköping men under "Lödderköping" var det tomt, med total länkröta som resultat. Sen vi börjat utgå från grundordet (Rilpedia:Särskiljning#Alltid en sida under grundordet) har detta avsevärt förbättrats.

I Nationalencyklopedin finns det ofta flera artiklar med samma titel, vilket inte leder till tron att det bara finns en enda företeelse som heter så.

Den som anser att det som står på Rilpedia:Särskiljning är tokigt kan gärna dra sitt strå till stacken med att försöka förbättra sidan. // habj 30 mars 2009 kl. 22.16 (CEST)

Skriv om väder och få pris

Nu finns en chans att inte bara prata om väder och vind, utan skriva om det också. Detta kan, till skillnad från väderpratet med grannen, leda till ära och berömmelse. Var med i veckans tävling som handlar om väder och klimat. --Kr-val 30 mars 2009 kl. 08.48 (CEST)

Länkar med citattecken

Nån som vet varför det inte går att länka med citattecken längre (eller har det nånsin gått)? Se exempelvis Rilpedia:Faktafrågor#The_Hip_Horace. /Grillo 30 mars 2009 kl. 02.58 (CEST)

Citattecken ingår i listan över "osäkra" tecken i en URL och ska kodas med %22. (Se RFC 1738, avsnitt 2.2 under "unsafe".) Omkodning sker automatiskt när man kopierar en URL från till exempel Firefox. Jag tror att många webbläsare inte ens visar citattecken i adressraden, precis som de inte visar åäö.

Med det inte sagt att MediaWiki inte borde klara av göra det åt en. Jag vet ärligt talat inte om den har klarat av det förr. —CÆSAR 30 mars 2009 kl. 09.48 (CEST)

Okej, får väl använda $22 i framtiden då istället... /Grillo 30 mars 2009 kl. 13.50 (CEST)

Och då skulle jag bli fattig varje gång jag skulle göra en googlesökning... (kom jag på 13 timmar senare) /Grillo 31 mars 2009 kl. 01.51 (CEST)

Korta Raderingskommentarer

När jag började här så var redigeringskommentarerna tillräckligt långa för att man skulle kunna läsa ur "senaste ändringar" vem som skrivit en raderad artikel. Numer ser det snarare ut som:

"Motståndsmannen (Diskussion | Bidrag) raderade "Wanga" (Innehållet förklarade inte ämnets relevans: innehållet var: 'Wanga är ett slangord för Western Manga. Ordet wanga avser manga-serier skapade av västerlänningar som inspirerats av den Asiatiska serie-teckn…' (den enda som skri)" (från 17:39 idag)

Och vem som "skri" får jag inte veta. -- Lavallen 30 mars 2009 kl. 17.47 (CEST)

Det är på grund av de långa raderingsmotiveringarna. Förr skrev folk bara "klotter" eller "ej relevant", nu är förklaringarna mycket längre. Förslagsvis raderar man sidans innehåll när man raderar, om inte detta innehåll är viktigt för att förstå varför sidan raderades. Ska man gå runt och radera sidor som inte är rent klotter, har man också tid att tänka efter innan man klickar på knappen. /Grillo 31 mars 2009 kl. 12.22 (CEST)

Apropå att långa kommentarer klipps, se Rilpedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Mars#Längre redigeringskommentarer som behandlar samma problem. Personligen tycker jag att poängen med radera ju ofta är att ta bort texten, och då förstår jag inte varför man vill lägga den i Senaste ändringarna. —CÆSAR 31 mars 2009 kl. 12.42 (CEST)

Men vem som är den ende som har skri kan vara av intresse för andra än den som raderar. -- Lavallen 31 mars 2009 kl. 15.26 (CEST)

Twitterbot

Kom på en grej när jag såg Användare:Xenus nya "status"-tillägg på användarsidan — finns det en twitterbot för Wikipedia? Alltså en bot som kan uppdatera en designerad undersida med ens nuvarande twitterstatus? Känns som en funktion som skulle uppskattas stort av användare på både svenska wp som engelska wp. Eller finns det någon smidigare lösning? »нотвист_(d.|b.) 30 mars 2009 kl. 20.47 (CEST)

Oj, det var snabbt observerat... Statusen jag har på min användarsida är dock inte avsedd som en mikroblogg, utan mer som en slags wikidagbok/vilket wikihumör jag är på/hur aktiv jag är här. xenus 30 mars 2009 kl. 20.49 (CEST)

Ja, men det är en tilltalande tanke tycker jag att kunna utgå från twitter i sitt uppdaterande så kan det spridas via folk som prenumenerar på RSS eller kollar på ens wikisida eller vad som helst. »нотвист_(d.|b.) 30 mars 2009 kl. 20.54 (CEST)

Personligen tycker jag det är rätt så trevligt att WP tillhör de få bastioner av "Internet 2.0" som inte är egofixerat. Men det är kanske bara jag... /Grillo 31 mars 2009 kl. 01.49 (CEST)

Det finns ingen regel som säger att en twitter-feed måste handla om personers liv »нотвист_(d.|b.) 31 mars 2009 kl. 02.10 (CEST)

Om man tänker på hur ofta folk twittrar i förhållande till hur ofta folk besöker varandras användarsidor så skulle det nog bara resultera i en jävla massa redigeringar ingen någonsin lade märke till. Onödigt! Länka till twittersidan istället, så kan de som bryr sig kolla där. Plrk 31 mars 2009 kl. 19.24 (CEST)

Varför inte anpassa wikipedia till twitter, precis som brittiska The Guardian har gjort [11]? De har till och med gått igenom sitt arkiv för att anpassa det. Numera kan man läsa där

• 1927: "OMG first successful transatlantic air flight wow, pretty cool! Boring day otherwise *sigh*"
• 1939 "OMG Hitler invades Poland, allies declare war see tinyurl.com/b5x6e for more"
• 1940: "W Churchill giving speech NOW - "we shall fight on the beaches ... we shall never surrender" check YouTube later for the rest".

--Ankara 1 april 2009 kl. 14.38 (CEST)

Jarl Alfredius...

...förtjänar verkligen plats på förstasidan (Aktuell artikel). --Andreas Rejbrand 31 mars 2009 kl. 18.39 (CEST)

...tycker jag fortfarande. Dock har jag själv inte tid att göra något åt det. --Andreas Rejbrand 1 april 2009 kl. 08.35 (CEST)

Jag tycker inte att vi ska ha stubbar som aktuell artikel. Artikeln har ju redan en plats under "Fler aktuella ämnen:" och det räcker anser jag. /Poxnar ^{(D | B)} 1 april 2009 kl. 11.28 (CEST)

Aktivitet

I juni 2008 frågade jag här om aktiviteten minskat, och fick en länk hit. Aktiviteten verkar ha börjat stiga igen från slutet av 2008 (tänker mest på nya artiklar per dag och redigeringar per dag). Det ser bra ut, men bör vi inte utvärdera vad det kan ha berott på. Sedan verkar det som att det alltid ökar kring april-maj (utom 2008).

Sedan undrar jag varför diskussioner på bybrunnen arikivreras innan man ens kommer fram till något. J 1982 31 mars 2009 kl. 18.42 (CEST)

Bybrunnen arkiveras av en bot. Botar är dumma, de kan inte se om en diskussion är över eller inte, bara om den har haft någon aktivitet de senaste 7 14 dagarna eller inte. Arkiveras det felaktigt så är det väll bara till att återuppliva de döda? //Sertion ^disk.|Bidrag 31 mars 2009 kl. 18.49 (CEST)

Petitess: För Bybrunnens del handlar det om 14 dagar. :-) --MagnusA 31 mars 2009 kl. 18.54 (CEST)

Man kanske kan göra en bot som lägger tillbaka diskussioner på Bybrunnen om någon skriver ett inlägg i arkivet? -- [ jiˈesˌdeːo ] 31 mars 2009 kl. 19.32 (CEST)

Våren 2008 kommer Användare:Hannibals dokument Användare:Hannibal/10 tankar om kvalitet, Rilpedia:Projekt relevanskontroll, Rilpedia:Projekt substubbar m.m. och med påföljande raderingar. På deras diskussionssidor kan man läsa mer om vad som skett. Raderingarna sker inte i samma takt som våren 2008 men är fortfarande väldigt många [12]. NERIUM 31 mars 2009 kl. 20.00 (CEST)

"New articles" verkar vara nettoökningen i antalet artiklar (nyskapade - raderade), så det är inget bra mått på aktivitet. (Eftersom radering också är en aktivitet, borde man snarare summera nyskapade + raderade.) Sedan oktober 2006 (28 månader) har antalet mycket aktiva wikipedianer legat i området 150-200. Den eventuella nyrekryteringen vägs upp av folk som lägger av. Ett traditionellt lexikonförlag med 200 anställda klarar att producera nytt innehåll i en jämn, linjär takt, och det är vad vi tycks ha här. --LA2 31 mars 2009 kl. 22.13 (CEST)

Är det mycket bråk där folk kallar varandra ord som "dumhuvud" och "idiot"? I så fall är det inte konstigt att folk slutar. J 1982 31 mars 2009 kl. 22.31 (CEST)

Jag skulle vilja vidga frågan lite: aktivitet är visserligen bra. Många aktiva vill vi ha, gärna fler än traditionella uppslagsverk (men man ska inte glömma att vi har en lång svans som de saknar), men vi vill också att de ska vara bra skribenter och faktiskt bidra med det de kan. Därför är denna redigeringsräkning inte det enda bra måttet. Jag skulle säga att våra projekt har varit mycket positiva där. Se även bilden till höger. Men finns det mer vi kan göra?//Hannibal 31 mars 2009 kl. 23.39 (CEST)

I mars 2008 var summan av nya artiklar 154 i april 33. Många artiklar blev raderade i april och framåt med en massa användare arga som resultat. De som skrev som IP-nummer valde förmodligen att inte registrera sig. Se minskningen av nyregistrerade användare i orange tabell 2. Med tappet av användare och raderingar så rasar antalet nya artiklar per dag. Se i kolumnen över SWP. Det finns en önskan om att SWP skall minska i storlek och att bara ett fåtal användare skall få redigera vilket inte känns så wikipediskt. NERIUM 31 mars 2009 kl. 23.48 (CEST)

Minskningen i april berodde på att många artiklar infogades, dvs de raderades inte utan texten/innehållet flyttades. Wanpe 1 april 2009 kl. 05.50 (CEST)

Statistiken är väl ändå en nettosiffra på ökning av antalet artiklar? D.v.s. en infogningskampanj som tar fokus på gamla artiklar får det att se ut som om det skapats få artiklar den månaden? Jag tror också att det är svårt att dra särskilt långtgående eller säkra slutsatser om kausala samband mellan månadssiffror, när det finns rätt stora variationer mellan månaderna. Tomas e 1 april 2009 kl. 11.28 (CEST)

Kurvan till höger visar att minskningen av substubbar skedde innan raderingarna våren 2008 startade och att raderingarna inte har på verkat antalet substubbar särskilt mycket. Det enda som händer när man raderar en substubb är att antalet långa artiklar minskar för att det inte finns någon artikel att utgå ifrån eftersom det är lättare att skriva mer i en artikel som redan finns än att börja på en ny. NERIUM 1 april 2009 kl. 00.03 (CEST)

Det är fullt naturligt att antalet nya artiklar minskar i takt med att det skapas fler artiklar. Det blir ju mindre och mindre nytt att skriva om. Vem har önskat att Wikipedia ska minska i storlek och att inte alla ska få skriva? Halmdockor är av sin natur omöjliga att bemöta. /Grillo 1 april 2009 kl. 02.07 (CEST)

Svaret på frågan kan du läsa här nedan under rubriken Tydligare hierarkier ska välkomna nya användare. NERIUM 1 april 2009 kl. 03.21 (CEST)

For the record är nedanstående rubrik då ett aprilskämt... Tog man det på allvar är man nog alltför mån om att tolka allting på fel sätt. /Grillo 1 april 2009 kl. 21.38 (CEST)

Jag håller inte med om att det är lättare att utöka en artikel som bara består av "X är en Y.". En substubb innehåller inget material som inte återskapas nästa gång någon påbörjar samma artikel. Om jag har fel har vi ett gränssnittsproblem. --Idrougge 1 april 2009 kl. 02.33 (CEST)

Nya artiklar mars

Utifrån mina observationer och tillgänglig statistik med reservation för viss subjektivitet i delar

Mars gav ett nettotillskott på 103 artiklar/dag, lite fler än i februari, 99/dag, men ner från januaris 112/dag. (mars 2008 154, mars 2007 210, mars 2006 241).

Mixen av nya artiklar mycket som vanligt med en fortsatt trend av färre från veteraner men det bortfallet kompenseras av några nya som skriver flera och många nya oerfarna. Behovet av tillfixning av nya artiklar ligger kvar på en hög nivå (cirka en tredjedel av alla behöver puts).

Antalet användare som redigerat under månaden är fortsatt högt, 4016 (feb 4069, jan 4004, dec 3500).Wanpe 1 april 2009 kl. 06.59 (CEST)

Kvalitetsmätningen - april

Kanske inga dramatiska ökningar sedan mars, men det är många områden som behöver insatser. Starta gärna Veckans tävling utifrån vad som behövs göras, delta i projektarbetet, på vissa håll (som t.ex Rilpedia:Projekt språkvård står det ganska still, nog borde det finnas några som gillar att rätta språkfel här?). Skulle någon kunna summera totalsumman? / Elinnea 1 april 2009 kl. 09.17 (CEST)

Minskningen av antalet substubbar är en reell förbättring av Wikipedia och där en mycket bra insats gjort även under februari. Jag tycker siffrorna för infoga och källor känns otillfredsställande. De motsvaras i sig inte av direkt dåliga artiklar, men jag tycker bara antalet mallar kan ge ett dåligt intryck. Jag är som tidigare tveksam om mallen Källor verkligen gör mer nytta än skada, dvs undrar om de inte bara borde avlägsnas. Wanpe 1 april 2009 kl. 09.30 (CEST)

En liten observation från den andra delen av spektrumet - de artiklar som förmodas vara bra. Under den gångna månaden minskade antalet utvalda artiklar för första gången sedan april 2005, och för första gången sedan systemet med bra artiklar (f.d. läsvärda artiklar) infördes i februari 2006 som nivån under de utmärkta artiklarna. Självklart beror detta på att kraven för att en artikel skall räknas som utvald successivts höjts jämfört med vad som gällde i "forna" tider, snarare än att artiklarna blivit sämre på en absolut skala, och kanske en minskning från 473 till 472 inte verkar så farligt. Men det är ändå en uppmaning att även tänka på att hålla de bästa artiklarna "i form". Tomas e 1 april 2009 kl. 11.20 (CEST)

Andelen med utländsk bakgrund

Jag ser alltfler inlägg i ortsartiklar om uppgifter om andelen med utländsk bakgrund. Idag tex från [13]. Är detta verkligen en basuppgift eller kan detta vara en del av en kampanj för att vinkla wikipedia?Wanpe 22 mars 2009 kl. 08.12 (CET)

Vet inte. -- En annan tolkning skulle kunna vara att man har hittat en källa som man systematiskt plockar material från. -- Lavallen 22 mars 2009 kl. 09.11 (CET)

Även om det tydligen är en definierad term som myndigheter använder, anser jag att den är vag, och därför, bortsett från möjliga politiska infallsvinklar på saken, är den olämplig. Hur definieras en person som vuxit upp med en förälder som är omgift med en invandrare? Ett svenskt diplomatbarn som 18 år gammal aldrig bott stadigvarande i Sverige pga av föräldrarnas posteringar? Sedan tillkommer syften med dylika uppgifter. Varför ska man skriva ut en sådan sak? Om jag går "på känn" och minns saker jag hört folk säga, brukar sådana här uppgifter motiveras med att de ger en anvisning om sociala förhållanden: "snobbområden" skulle enligt detta synsätt ha färre invandrare och vice versa. Detta är dock missvisande, eftersom Sverige har ett ganska stort antal som faller under myndigheternas deifinition som är arbetskraftsinvandrare - sådana har inte bara värvats till industriarbeten, utan också höga akademiska positioner och dylikt. För att inte tala om alla framgångsrika småföretagare som gjort sig en hacka. Nej, jag tycker att det är mindre bra med denna statistik, även om detta dåliga råkar komma från en svensk myndighet.//--IP 22 mars 2009 kl. 09.30 (CET)

Märkligt resonemang, vad skulle vara "olämpligt" med detta? Och vad menar du med "politiska infallsvinklar"? Det finns massor av goda anledningar till att vilja veta detta, precis som för all annan demografisk basinformation. Den definition som används, två föräldrar födda utomlands, är beslutad av regeringen. Koios 22 mars 2009 kl. 09.39 (CET)

Påstår du att detta är basinformation för en encyklopedi, får du faktiskt källstyrka det. Och jag tror att du är medveten om att statistik utan kontext, som i detta fall, mycket väl kan vara oetisk forskning, om det finns underliggande skäl till det. Återkommer alltså till konventionen: källbelägg att detta är basinformation för encyklopedier.//--IP 22 mars 2009 kl. 09.45 (CET)

Vad är det här för absurd diskussion? Det här är en standarduppgift som finns med i alla möjliga befolkningstabeller hos SCB, hos kommuner, i all möjlig samhällsforskning, myndighetsrapporter med mera, se tex [14] och [15]. Det är du som ska motivera din märkliga argumentation om demografisk basdata, inte jag. Koios 22 mars 2009 kl. 10.03 (CET)

Om du ska diskutera i ett sådant här forum där man skriver på fritiden, bör du läsa andras inlägg. Läs om vad jag skrev innan. Källbelägg att detta är standarduppgifter i encyklopedier.//--IP 22 mars 2009 kl. 10.06 (CET)

Det är en demografisk standarduppgift som redovisas i alla vanliga statistiska sammanhang om kommuner med mera, precis som medelålder, könsfördelning med flera data, se t ex Lista över Sveriges kommuner. Jag har lite svårt att se hur ett konsekvent införande av demografiska uppgifter skulle kunna "vinkla" något (såvida uppgifterna är korrekta, naturligtvis)? Koios 22 mars 2009 kl. 09.39 (CET)

Och kungahuset får sin första person med icke-utländsk bakgrund på många år. - Länge leve SCB!!! --- Lavallen 22 mars 2009 kl. 09.43 (CET)

Standardsidan för statistik för områden i Stockholm tar upp ett flertal parametrar [16]. Det socio-ekonomiskt intressantaste värdet får nog anses vara andelen förvärvsarbetande i åldern 16-65, och andelen enpersonshushåll. Jag är fotfarande oklar på värdet att föra fram enbart andelen Utländsk bakrund (om det värdet inte är en del av en bredare beskrivning av områdets befolkning). Wanpe 22 mars 2009 kl. 10.00 (CET)

Varför skulle vi försöka dölja att Sverige är ett mångkulturellt land? Det verkar inte särskilt konstruktivt. Möjligen kan jag hålla med om att uppgiften är lite väl svårdefinierad. Njaelkies Lea (d) 22 mars 2009 kl. 10.55 (CET)

Nej, problemet är väl att definitionen är så trubbig/avig (men någon icke-trubbig definition finns väl inte). - Jag vet många som har utländsk bakgrund bara för att deras föräldrar råkade bo utanför sveriges gränser när de föddes... -- Lavallen 22 mars 2009 kl. 11.02 (CET)

Jag märker inte att någon ovan vill dölja att Sverige är ett mångkulturellt land. Däremot tycker i alla fall jag att otolkad statistik utan sammanhang är dåligt, undantaget t.ex. befolkningsstorlek och statisktiksidor (det senare är per definition inte texter eftersom de utgörs av otolkad data). I nuvarande förmedling, med en siffra, ger uppgiften intryck av att vilja hinta om något: varför har just denna parameter av alla som finns valts ut och framhålls? Att däremot t.ex. Rinkeby är känt för och utmärks av dess mångkulturella befolkning bör givetvis stå i artikeln, men att smälla in invandrarstatistik nära nog på automatisk väg är varken kvalitativt sett bra eller ser bra ut.//--IP 22 mars 2009 kl. 12.00 (CET)

Givetvis bör uppgiften anges, när det är relevant. De orter och områden som har störst respektive lägst andel utrikes födda respektive invånare med utrikes födda föräldrar bör så klart inte mörkas. Wikipedia bör inte försöka göra de svenskspråkiga svenskare än vad de verkligen är!

Med tanke på att Sverige är ett utpräglat invandrarland, och för tillfället i internationell statistik jämförbart med det etablerade invandrarlandet USA, kanske det också är lika bra att ta med uppgiften i statistikrutor i största allmänhet. Det skulle i varje fall avdramatisera uppgiften lite. Annars kanske data om utländsk bakgrund lätt uppfattas som stigmatiserande.

/Beckmans 22 mars 2009 kl. 12.12 (CET)

SCB:s definition är rättfram - barn till föräldrar, som bägge är födda utomlands, anses ha utländsk bakgrund. Någonstans måste en enkel gräns dras för statistikens behov. Kultur och språk och socialt mönster ingår inte i den definitionen. Följaktligen kan inte den offentliga statistiken åberopas i kulturella och sociala debatter.

Den som vill driva sådana debatter får definiera och motivera och kvalitetsdeklarera sin alternativa definition på "utlänning". Mvh / Mkh 22 mars 2009 kl. 12.23 (CET), pet 22 mars 2009 kl. 12.26 (CET)

Om informationen finns tillgänglig i vederhäftiga officiella källor har jag svårt att se att det skulle innebära något problem eller någon vinkling att referera den även å Wikipedia. /FredrikT 22 mars 2009 kl. 15.11 (CET)

Jag menar inte att officiella data ska ifrågasättas. Men i debatter om "utlänningar" "invandrare" så hänvisas det ibland till "de som har utländsk bakgrund", utan att visa hur "debattens utlänningar" kan associeras till SCB:s "personer_med_utländsk_bakgrund". Troligen helt olika populationer, som att jämföra äpplen och päron... Mvh / Mkh 22 mars 2009 kl. 16.37 (CET)

FredrikT: jo, om den inte sätts i något sammanhang. Det går troligen att ösa uppgifter från SCB, men om urvalet inte görs med eftertanke blir det ingen bra artikel av det.

andejons 22 mars 2009 kl. 21.50 (CET)

Argumentet att "definitionen är så trubbig/avig" är en personlig åsikt och hör inte hemma i en vetenskaplig encyklopedi. Det är sorgligt att Wikipedia, den fria encyklopedin, ständigt låter sig dras ner till denna intellektuella lekskolenivå. SCB använder en mätskala och vi både bör och kan återge fakta enligt en sådan mätskala. Om det finns seriösa invändningar mot mätskalan, så bör det redovisas i ett kritik-avsnitt (med källor!) i artikeln (utländsk bakgrund) som beskriver mätskalan, inte som åsikter på Bybrunnen. Om vi hjälps åt kan Wikipedia så småningom förvandlas från ett åsiktsforum till en encyklopedi. Jämför med temperatur, som kan anges i Celsius, Fahrenheit eller Kelvin. Vi har artiklar som beskriver de olika mätskalorna. Wikipedianernas personliga åsikter är irrelevanta. --LA2 22 mars 2009 kl. 22.05 (CET)

Den främsta invändningen ovan är inte definitionen av begreppet. Definitionen står SCB för och den anger vi rimligen. Den främsta invändningen är att uppgiften är meningslös utan sammanhang. I en artikel om Rosengård eller Rinkeby eller Sveriges integrationspolitik är uppgiften relevant, inte i en artikel om Simrishamn, exempelvis i infoboxen bredvid invånarantalet. I så fall kan vi lika gärna göra en Rambot och skapa en robot som skrapar databasinfo direkt från SCB och lägger in det i alla ortsartiklarna. Det ger inget sammanhang och är inte uppslagsverksmässig information. Vill man ha ren statistik går man lämpligen till SCB. På Wikipedia ska statistiken relatera till något. Annars blir det bara att antyda något utan att säga det rakt ut. /Grillo 22 mars 2009 kl. 22.12 (CET)

Och som svar till Koios ovan, angående standarduppgifter såsom "medelålder, könsfördelning", anger vi inte heller dessa, om det inte finns nån speciell anledning till det. /Grillo 22 mars 2009 kl. 22.17 (CET)

Ja, visst kan det finnas flera mer intressanta saker att berätta om Simrishamn! Jag kommenterade bara argumentet att "definitionen är så trubbig/avig". Huruvida uppgiften om befolkningens andel med utländsk bakgrund är relevant på länsnivå, kommunnivå, tätortsnivå eller stadsdelsnivå har jag ingen uppfattning om. Jag utesluter inte att varje kommunartikel kan ha ett avsnitt om befolkningens sammansättning, och att en bot kan hjälpa till att uppdatera statistiken. Men återigen, sådana avvägningar och begränsningar bör dokumenteras (med källor, sakligt och neutralt) i artikeln utländsk bakgrund. Wikipedia försöker vara en encyklopedi och bör ha en vetenskaplig ambition. Dessvärre tycks en del medarbetare ha jättesvårt att se bortom sina personliga åsikter. --LA2 22 mars 2009 kl. 23.04 (CET)

Mkh förklarade vad jag ville ha sagt med min invändning om vaghet: SCB:s definition "utländsk bakgrund" är inte nödvändigtvis samma sak som de underlag som används för att tala om språklig och kulturell mångfald i t.ex. Rinkeby. Ett av skälen, som jag kommer på nu, är att denna uppgift inte tar upp andel etniska minoriteter nationella minoriteter. Frågan är då vad statistiken ska redovisa. Som sagt, statistik behöver sammanhang.//--IP 22 mars 2009 kl. 23.56 (CET)

Precis. Det finns ju också en skillnad mellan eftertraktade och förbigångna personer med utländsk bakgrund. Hyllieprojektet i Malmö söker personer med utländsk bakgrund som bosättare, men knappast rosengårdsbor med ursprung i Irak eller Bosnien, utan rika danskar som jobbar kvar i Danmark. Det är därför det är meningslöst att inkludera sådana här siffror, likt andra statistiska uppgifter, om man inte på något sätt använder dem i ett resonemang. /Grillo 23 mars 2009 kl. 00.57 (CET)

Jag måste komma från en annan planet, för jag förstår inte vad ni pratar om eller hur ni resonerar. Utländsk bakgrund har en glasklar definition i artikeln utländsk bakgrund. Har alla läst den artikeln? Det handlar inte om utbildning eller inkomst eller attraktivitet eller brottslighet eller arbetslöshet, utan om (gissa vad!) utländsk bakgrund. Somaliska krigsinvalider, danska gästprofessorer och drottning Silvia ingår. Kommer detta som en överraskning för någon? Precis som nederbördsmängd är det ett mått som kan mätas objektivt och redovisas som fakta. Siffran i sig säger inget om ifall det är bra eller dåligt. --LA2 23 mars 2009 kl. 05.32 (CET)

SCB:s parameter "utländsk bakgrund" är en stipulerad definition, som inte är användbar i resonemang, om inte statistiken redovisas på konventionellt sätt, dvs med explicerad definition och eventuellt jämförelser, med mera. Du tar upp naturliga parametrar som jämförelse, där parametrarna inte är stipulerade, såsom nederbördsmängd. Naturliga objekt och stupulationer kan förstås inte jämföras./--IP 23 mars 2009 kl. 08.37 (CET)

För att förhoppningsvis skriva mitt sista inlägg: I Jan Byström, Grundkurs i statistik, står på s. 31 att det inte är realistiskt att eliminera alla typer av fel med statistik, och att "därför måste kravet vara att kvaliteten skall redovisas så långt det är möjligt". Med fel menar han t.ex. medveten och omedveten snedvridning (som diskussionen om vaghet faller inom), datainsamlingsmetod, bokförings- och bearbetningsfel, bortfall och definitioner. Våra efterlysningar om att statistik ska presenteras med sammanhang är alltså helt i linje med den statistiska konventionen. Enligt en klassisk definition är inte statistik faktisk kunskap, utan en metod för att erhålla kunskap (Byström, s. 32).//--IP 23 mars 2009 kl. 09.12 (CET)

Nederbördsmängd och temperatur är inga naturliga objekt, utan abstraktioner som bygger på definitioner och mätinstrument. En nederbördsmängd av 10 mm kan vara 70 mm fluffig snö, men vi har enats om en definition som bygger på att snön smälts till vatten. Detta är minst lika mycket en stipulativ definition som SCB:s definition av utländsk bakgrund. Vid alla mätningar måste man ange måttenheten (och mätsättet). För utländsk bakgrund eller temperatur i grader Celsius har vi tydliga artiklar att hänvisa till. Hur sådana redovisade fakta sedan "används i resonemang" är inget som angår encyklopedin. Jag vet inte vilka resonemang du syftar på eller varför dessa skulle vara relevanta i frågan. --LA2 23 mars 2009 kl. 17.02 (CET)

Om du inte accepterar ens en grundkurs i statistik finns ingen orsak att fortsätta diskutera.//--IP 23 mars 2009 kl. 18.18 (CET)

Jo då, jag är helt enig med Byström. Men detta är inget hinder för att presentera de statistiska uppgifterna i Wikipedia. Nederbördsmängd, medeltemperatur och folkmängd är också statistiska uppgifter, som vi brukar redovisa. Alla dessa mått kan missbrukas och misstolkas i resonemang och debatter, men det är inte encyklopedins sak. Utländsk bakgrund skiljer sig inte från dessa. --LA2 23 mars 2009 kl. 19.20 (CET)

Bra att du är enig med Byström, för då har du ändrat ståndpunkt. All statistik utan den mest banala måste ges ett sammanhang, däribland sådan som tolkas snedvridet såsom andel med utländsk bakgrund.//--IP 23 mars 2009 kl. 20.05 (CET)

Hur kan det "tolkas snedvridet"? Definitionen är, som det står ovan, glasklar. Varför lägger du ner så stor energi på att försöka få dölja den här informationen? Koios 24 mars 2009 kl. 16.07 (CET)

Nej, jag har hela tiden haft samma ståndpunkt. Självklart ska man redovisa sammanhanget. Och det gör man genom att länka till artikeln utländsk bakgrund där mätskalan definieras, precis som man vid temperaturuppgifter bör ange om det är Celsius eller Fahrenheit, med länk till rätt artikel. Menar du att just utländsk bakgrund skulle ha en större risk att misstolkas än andra begrepp (som folkmängd eller nederbörd)? Det borde du i så fall skriva in i den artikeln (med källor). För det står inte där idag. --LA2 23 mars 2009 kl. 22.38 (CET)

Jag tror att just utländsk bakgrund har en större risk att misstolkas än andra begrep, därför att folk tror sig veta vad begreppet betyder utana att ändå veta. Vad gäller celsius så vet folk de facto vad det handlar om (tillräckligt noga), en del andra begrepp vet folk att de inte känner. Utländsk bakgrund tror jag kan tolkas fel. Därtill kommer frågan om vilken information vi skall ha med i infoboxarna. Där skall väl finnas info som snabbt ger en överblick av kommunens natur. I Finland är språkförhållanden utan vidare en sådan uppgift, men huruvida "utländsk bakgrund" är en sådan har ifrågasatts ovan. Där det utländska inslaget är relevant kan saken förstås diskuteras i artikeln oberoende av om uppgiften finns i infoboxen. --LPfi 27 mars 2009 kl. 09.09 (CET)

Jag har nu tagit bort uppgiften ur artiklarna Västerort och Söderort, men behållit den i de stadsdelar där andelen är extra högt. Wanpe 23 mars 2009 kl. 07.01 (CET)

Så kan man inte göra, det blir vilseledande att bara ta bort andelen med utländsk bakgrund i områden där denna är låg! Gör man så kommer Wikipedia som helhet att uppvisa ett snedvridet urval. Encyklopedin blir med andra ord vilseledande, läsare förleds att tro att den genomsnittliga andelen med utländsk bakgrund är högre än den verkligen är. Det är vidare minst lika sociologiskt intressant att veta var en var en demografisk variabel uppvisar låga värden, som var den visar höga. Koios 24 mars 2009 kl. 16.07 (CET)

Om du skriver ett stycke i Rosengård om invandrartätheten och det som det innebär, så är siffran relevant. På samma sätt kan du skriva ett stycke i Sjöbo kommun om invandrarsiffrans koppling till Sverigedemokraternas röstframgångar i kommunen. Landskrona kommun vore ett väldigt intressant fenomen att diskutera, där tydligen även stora invandrargrupper röstar på Sverigedemokraterna. Skapa sammanhang, helt enkelt. Rena siffror är fullständigt ointressant. /Grillo 25 mars 2009 kl. 01.50 (CET)

Siffran 30% för söderort är strax under den för hela Stockholm, och strax över den för riket, dvs fullständigt ointressant, men en utbruten siffra kan ändå subjektivt uppfattas som märkvärdig (oj är det så många utlänningar där). Det är som att för en person skriva "h*n har varit berusad två gånger i månaden under hela sitt liv", en helt "normal" siffra men utbruten kan uppfattas det lätt som att personen varit en fylltratt. Wanpe 27 mars 2009 kl. 09.26 (CET)

Wanpe, det är inte upp till dig att bestämma att siffran är "ointressant" och radera på grund av det. Personligen så tycker jag att detaljartiklarna angående Stargate är ointressanta. Men givetvis kan jag inte ta och bara radera i dem på grund av det. Och varför är en faktauppgift moraliskt förkastlig om den uppfattas som märkvärdig? Wikipedia är fullt av märkvärdiga uppgifter. Så länge statistiska uppgifter är korrekta (har källa) och inte är missvisande så bör de vara krav. Koios 27 mars 2009 kl. 16.53 (CET)

En siffra utan sammanhang är totalt ointressant och kan även vara missvisande om inte definitionen är självklar. Har man inte klart för sig vad "person med utländsk bakgrund" innebär är en lösryckt siffra på det meningslös, liksom en siffra som inte kan jämföras med något. För att ta ett exempel från en helt annan sfär: är det mycket eller lite med en miljon orenheter per gram halvledare?

andejons 27 mars 2009 kl. 22.01 (CET)

Jag tycker att det här är en väldigt märklig diskussion. Wikipedia ska inte censureras. Det är inte Wikipedias uppgift att motarbeta rasism och främlingsfientlighet genom undanhållande av fakta. Wikipedias syfte är att förmedla kunskap, inte att moralisera över hur läsarna eventuellt kan tänkas använda kunskapen. Jag anser att SCBs uppgifter om andelen personer med utländsk bakgrund är relevanta i alla artiklar där andra demografiska uppgifter (könsfördelning, åldersfördelning etc) är relevanta. Självklart ska detta inte bara redovisas i de områden där siffran är påtagligt stor eller liten utan det bör betraktas som en basuppgift. Jorva 27 mars 2009 kl. 10.01 (CET)

Jag håller helt med. Det är inte förenligt med Wikipedias grundprincip om NPOV att främja vissa normativa perspektiv och med grund i dessa radera information. Det gäller oavsett vilka perspektiv som åberopas. Personligen kan jag dock inte alls förstå vad statistisk redovisning av andelen med utländsk bakgrund skulle ha med "främlingsfientlighet" att göra. Koios 27 mars 2009 kl. 16.53 (CET)

Jag instämmer. Ingen censur, tack. Mörkerman 2 april 2009 kl. 21.37 (CEST)

Tydligare hierarkier ska välkomna nya användare

Vi är många som är nyfikna på vad usability-projektet håller på med, och därför är det bra att Ziko van Dijk har intervjuat projektledaren, Interview: Wikipedia usability and test results. Det visar sig att många nykomlingar känner sig vilsna i frånvaron av hierarkier på Wikipedia. Vem är det som bestämmer egentligen? Och en lösning på det problemet är att införa en hierarki av titlar och utnämningar. Jag rekommenderar alla intresserade att läsa intervjun! --LA2 1 april 2009 kl. 02.05 (CEST)

Först tänkte jag säga "det var det dummaste jag hört" sen kom jag på vilken dag det precis blev :) Personligen har jag alltid undrat varför Starfleet styrs med militaristisk disciplin och hierarki när det utspelar sig under 2200-talet och framåt. Bör man inte då ha kommit längre? /Grillo 1 april 2009 kl. 17.53 (CEST) (egentligen skrivet några minuter efter LA2:s inlägg ovan /Grillo 1 april 2009 kl. 17.54 (CEST))

Kul! Det tråkiga är att det finns en del sådana tendenserAnvändare:Ankara

Är det ett apriskämt? Det är så likt Flagged revisions så jag gick på det.

Jag gick på det tills jag kom till "We will even be able abolish the talk pages", då tänkte jag "hrm, vänta lite nu...vad är det för datum idag...nån försöker lura mig aprilo!" Dum sill

Fast är det inte fel datum på artikeln du länkar till? Tomas e 1 april 2009 kl. 11.36 (CEST)

Det har nog att göra med tidszoner och så. // habj 1 april 2009 kl. 17.13 (CEST)

Passar på att länka till lite första april-historik: en:User:Jaranda/Wikipedia's first IRC chat. //moralist 2 april 2009 kl. 00.04 (CEST)

Tecknet semikolon (;)

Flyttat. Starta gärna sådana diskussioner på avsedda sidor och lägg en "blänkare" här. Mvh NH 2 april 2009 kl. 20.27 (CEST)

Skrivskydd av administratörers användarssidor (och kanske andras användarsidor)

När MagnusA gått igenom och tagit bort skrivskydd av en hel drös blockerade användarsidor så tittade jag på de skrivskydd av användarsidor som var kvar och en stor del av dessa tillhör administratörer som skrivskyddat sin egen sida, ofta efter att de varit utsatta för vandaliseringar. Det finns här två åsikter, den ena är att bara den enskilda användaren skall redigera sin användarsida och då gör det ingenting att sidan skrivskyddas, den andra är att sidor inte skall skrivskyddas med än nödvändigt och att alla sidor skall vara redigerbara om de inte utsätts ofta för klotter och vandaliseringar? Och räcker inte halvskydd av sidan? Detta är kanske ingen stor fråga? Synpunkter? Ghostrider ♠ 2 april 2009 kl. 20.41 (CEST)

Resten av diskussionen finns på Wikipediadiskussion:Skrivskydd av sidor#Skrivskydd av administratörers användarssidor (och kanske andras användarsidor). Fortsätt gärna där. /NH 3 april 2009 kl. 10.45 (CEST)

Ny jättedonation från tyskarna

Deutsche Fotothek släppte 31 mars 250 000 bilder fria under Creative Commons BY-SA 3.0 genom samarbete med det tyska chaptret. Grattis Commons och bra jobbat Wikimedia Deutschland! /Natox 3 april 2009 kl. 18.05 (CEST)

Var hittar man detta? »нотвист_(d.|b.) 3 april 2009 kl. 18.18 (CEST)

Commons huvudsida länkar till en undersida. /Natox 3 april 2009 kl. 18.36 (CEST)

Relevanskontroll innan artikeln skapas

Jag satt och funderade över om bandet Raubtier var tillräckligt relevanta för en artikel och då kom jag tänka på hur bra det skulle vara om det skulle finnas en sida som skulle fungera ungefär som WP:SFFR, men det som vi skulle bestämma då är om ett ämne är tillräckligt relevant för att få en artikel här, allt innan artikeln skapas. Det skulle förmodligen inte minska antalet artiklar som raderas för att de inte är relevanta eftersom de flesta sådana artiklar skapas av nya användare men det skulle i alla fall kunna hjälpa oss mer aktiva användare att slippa få våra artiklar raderade med anledningen att artikeln inte är relevant. Sen om vi skulle göra lite reklam för sidan (som att skapa en {{test}}-liknande mall där det föreslås att lägga upp ett förslag på den sidan) så skulle artiklarna i Kategori:Relevanskontroll minska, tror jag. Vad säger ni? /Poxnar ^{(D | B)} 3 april 2009 kl. 18.22 (CEST)

Spontant tycker jag det känns som onödig byråkrati. Om någon tycker ett ämne är relevant är det fritt fram att skapa en artikel. Om någon sedan tycker samma ämne inte är releveat är det fritt fram att starta en diskussion. En massa diskussioner redan innan en artikel skapas orkar jag nog inte med. --Petter 4 april 2009 kl. 01.44 (CEST)

Nej tack. Det skulle bara öka intrycket att det sitter ett gäng och bestämmer vad som platsar och vad som inte gör det. /Grillo 4 april 2009 kl. 17.36 (CEST)

Vilket det ju iofs gör, men jag håller med, det hade sett ganska illa ut om varje artikel var tvungen att godkännas. Framförallt hade känslan av gråskala i relevansen helt försvunnit eftersom diskussionen helt hade försvunnit. »нотвист_(d.|b.) 4 april 2009 kl. 17.42 (CEST)

Jag menade inte att varje artikel var tvungen att godkännas om du trodde det. Det jag menade var att sidan skulle fungera som en slags hjälpsida där gemenskapen diskuterar om ett visst ämne är relevant eller inte. Till exempel: Är bandet Raubtier relevant? De spelas flitigt på Bandit, men är det tillräckligt? Väldigt många av de artiklar som raderas för att de inte är relevanta är just musikrelaterade artiklar. Därför skulle det kunna vara bra att ha en sådan sida så användare kan få veta om ett ämne är relevant eller inte. /Poxnar ^{(D | B)} 4 april 2009 kl. 17.53 (CEST)

För övrigt kan jag säga att namnet på rubriken kanske inte var så bra... Den ger intrycket av att alla artiklar ska kontrolleras innan de skapas vilket inte var meningen. /Poxnar ^{(D | B)} 4 april 2009 kl. 18.17 (CEST)

Jag förstår syftet. För vissa halvnya användare kan det vara användbart med en sida där man kan få reda på om "Är det lönt att jag börjar skapa en sida om...". För att slippa lägga ner en massa jobb på en artikel som sedan raderas. Men i såfall måste det ju finnas några som vill svara och som har koll på hur SFFR-diskussioner brukar sluta. -- BoİvİE 4 april 2009 kl. 18.24 (CEST)

Någonstans borde användare kunna få upp sin artikel till diskussion annars slutar det så här Användardiskussion:RooX94#Stick Fight, Användardiskussion:Wanpe#Jasså??, Användardiskussion:MagnusA#Stick Fight, Användardiskussion:Annika64#Stick Fight utan att användaren blir ett uns informerad. NERIUM 4 april 2009 kl. 20.12 (CEST)

... Ser att min diskussionssida kom upp som exempel. Jag kan visserligen egentligen bara tala för mig själv, men åtminstone jag försökte faktiskt ge användaren ifråga en chans under några timmar i går kväll och jag tror att både Scooba och Annika ägnade mycket tid åt saken också. Men jag kan inte se att du, NERIUM, har gjort någonting för användaren, utöver att peka på våra diskussionssidor som "dåliga exempel"? --MagnusA 5 april 2009 kl. 13.40 (CEST)

Jag tror inte kommunikationen hade hunnit komma igång i någon större utsträckning när NERIUM skrev inlägget ovan. Det var i stort bara en enda replik från RooX på ett antal olika platser. -- Lavallen 5 april 2009 kl. 13.47 (CEST)

Sidan du beskriver finns redan: den ganska långa WP:REL med tillhörande mycket långa diskussionssida. --Petter 5 april 2009 kl. 01.30 (CEST)

WP:REL beskriver bara vad relevanskriterierna är och på diskussionssidan pågår endast diskussioner om hur vi ska förbättra WP:REL, inte om en viss person/band/vad som helst är relevant eller inte. Så nej, WP:REL är inte den sida som jag beskriver. Jag var kanske lite otydlig i min beskrivning av sidan... /Poxnar ^{(D | B)} 5 april 2009 kl. 12.05 (CEST)

I teorin kanske du tycker det låter bra, men om man tittar på dagens WP:BOÅ och den administratörskult som tyvärr är på frammarsch, har jag känslan av att en sådan sida kommer att fyllas av mallade "godkänd", "avslås", och instruktioner i stil med "på den här sidan kan man ansöka om att få sin artikelidé godkänd". Jag må överdriva, men jag slipper gärna se än fler fall på det sluttande planet. /Grillo 5 april 2009 kl. 14.15 (CEST)

Kanske det. Det är möjligt att det skulle bli som du säger, men jag tror ändå inte att det skulle skada att införa en sådan sida som test. Dock är det inte något måste för mig på något sätt, det var bara en teori som jag hade. /Poxnar ^{(D | B)} 5 april 2009 kl. 14.25 (CEST)

Grillo har rätt men tanken var god. Man kanske kunde uppmana en användare att lägga upp ett förslag på artikel på en egen undersida om användaren är osäker eller vill ha hjälp. NERIUM 5 april 2009 kl. 16.24 (CEST)

Diskussionerna du beskriver hör hemma på WP:REL, även om det inte råkar finnas några där för tillfället. Sen ser jag verkligen ingen anledning att diskutera "i förebyggande syfte", men det är en annan sak... --Petter 5 april 2009 kl. 19.13 (CEST)

Licensing update progress notice

The licensing update proposal to dual license all Wikimedia Foundation wikis under both the GNU Free Documentation License (GFDL) and the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC-BY-SA) is moving into its final phase. This proposal has been put forward by the Foundation and made possible by recent changes in the GFDL. Adopting the new licensing scheme is contingent on community approval. In several days a site notice for all editors will announce the start of three weeks of community voting on this proposal. In the mean time we would invite you to visit the update proposal and its associated FAQ if you want to learn more. We would also appreciate your help finishing the translation effort for the core documents associated with this process.

Cbrown1023 diskussion for the Licensing Update Committee 30 mars 2009 kl. 03.33 (CEST).

Är dubbellicensieringen snart här alltså? Vet någon lite mer om hur landet ligger? // habj 30 mars 2009 kl. 22.06 (CEST)

Spontant verkar det en bra idé att använda CC-BY-SA, men är det verkligen möjligt? Alla de användare som bidragit med material har inte accepterat att materialet får en CC-BY-SA-licens?--Ankara 30 mars 2009 kl. 22.14 (CEST)

Habj: Ja, den är snart här. Omröstningen i communityt börjar 2 april (vil jag minnas). Läs mer på sidorna som länkas till i inlägget ovan.

Ankara: Det går. Senaste versionen av GFDL har nämligen att avsnitt som möjliggör förflyttande av GFDL-material till CC-BY-SA. Detta gäller enbart material som släppts under även framtida versioner av GFDL, men det har allt material på Wikimedia-wikierna. Calandrella 30 mars 2009 kl. 22.40 (CEST)

Ok. Intressent att det även gäller framtida versioner av GDFL. Tack för förklaringen!--Ankara 30 mars 2009 kl. 22.46 (CEST)

Det Calandrella syftade på var väl, om jag tolkade rätt, att alla användare som bidragit med material har gjort det under "GFDL version 1.2 eller senare". Därmed ligger allas bidrag under en licensiering som kan komma i framtiden (dvs GFDL kan i framtiden uppdateras, varpå allas bidrag även ligger under denna uppdaterade version). Detta är vad som skett, GFDL uppdaterades till 1.3, bland annat för att lägga in ett sätt för Wikipedia att migrera till CC-BY-SA. Det är alltså på detta sätt som licensförflyttningen är möjlig, alla användare har gett sitt tillstånd genom att de bidrar under GFDL 1.2 eller senare. Hade Wikipediabidrag varit under GFDL 1.2 (utan "eller senare") så hade migrationen inte varit genomförbar. Det är, om jag förstod rätt, alltså detta som Calandrella menade med "framtida versioner" --Ojan 31 mars 2009 kl. 23.34 (CEST)

Så vad händer? Borde vi inte ha en sitenotice, eller nåt? // habj 5 april 2009 kl. 19.13 (CEST)

Uppskjutet till den nionde, tydligen [17] // habj 6 april 2009 kl. 18.26 (CEST)

Statistik över användning av sv:wp

Det har skapats en ny sida där man kan följa antalet accesser mot olika språkversioner på Wikipedia [18]. Siffrorna för sv:wp ser bra ut, ökar cirka 20% i årstakt, lite mer än totalen och no, fi och nl. En, de och ja har en minskande ökningstakt, lägre än för totalen, medan sp, pt, pl, fr, it och speciellt ru ökar mycket. Wanpe 6 april 2009 kl. 08.30 (CEST)

Ny tävling!

Nu har denna veckans tävling börjat: Världens äldsta personer. Tävlingen går ut på att att förlänga artiklar om alla personer som har haft titeln som världens äldsta person. Just nu har vi bara en deltagare, så jag hoppas att det kommer några mer! M.M.S. 6 april 2009 kl. 10.23 (CEST)

Ny uppdatering av LWSA

Nu har det kommit en ny uppdatering av List of Wikipedias by sample of articles. Nu ligger vi på 12:e plats och har gått om finnarna! Listan säger att vi saknar en artikel, men jag har skapat den (visuellt spektrum) och lagt till en interwiki på enwp. M.M.S. 6 april 2009 kl. 11.12 (CEST)

Mycket bra! Din tävling för ett tag sedan gjorde nog sitt till där! Veckans samarbete den här veckan rör en basartikel, skönlitteratur, hjälp gärna till att förlänga den allihop. Här finns fler väldigt korta basartiklar att förlänga. / Elinnea 6 april 2009 kl. 12.16 (CEST)

Bra, basartiklarna är förstås viktiga, även om jag personligen gillar Wikipedia mer för artiklar som Lista över Östergötlands runinskrifter. --Petter 6 april 2009 kl. 19.09 (CEST)

Teckenhöjd på tom rad

Jag har upptäckt att det ser ut som om tomma rader på Wikipedia plötsligt har blivit lägre, så att de bara ser ut att vara hälften så stora som de rader som har text. Jag har inte ändrat några inställningar i mina datorer varken hemma eller på jobbet, varför felet måste ligga hos Wikipedia. Denna layout gör texten mer svårläst, eftersom det är svårare att se styckebrytningarna, som ju på Wikipedia görs enligt blankradsmetoden. Kan det åtgärdas? E.G. den 7 april 2009 kl. 18.48 (CEST)

För många källmallar!!!

Innan vi lägger in {{källor}} i en artikel vore det värdefullt om vi tittade igenom de externa länkarna.

Jag har hittat flera ställen nu där det gått att lyfta upp en extlänk till en hyfsad källa. -- Lavallen 3 april 2009 kl. 18.32 (CEST)

Absolut, speciellt i äldre artiklar, som t.ex. Damallsvenskan --Rosp 3 april 2009 kl. 18.34 (CEST)

Jag håller absolut inte med. Att hitta på att någon "hyfsad källa" stöder artikeln gör ju inte en artikel det minsta mera verifierbar. Källor är de verk varifrån all fakta i artiklarna kommer, inget annat. "Källor" får aldrig vara någon allmän bok eller weblänk som råkar ha med ämnet att göra. Om den som skrivit artikeln inte har uppgett några källor, är artikeln källös och bör förses med mallen "källor". Wikipedias trovärdighet är viktigare än mängden innehåll. Om det är osäkert om en artikel består av verifierbara fakta, bör läsaren uppmärksammas på detta. --Ace90 3 april 2009 kl. 19.36 (CEST)

Om jag hittar en uppgift som stödjer det material som finns, ska mallen ändå finnas kvar???

Min tolkning av dessa författares ansträngningar är att de inte kan ange en källa på rätt sätt. - De lägger den under fel rubrik. Varför då inte rätta det, iställer för att förfula med fler kvalitetsmallar? -- Lavallen 3 april 2009 kl. 19.45 (CEST)

Fel rubrik nu, var rätt förr. 2003 då t.ex. [19] skrevs användes endast rubriken "Externa länkar", varför jag skrev "speciellt i äldre artiklar" ovan --Rosp 3 april 2009 kl. 20.18 (CEST)

{{källor}} kan lika gärna läggas in om källor är angivna på ett inkorrekt sätt. Om man har en textmassa som har en viss källa kan man inte bara lägga in källan som extern länk, specifika påståenden måste källhänvisas med ref-taggar. Om någon lägger till information mitt i stycket, hur ska en senare läsa veta vad som backas upp av källan och vad som inte gör det? »нотвист_(d.|b.) 3 april 2009 kl. 20.19 (CEST)

Då blir en artikel aldrig av med sina kvalitetsmallar... suck (Och gör sig bättre raderade i mina ögon...)

Det finns artiklar och artiklar. Skriva en lista med sportresultat och ange varje rad med ref-tags är overkill.

Ska vi kräva att alla som registrerar sig som författare minst ska ha skrivit en C-uppsats för att vara säker på att de behärskar referensteknik? -- Lavallen 3 april 2009 kl. 20.53 (CEST)

Det är sant det Notwist skriver - att det blir svårt för en senare läsare att förstå vad som backas upp av källan (och vad som inte gör det). Det går dock alltid att gå tillbaks i historiken och titta efter när källhänvisningen lades till. Det är klart anser jag att kontroversiella och (av någon) ifrågasatta uppgifter bör förses med not (som ger en detaljerad källhänvisning). Det är också klart anser jag att Göran Perssons mandatperiod inte behöver källhänvisas (för det får anses vara allmänt känt)? Vad gäller sportuppgifter så är det bra om i varje fall äldre uppgifter ges källhänvisningar. Ulner 3 april 2009 kl. 21.04 (CEST)

[redigeringskonflikt] Instämmer med Lavallen. Under mina senaste år här på Wikipedia har jag noterat ett alltmer hysteriskt användande av fotnoter som mest bara grötar till texten (särskilt i redigeringsläge). För en okontroversiell artikel som är baserad på ett par-tre övergripande källor räcker det gott att dessa anförs sist i artikeln. Utgörs källorna av externa länkar kan man sätt rubriken Externa länkar (tillika källor) över för att slippa upprepa dem under två rubriker. /FredrikT 3 april 2009 kl. 21.05 (CEST)

Fotnoterna stör jag mig inte speciellt på. jag tycker det är värre med alla dessa åtgärdsmallar som läggs in i artiklar, som sällan någon orkar bry sig om och som bara förfular.

{{källor}} borde bara användas om man faktiskt tror att något kan vara fel, inte för att man tycker det är synd att artikeln saknar källor. Ingen skulle få för sig att slänga in en POV-mall utan att ha en någorlunda konkret motivering.

andejons 3 april 2009 kl. 21.41 (CEST)

Instämmer. Åtgärdsmallarna är förfulande. Det är alldeles för lätt att lägga dem in i artiklar, och de gör ingen nytta. De som ägnar sig åt det, kan använda energin bättre genom att lägga till källor istället (till exempek url:ar i Ugglan-mallar). /Pieter Kuiper 3 april 2009 kl. 22.01 (CEST)

Jag tror åtgärdsmallerna visst gör nytta. Jag lade just till en på Nya teatern (Örebro). Det borde väl öka sannolikheten markant att någon lägger till en källa, och därmed vara värd den eventuella förfulning den innebär? Annars är risken att inga källor läggs till, och om säg 30 år kanske någon börjar ifrågasätta innehållet och man blir tvungen att radera artikeln? Ulner 3 april 2009 kl. 22.22 (CEST)

I princip skulle säkert över 95% (givetvis taget ur luften, men många är det) av artiklarna vara kandidater för antingen mallen

{{källor}} eller {{fler källor}}, är det verkligen någon som menar att Wikipedia skulle bli bättre om vi skulle placera ut mallarna på alla dessa 300 000 sidor? Som det är nu sätts mallarna ut helt slumpmässigt och slentrianmässigt på diverse artiklar utan att det finns någon vettig avvägning för vilka artiklar som får mallen. Jag tror att vi måste prioritera och reservera bruket av dessa mallar till riktigt dåliga artiklar där man har god anledning att anta att stora delar av innehållet inte är helt sanningsenligt. Noterna däremot är super! Men så klart kan även bruket av dem överdrivas. Njaelkies Lea (d) 3 april 2009 kl. 22.30 (CEST)

För en allmän artikel räcker det förstås att referera till ett standardverk i ämnet. För många äldre artiklar går det ofta att hitta källor i de externa länkarna, helt enkelt för att vi angav källor i externa länkar förr i tiden, om vi angav dem alls. Man behöver inte alls ha punktkällor för alla specifika påståenden. "Arvika är en ort i Sverige" är ett påstående, inte behöver vi ha källa för det. /Grillo 3 april 2009 kl. 21.06 (CEST)

Vad gäller externa källor så borde vi oftare har permanentlänkar, för många av dessa riskerar att försvinna när webben åldras, se webcite för mer info. Ulner 3 april 2009 kl. 21.11 (CEST)

Ja, det sätt ut för mycket mallar. De artiklar som verkligen behöver åtgärdas försvinner i mängden. Det blir övermäktigt att gå igenom kategorierna. Att skriva motivering när man lägger till en mall vore inte så dumt. NERIUM 3 april 2009 kl. 22.45 (CEST)

Det är fel att påstå att det finns "artiklar och artiklar". Alla artiklar på wikipedia ska vara baserade på ordentliga källor, och om de inte går att källbelägga så består de av icke-information som inte hör hemma i ett uppslagsverk.

Att alla uppgifter ska vara källbelagda betyder ju dock inte att det måste finnas många noter efter varje mening. Jag har t.ex. svårt att tro att en vetenskaplig publikation skulle bli godkänd någonstans om den hade flera noter efter varje mening. Man måste helt enkelt hitta ett sätt att visa för läsaren att all text är källbelagd utan att läsbarheten försvåras. Det är naturligtvis svårt, men alla som skriver vetenskapliga texter bråttas med samma problem.

Wikipedia citeras ofta vårdslöst i media och kopieras till tusentals skoluppsatser. Det är inte mer än rätt att vi uppmärksammar läsaren ifall en artikel inte är källbelagd, och därför inte duger som källa för en tredje text. Mallen behöver ju dock inte alltid sättas högst upp på sidan. Jag brukar sätta den längst ner under rubriken "källor", där källor borde finnas. Att sätta in mallen källor varken försämrar eller förbättrar artiklar, om de saknar källor är de redan dåliga. Den ger dock viktigt information åt läsaren. --Ace90 4 april 2009 kl. 12.05 (CEST)

Bra att du lägger den sist!

Det finns artiklar och artiklar på det viset att många artiklar är okontroversiella. Handlar den om en säsong i damallsvenskan finns ingen anledning att källbelägga varje resultat med vetenskapliga artiklar. - Det finns ingen tidskrift som skriver om sådana saker.

Då tycker jag att fotbollsförbundets hemsida är gott nog. Ibland finns ingen sådan källa heller och då kan det vara bättre att hänvisa till det man hittar än inget alls.

Samma typ av artiklar har du bland musiker/band och skådespelare/filmer - vilket jag tror vi har mer av här, än vetenskapliga ämnen. -- Lavallen 4 april 2009 kl. 12.26 (CEST)

Håller med, betr. Damallsvenskan så finns infon på fotbollsförbundets hemsida, se [20] --Rosp 4 april 2009 kl. 12.31 (CEST)

Så många artiklar som det handlar om kunde vi lika gärna sätta upp en stor banner på sitenotice som säger OBS!! Artikeln du tänker läsa är förmodligen källös eller har bristande källförteckning! Det vore i alla fall enklare. Vi kan tapetsera hela Wikipedia med varningar så ingen är dum nog att använda någon info härifrån, men blir något bättre av det? Tar någon info härifrån rakt av till sitt skolarbete får de förhoppningsvis en lektion i källkritik av läraren därefter. Och media.. De borde veta bättre.

Dock är det klart bättre att sätta källmallen under källavsnittet i alla fall. Om vi nu ska ha en sådan här mall på nästan varenda sida så borde den bli mer diskret och placeras i källavsnittet. Typ en enkel rad i kursiv stil som förklarar att artikeln inte är tillfredsställande källbelagd. Men normalt sett varnar vi inte för någonting, dessa mallar är ju åtgärdsmallar, inte varningsmallar. För annat brukar man hänvisa till WP:Allmänt förbehåll och liknande. Njaelkies Lea (d) 4 april 2009 kl. 12.37 (CEST)

Jag ser också källmallen som en åtgärdsmall som ökar sannolikheten att någon hjälper till och fixar källor. Jag lade till en källmall på Nya teatern (Örebro) igår - och vips idag har någon lagt till källor. Kanske hade skett ändå men det är inte säkert. Ulner 4 april 2009 kl. 12.43 (CEST)

Jag la till dom. Och nej, hade den inte nämnts i den här diskussionen så hade det inte skett. Men det var också en sån artikel där det räcker med 1-2 källor och det är väldigt okontroversiellt. Sådana är alltid enkla att hantera. --Bomkia 4 april 2009 kl. 12.44 (CEST)

Jag citerar ett inlägg av Ymer från malldiskussionssidan för Flera källor: "Problemet med wp´s upplägg är att systemet tillåter att bidrag lämnas, utan att källa anges. Speciellt gäller detta nystartade artiklar. Jag tillhör dom som konsekvent "förfular" artiklar med mallarna {{källa behövs}}, {{Fler källor}} m.fl sedan ungefär 1,5 år, där dessa helt eller i huvudsak saknar källor. Men, om inte källa anges direkt i samband med bidraget, så är sannolikheten närmast obefintlig att kunna styrka varifrån informationen hämtats efter bara 3-6 månader (om bidragaren är kvar på wp öht). Av mina cirka 200 stycken krav/uppmaningar att ange källor för en artikel i sin helhet, så är utfallet < 5%. Systemet borde gällande nystartade artiklar säga ifrån i samband med försök att spara artikeln att detta ej är möjligt då källor saknas. Likaså skulle egentligen en källmall komma upp direkt vid nystart, eftersom det där står: "Skriv vad du vet om ämnet i fältet nedan och ange källhänvisningar". Dessutom undrar jag av ren okunnskap varför inte de artiklar som är nya, utan källor och avpatrulleras inte märks upp med {{radera}}? Så länge möjligheten finns att smita ifrån källkravet på ett relativt enkelt sätt, blir detta en tickande bomb på wp. --Ymer 7 april 2009 kl. 13.00 (CEST)" Mycket intressant synpunkter tycker jag. Ulner 7 april 2009 kl. 23.12 (CEST)

Ja, det var en intressant tanke. Vad skulle hända om man satt abuse-filtret på att varna användare som skapar nya artiklar utan källor? Värt att testa? //Rotsee 8 april 2009 kl. 07.45 (CEST)

Kvalitetsövervakningsfunktion

Föreningen har blivit kontaktad av ett nätverk bestående av ett hundratal forskare som har som uppgift att inom ett visst ämnesområde som är av allmänintresse ta fram ett flertal artiklar som vänder sig till denna bredare publik. Det finns en idé att åstadkomma detta med hjälp av en egen "arbetswiki" och sedan göra materialet tillgängligt på sv:wp och, i tillämpliga fall även på en:wp. Diskussionerna är i ett mycket tidigt skede, men vi har redan indikationer på att om detta skulle kunna funka så kan det finnas ett stort intresse från andra grupperingar av specialister i andra ämnesområden att försöka sig på något liknande. Ambitionen är just nu att kunna presentera en ansats på hur detta skulle kunna fungera för nätverket i mitten av maj. En av de saker som behöver kunna visas upp till detta möte i är någon form av förslag/lösning hur en kvalitetsövervakningsfunktion skulle kunna fungera. Öppenhet att deras artiklar kan förbättras och kompletteras av vem som helst finns nog, inklusive kritiker, men knappast att artiklarna riskeras förstöras av vandaler eller personer med riktade POV push agendor. Jag skriver nedan en tanke jag har på hur denna funktion kunde utformas. Om det inte finns stora invändningar mot tanken och det finns flera som skulle vilja diskutera utformningen vidare så hoppas jag vi kan sätta upp en sida Rilpedia:Kvalitetsövervakningsfunktion och där fortsätta diskussionen.

Till att börja med är det ju strålande att fackfolk själva anmäler intresse för att skriva artiklar till Wikipedia!

Om det rör sig om en viss grupp användare är det väl snarast fråga om projekt, Rilpedia:Projekt facknätverket eller så. Hur de vill använda Wikipedias redan befintliga funktioner torde vara upp till dem.

Jag tror att ju mer vi diskuterar det här, desto mer fel kommer vi. Skapa en sida så ser vi vartåt det barkar. Den kan alltid flyttas till annan plats senare. Framför allt verkar det väl klokt att se till att involvera någon från nätverket i utformandet av sidan. // habj 5 april 2009 kl. 15.22 (CEST)

Tanke på hur en kvalitetsövervakningsfunktion kunde utformas

• Urval av övervakade artiklar - Kunde antingen ske genom kategorier eller kategoriträd. Också varianten med dedikerade mallar/kategorier/Symboler som för tex rekommenderade artiklar kunde användas (symbol för kvalitetsövervakad artikel?)
• Uppföljning av ändringar - Kunde göras regelbundet av en bot som också exkluderade alla ändringar av "betrodda" användare och vandaländringar som redan återställts.
• Kontroll/Granskning - Listan av ändringar kunde sedan gås igenom av en "kontrollerare" (ev med stöd av algoritmstödd granskning enligt abuse filter iden) som också om det är svåra frågor kan ta hjälpa forskaren som skapat artikeln. Om publiceringsprojektet enligt ovan blir av kommer det troligtvis behövas en arvoderad person för olika sysslor (utbildning, hålla ordning på artiklar, säkra wikifiering etc) som också kunde sköta denna genomgång.
• Pilot - Om detta är en gångbar ide som är realiserbart med begränsade insatser så skulle jag vilja prova ut funktionen på något nuvarande projekt, där jag just nu sneglar lite på Stockholmsprojektet, men kanske något mindre vore mer lämpligt.

Wanpe 5 april 2009 kl. 11.41 (CEST)

Jag tycker att det verkar väldigt bra att många forskare är intresserade av att skriva artiklar som riktar sig till en bredare allmänhet, men skulle det verkligen behövas särskilda bevakningssystem för just dessas artiklar? Vilket ämnesområde är det rör sig om? Om de vill bevaka vissa artiklar, kan de helt enkelt inte bara lägga dem i sina bevakningslistor? Eller vilka är det som ska sköta denna "kvalitetsbevakning", är det de själva eller vi andra? Vem är det som ska betala arvoden? Står forskarna/institutionerna i så fall för detta? Är encyklopedin verkligen fri om det är några som betalar för att få vissa artiklar specialbevakade? Det känns som om vi kommer rätt långt från själva wikitanken om det ska sitta betalda "kontrollerare" och bevaka vissas artiklar. Eller det kanske är jag som missförstår? / Elinnea 5 april 2009 kl. 12.07 (CEST)

I det här fallet skulle forskarna få betalt för att ta fram materialet och publicera det av ett (välfinansierat) projekt. Om detta skall bli verklighet, så krävs helt säkert också arvoderade hjälpresurser till forskarna så deras publicerade texter blir formellt riktiga. Så visst kommer en sådan här grej innebära att arvoderade artikelskapare jobbar parallellt med oss som gör det helt idellt.Wanpe 5 april 2009 kl. 12.18 (CEST)

Det låter som en utmärkt idé att få in sakkuningt folk på Wikipedia som förmodligen har retat sig på alla fel och osakliga faktauppgifter i många artiklar, när dom insett att uppslagsverket Wikipedia används på många platser i samhället där fel lätt sprider sig, speciellt bland journalister som producerar populärtexter på accord. Men jag tror den enda vägen i detta fall är att dom startar upp en egen specialist-Wikipedia som allmänheten kan ha som referens men inte tillåts att ändra i. Den kommer aldrig att kunna konkurrera med den öppna Wikipedia i antalet artiklar men kan bli ett bra komplement i vissa fall och även som ett komplement till den ofta torra NE som är skriven som en lagbok med tyngdpunkt på kulturarvet med alldeles för lite artiklar i naturvetenskapliga ämnen och väldigt strikta begränsningar i både textvolym och innehåll. Lidingo 5 april 2009 kl. 13.37 (CEST)

Se Citizendium eller för den delen Nupedia som sedermera blev Wikipedia. Notera också att Wikipedia är ett registrerat varumärke. /Grillo 5 april 2009 kl. 14.24 (CEST)

Låter det inte som att vi ska ge en ny kategori av användare särskilda privilegier nu? (Den lite finare användar-kategorin?) -- Lavallen 5 april 2009 kl. 13.52 (CEST)

Jag är för tanken på att välutbildade användare bidrar till Wikipedia på ett positivt sätt. Däremot är jag kraftigt emot att på något sätt ge dessa användare speciella fördelar för att de ska bidra till projektet. Alla användare är lika mycket värda, oavsett vilka bakgrundskunskaper de har. Det är bättre med att i diskussionen vara tydlig med att någon sorts undantagsregler inte kommer att accepteras, istället för att (som jag misstänker det) halvlova saker med "det fixar vi"-argument. Att WMSE ska medverka i att arvodera artikelskribenter ser jag som fullständigt främmande för den fria encyklopedin, och vi kommer aldrig någonsin att kunna garantera att en artikel hålls borta från klottrare eller "POV-pushare" (Vem är mest povpushare om de som skriver artiklarna arvoderas av någon? I det här fallet verkar "povpushare" innebära alla som har en annan åsikt än artikelskribenten). /Grillo 5 april 2009 kl. 14.22 (CEST)

Kommer det bidrag av hög kvalite tror jag den märkningen i sig skulle ge artiklarna ett bra skydd från vandalism och klotter. Det behövs ingen gräddfil för särskilda författare. -- Lavallen 5 april 2009 kl. 14.27 (CEST)

Precis. Kan man inte tolerera att andra kommer att redigera ens artiklar bör man inte bidra. Man bör heller aldrig lova någon annan att deras artiklar inte kommer att bli nerklottrade eller ändrade. Det är därför det förr stod "Dina bidrag kommer att redigeras urskillningslöst av andra", en formulering som mildrades till "När du skriver något här på Wikipedia godkänner du samtidigt att din text kan redigeras eller kopieras av andra." Jag ser väl en poäng med mildringen, men om det leder till att folk tror att de kan bestämma hur saker och ting kommer att hända, bör vi kanske återigen bli tydligare med vad GFDL (eller för den delen cc-by-sa) verkligen innebär. /Grillo 5 april 2009 kl. 14.29 (CEST)

Det här låter på många sätt intressant, men ack så svårt... I en mening tror jag inte att WP med sin nuvarande struktur riktigt klarar av att hålla uppe kvalitén (det finns ganska mycket konstigheter i texterna). Vi har alla olika grundvärderingar rörande vad som är viktigt och angeläget. Vi har olika kunskaper om de ämnen som vi skriver om. Och vi har - inte minst - olika arbetsmetodik, erfarenhet och och syn på källkritik. Jag blir därför lite orolig varje gång som jag ser att medierna refererar till Wikipedia i t ex faktarutor. WPs problem är nog inte i första hand vilka artiklar som finns med i samlingen, utan vad som de facto står i dem. Det är väldigt få texter som är så kvalitetssäkrade att de skulle klara en normal källkritisk granskning. Och det framgår inte av artiklarna vilka som är riktigt bra. Motsatsen - varningarna och påpekandena att de kan innehålla tveksamheter eller brister - fungerar bättre. Men ingen vet vad som ligger där emellan. Jag tycker också att det vore bra med någon form av kvalitetsstämpel. Det kanske t o m är så att det skulle kunna införas ett system med betrodda "superanvändare" som har möjlighet att kvalitetsstämpla inom vissa bestämda områden. Arvoderade? Tror inte det. Här finns säker en massa användare som är intresserade av att "värna" de områden som de behärskar. Men grundfrågan - om detta kan vara ett sätt att höja kvalitén, är i alla fall värd en seriös diskussion.Janders 5 april 2009 kl. 14.35 (CEST)

Mycket trevligt att det finns kunnigt folk som vill bidra med artiklar till svenskspråkiga Wikipedia. Att det skulle vara aktuellt med några särskilda priviligier för just dessa, eller att tillskottet av artiklar inom ett visst område skulle leda till en större omstrukturering av arbetssättet med denna saliga röra av dryga 311.000 artiklar har jag däremot svårt att se. Däremot skulle det väl vara fullt möjligt att skapa ett projekt för dessa bidrag, att märka upp artiklarna på diskussionssidan med projekttillhörighet á la enwiki, och se till att någon/några intresserade håller alla dessa artiklar bevakade. Sedan ska man nog inse två saker om forskare: den akademiska världen är verkligen inte fri från POV-pushare, särskilt inte inom samhällsvetenskap, och en del forskare är bedrövligt usla på att skriva för icke-specialister. Tomas e 5 april 2009 kl. 15.00 (CEST)

Detta är inte frågan om någon generellt system för kvalitetsstämpel, inte heller att någon av Wikipedia eller WMSE skall få en gräddfil. Det handlar om att en grupp människor med ett eget ämnesområde vill organisera sig som grupp när de arbetar i Wikipedia. Alla funktioner som omnämns fungerar ju idag för individer genom att klicka på bevaka artikel. När det är en grupp kan de vilja sköta detta lite annorlunda. Gruppens behov av hjälpredor är ett behov för gruppen inte WM:Se eller wikipedia. Egen wiki pratar de redan om men de vill publicera sin alster enligt samma regler som för all på wikipedia Wanpe 5 april 2009 kl. 14.57 (CEST)

Att bygga upp artiklarna på en egen wiki innan de publiceras här är ju förstås ett alternativ. Det görs ju i praktiken redan genom att folk skapar artiklar som underartiklar till sin egen användarsida innan de flyttar ut dem. "Hjälpredor" är ju ett behov som alla nybörjare har för den delen. Väljer de att sätta igång på Wikipedia från första början, vore ju en idé att starta ett projekt. Att få andra wikipedianer att hjälpa till är ju aldrig något problem, utan det blir bara ett sådant om hjälp "krävs" istället för "önskas". Det finns en rejäl betydelseskillnad. Önskar lycka till med lockandet av dessa skribenter som säkerligen kan bidra med mycket bra. Jag önskar mest att förutsättningarna görs klara, och att villkoren som sätts upp från deras sida förklaras vilka som kan accepteras och vilka som inte är möjliga, istället för tomma löften som aldrig kan hållas. Det vinner vi alla på i längden. /Grillo 5 april 2009 kl. 15.06 (CEST)

Vad för typ av löften syftar du på Grillo?

Själv associerar jag till de forskare som på Academy tyckte att glädjen över den egna artikeln bara varar tills någon annan börjar förändra den. Om någon ingår i detta grupprojekt med den inställningen finns risken att vederbörande blir mycket besviken och kanske till och med känner sig lurad, även om inga löften om att artikeln ska förbli i ett visst skick givits. // habj 5 april 2009 kl. 15.14 (CEST)

Det ligger mycket i vad du skriver. det är möjligt att idén inte är genomförbar, pga denna typ av kulturskillnader. Wanpe 5 april 2009 kl. 17.18 (CEST)

Redan idag finns det säkert artiklar som övervakas av någon som får betalt för att göra detta. Om tankar på detta öppet deklareras är det förstås bra. När företag gör det tycker vi att det är ett hot. Även forskare har en egen icke-neutral synvinkel, så lite beroende på hur den där anställde uppfattar sin uppgift bör man inte blunda för risken för konflikter mellan grupprojektet och wikipediakollektivet i stort. Att publicera sina texter på egen sajt varifrån de kan lyftas in i Wikipedia låter helt smart. Eftersom jag utgår från att gruppen tänker skapa sina texter individuellt, inte i grupp, förstår jag dock inte riktigt varför den sajten skulle vara en wiki. Vanlig html måste väl funka lika bra. För Wikipedias del är det förstås en fördel att akademiker lärs upp i att behärska wikisyntax, men jag tänker att en text signerad en enda person, en fackman, har en större tyngd än en text på en wiki där man måste gräva i historiken för att se vem som skrivit vad. // habj 5 april 2009 kl. 15.10 (CEST)

Jag måste hålla med. Kunde de inte bara sätta upp en vanlig site där de publicerar sina alster under lämplig licens så att vi kan använda materialet här också. Då vet vi att huvudartikeln består hos dom, men att vi kan fixa till den efter eget behåg. --Bomkia 5 april 2009 kl. 16.10 (CEST)

Akademiker jobbar sällan solitärt - de är långt ifrån främmande för "grupparbete". De är vana att granskas mycket noga, men sällan så publikt som här. -- Lavallen 5 april 2009 kl. 17.22 (CEST)

Dessutomn är det naturligtvis mycket bra om vi kan importera text som redan är skriven med WikiML, det underlättar ju hur mycket som helst och vi har dessutom möjlighet att få med redigeringshistorik och annat som kan vara bra att ha. MiCkE 6 april 2009 kl. 14.26 (CEST)

Attraktionen för gruppen att använda Wikipedia är främst att det då blir lättåtkomligt för många - det är inte intern forskarinfo det är frågan om utan tillämpningsinfo av intresse för en bred allmänhet och ett uppslagsverk. Också möjligheten att andra kompletterar och uppdaterar är i grunden bra, då informationen som skapas inte är statisk eller absolut. Och frågan jag för fram har uppkommit just för att de vill publicera själva i wikipedia (även om de kanske vill ha en egen arbetswiki för att kunna hålla sina interna diskussioner under skapadandeskeedendet för sig själva). Wanpe 5 april 2009 kl. 17.18 (CEST)

Hur kommer det sig då? Det borde väl vara i både deras, såväl som vårt, intresse att de diskussionerna finns med här på sv.Wikipedia - det skulle ju förhindra att mindre kunniga ändrar saker som de ägnat timmar åt att diskutera. För övrigt låter det ju fantastiskt kul om ett stort antal experter började skriva här! Vilket uppsving det skulle bli för sv.Wikipedia! Jopparn 5 april 2009 kl. 18.46 (CEST)

Jag blir nyfiken på vad det är för en grupp och vilket ämne det rör sig om. Är det hemligt? / Elinnea 5 april 2009 kl. 18.55 (CEST)

Jeg undres om det kan være relevant å nevne følgende sak: Det norske nettstedet helsebiblioteket.no er et statlig tiltak for å gi bedre informasjon om helse, både til profesjonelle og til vanlige mennesker. De fant at det var interessant å forbedre artikler på Wikipedia og bidro mot slutten av 2008 på helserelaterte artikler. Erfaringen fra det var så positiv at de skrev en kommentar om det som også ble trykket i avisen Aftenposten. Erfaringen fra dette er altså at om fagfolk vil bidra, så bør de gå rett inn i de eksisterende artikler og bidra til å utvide og forbedre de. mvh - Ulflarsen 5 april 2009 kl. 21.18 (CEST)

Jag skulle gärna vilja veta vad som menas med "Föreningen har blivit kontaktad av ett nätverk bestående av ett hundratal forskare". Vilken förening och vilket nätverk? Låter dock intressant men lite svårt att ta ställning till någon utan konkreta detaljer. För övrigt tror jag redan att ett antal forskare redigerar på svenska Wikipedia, fast utan att särskilt uppmärksamma att de är just forskare. Mvh Ulner 5 april 2009 kl. 22.29 (CEST)

Föreningen är i det här fallet naturligtvis Wikimedia Sverige. MiCkE 6 april 2009 kl. 14.26 (CEST)

Jämför med hur intressenter i tecknade serier har skapat sin egen wiki-värld: http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Startsidan . Mvh / Mkh 6 april 2009 kl. 11.15 (CEST)

Framför allt hoppas jag att nätverket inte tror att de kan förhandla med WMSE om någon typ av villkor för hur saker ska hanteras på wikin. Det vore väldigt lätt att tro det, för det är ju så man brukar göra - vill man samarbeta med websajt x tar man kontakt med den som äger den. Här är ägaren långt borta men det finns en svensk förening... WMSE lägger förhoppningsvis mycket krut på att förklara att WMSE inte har något sådant mandat. // habj 7 april 2009 kl. 08.29 (CEST)

Jag har förklarat hur Wikipedia fungerar, och forskarna är i själva verket intresserade av själva samarbetsgrejen, men jag tänker fortsätta visa dem varför modellen vi använder är bra.//Hannibal 7 april 2009 kl. 08.56 (CEST)

Och jag har med denna tråd försökt se om det finns saker som kan göras, utan att ge dem några exklusiva privilegier, som gör det mer attraktivt för dem att gå in mer direkt i sv:wp istället för att bara arbeta i en egen wiki, som är deras grundutgångpunkt. Wanpe 7 april 2009 kl. 09.14 (CEST)

Jag skulle som Elinnea ovan gärna vilja veta lite mer. Det är alltid lättare att yttra sig då... Det här hemlighetsmakeriet med en okänd grupp som kanske vill bidra till Wikipedia, gör att man snarare blir mer negativt inställd. /Grillo 8 april 2009 kl. 08.04 (CEST)

Jag måste förresten även hålla med Jopparn ovan. Jag ser inte riktigt vad det skulle finnas för fördelar med att de skulle hålla diskussioner avskilda från resten av gemenskapen. Det är ett lysande sätt att bygga upp en walled garden, som ingen annan ens vågar redigera, och som slutligen kommer att orsaka otroliga konflikter med flera lämnade användare som följd (jfr psalmprojektet). Om de istället håller diskussioner öppna på en projektsidas diskussion, kan vem som helst bidra med tankar och insikter, som dessa saknar. Man är inte expert på wikiteknik och -etikett för att man är forskare. /Grillo 8 april 2009 kl. 08.12 (CEST)

Jag känner det var fel av mig att ta upp denna fråga som är i ett såpass tidigt skede att det mest är lösa idéer som bollas och det inte går att berätta alla detaljer. Och min fråga om ev behov av en artikelbevakningfunktion för en grupp av användare som var syftet med denna tråd lägger jag ner tv. Om saker och ting utvecklas positivt och det finns något förslag/ansats att berätta om så kan det passa bättre. Jag ber om ursäkt för den konsternation denna tråd gett upphov till och hoppas vi kan avsluta denna diskussion nu. Wanpe 8 april 2009 kl. 08.35 (CEST)

En "artikelbevakningfunktion" är väl intressant i sig. - Och det nyintroducerade missbruksfiltret är väl en bit på väg... - På samma sätt är det intressant att få "proffs" att bidra. Det var kombinationen: Att särskilt "proffsens" bidrag skulle skyddas, som jag reagerade mot. - Lavallen 8 april 2009 kl. 09.09 (CEST)

Artikelbevakningsfnktioner finns ju redan. Bäst för en grupp användare är nog "Ändringar på angränsande sidor".

andejons 8 april 2009 kl. 09.31 (CEST)

Diskussionen behöver väl inte avslutas? Det var väl bara bra att det framgick att det hela bara var menat att lobba idéer. Bevakningslistan finns ju som nämnts redan, den tillsammans med ändringar på angränsande sidor, är ju de bästa möjliga sätten att hålla koll på en bestämd mängd artiklar. Det är bara att skapa exempelvis User:Grillo/sidor, som innehåller en lista på alla artiklar man vill hålla koll på (kan vara smidigare än den vanliga bevakningslistan, baserat på vad man är ute efter), och sedan använda sig av "ändringar på angränsande sidor" för den sidan. /Grillo 8 april 2009 kl. 10.37 (CEST)

En intressant vidareutveckling skulle vara att ha en gemensam bevakningslista för en grupp. Förekommer något sådant avancerat grupparbete på Wikipedia idag? En del wikiprojekt har väl en bot-sammanställd lista över samtliga artiklar inom projektets kategorier, och sedan kan man kolla ändringar på angränsande sidor från den listan. Den här forskargruppen borde kanske prova något sådant och berätta om det fyller deras behov. Om de kan rapportera erfarenheter om när det är otillräckligt, så vore det mycket intressant. På Commons gjordes en sådan lista för "beskydd" av svenska användares användardiskussioner: commons:Commons:Bybrunnen/Beskydd. Då kan man fånga upp raderingsbegäranden och gemensamt försvara/beskydda bilder som svenska användare laddat upp. --LA2 8 april 2009 kl. 10.35 (CEST)

En av mina robotar sammanställer sådana listor till olika projekt, här kan man se hur det funkar för arkeologiartiklarna t.ex:

• Special:Senaste_relaterade_ändringar/Wikipedia:Projekt_arkeologi/Alla_artiklar

Här är listan som det baseras på:

• Rilpedia:Projekt_arkeologi/Alla_artiklar

MiCkE 8 april 2009 kl. 10.54 (CEST)

Intressant och roligt det finns så många lösningar på detta som jag inte kände till. Jag tror det finns en efterfrågan på en förstärkt och generaliserad sådan här funktion. I tex Projekt Stockholm finns det ett önskemål att bevaka alla artiklar som ligger under Kategori:Stockholm och dess underkategorier, och där listan över senaste ändringar enligt Mickes grej, exkluderar de redigeringar som gjort av "betrodda" användare (dvs en utökningsbar lista över användare som man vet ger seriösa bidrag). Också kanske det kunde vara en ide att skapa någon form av redigerbar lista där det går att markera att man kollat upp ändringarna. Jag kan tänka mig det idag finns många med en diger lista de bevakar själva med "bevakning" (Fåglar, Jämtland, Östergötlands runstenar etc). Om dessa gick att omvandla i en sådan generaliserad bevakningslita så kunde dessa göra tillgängliga på något ställe och fler hjälps åt att kolla upp ändringar i resp område. Wanpe 8 april 2009 kl. 12.27 (CEST)

Olga Björkegren

Flyttar till Diskussion:Olga Björkegren (4 april 2009 kl. 22.07)

Ny programuppdatering

Jag har noterat att det tydligen har skett en uppdatering som bl.a. har medfört en ständigt blå redigera-knapp på alla sidor. En annan ändring är att redigeralänken vid olika avsnitt har hamnat längst ut till höger, likt exempelvis enwi.

Den blå redigeraknappen tycker jag är är bra, med det förmodade syftet att tydliggöra var man redigerar. Att däremot flytta redigeralänken, ifrån den avsnittstitel som det gäller, är inte lika självklart bra.

Normalt stör inte länktexten vid en H2-rubrik när det ändå genereras en skiljelinje, men inuti avsnitt kan det störa bildlayouten en del. Layoutproblem kan uppkomma när denna text ska samsas med bilder i högermarginalen inuti ett H2-avsnitt. På WP:UA ser det tråkigt ut när ikonerna i högermarginalen störs av editlänken, men det kanske finns en möjlighet att stänga av redigeringtaggen i dessa fall?

Den nuvarande placeringen finns på flera språkversioner även om några också har kvar vår tidigare layout. Tar man någon bättre basartikel och scrollar igenom interwikilistan, så ser man lite olika varianter: några har vår tidigare layout (t.ex tysk, italiensk och fransk version), någon har editlänken under skiljelinjen (spanska), men de flesta verkar ha enwi:s variant med editlänk till höger ovan linje. Frågan är hur vi vill ha det och om den nuvarande layouten skulle bli kvar: Går det att stänga av editfunktionen på underrubrikerna inuti ett H2-avsnitt när den stör, eller kan det fixas på annat sätt?
/Ronny 7 april 2009 kl. 11.40 (CEST)

Jag tror att du har råkar sätta på en av de många finesser som vi har här på svwiki, nämligen "Redigeralänkar till höger" för jag har mina redigerings-länkar tätt intill rubriken. //Sertion ^disk.|Bidrag 7 april 2009 kl. 11.46 (CEST)

Gällande den blåa redigeringsknappen så diskuterades det ovan under rubriken Blå redigeraknapp.--Kruosio 7 april 2009 kl. 11.49 (CEST)

Äntligen tillbakaflyttad redigeringslänk. NERIUM 7 april 2009 kl. 11.55 (CEST)

Och nu är den tillbaka på vänster sida. NERIUM 7 april 2009 kl. 12.04 (CEST)

Nej, den rutan är inte ikryssad. De enda finesser jag har på är "Hot Cat" och "Sortering av iw-länkar". Prövade att kryssa i, spara och sedan ta bort, men editlänken ligger alltid till höger. Prövade också att återställa alla standardinställningar, men detta verkar vara standard för mig iaf?
/Ronny W 7 april 2009 kl. 11.58 (CEST)

Case closed!! Återställde till standard, loggade ut, stängde ned sidan och loggade på igen och editlänken ligger på sin vanliga plats :)
/Ronny W 7 april 2009 kl. 12.06 (CEST)

Det tål väl att påpeka att diskussionen om den blå redigeringsknappen inte är avslutad ännu och att alla inte uppskattar den. E.G. den 7 april 2009 kl. 18.50 (CEST)

Förresten: I just exemplet med WP:UA så skulle layouten bli något bättre om det bara fanns editlänkar vid H2-rubrikerna. Går det att stänga av editfunktionen i underrubrikerna inne i ett enstaka avsnitt i en enskild artikel?
/Ronny W 7 april 2009 kl. 12.21 (CEST)

testa det magiska ordet __NOEDITSECTION__? /Xenus 7 april 2009 kl. 19.39 (CEST)

Då får inga rubriker redigera-länkar. Använd istället html-taggar för rubrikerna, t.ex. <h3>rubrik</h3>, Ddå får rubriken ingen redigeringslänk. /EnDumEn ✍ 7 april 2009 kl. 20.43 (CEST)

Tack, det funkade jättebra med html-taggarna./Ronny W 8 april 2009 kl. 01.02 (CEST)

Snälla vänner, inför inte h3. Det finns en daglig rutin inom Rilpedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel att städa bort h3 och ersätta dem med ===. Det måste finnas något bättre sätt att få rätsida på redigeringslänkarna. --LA2 8 april 2009 kl. 07.51 (CEST)

Framförallt finns det väl ingen anledning att hindra folk från att redigera avsnitt på WP:UA. /Grillo 8 april 2009 kl. 08.01 (CEST)

Vad det handlar om är att inte ha en redigera-länk på precis varje rad, som det innebär på ett flertal ställen i det aktuella exemplet. Det går givetvis alldeles utmärkt att använda edit-länken vid H2-avsnittet (eller varför inte den nyinförda blå redigera-fliken). Att antyda att syftet skulle vara att hindra folk att redigera på WP:UA, är såpass dumt att extremt få skulle kunna med att skriva så.

Ang.LA2:s kommentar: I detta fallet var det h5 som användes, vilket inte ser ut att ingå i städprojektet. Att h3 ingår i projektet var en nyhet för mig och kanske också för EnDumEn. Tack för informationen, samt för att den gjordes i en trevlig ton. Som vanligt har Micke bra förslag nedan för de som vill anpassa, själv föredrar jag dock att ha samma utseende som default och jobbar för att det ska vara inbjudande både att läsa och redigera.
/Ronny W 8 april 2009 kl. 11.56 (CEST)

Lägg av. Det är per definition omöjligt att redigera rubrikerna när redigeraflikarna för dem är avstängda... Jag argumenterar emot en funktionsförsämring, inget annat. Det finns sällan anledning att omöjliggöra redigering av sektioner. /Grillo 8 april 2009 kl. 19.37 (CEST)

Eftersom det som vanligt finns redigeralänkar vid H2-rubriken är redigeringen lika enkel som i vilken annan artikel som helst. Det framgår tydligt för den som orkar läsa inläggen ordentligt. Vad syftet med denna typ av antydande argumentering än må vara, så lägg bara av! Jag kräver ingen ursäkt denna gång, men snyggt är det inte.
/Ronny W 9 april 2009 kl. 02.00 (CEST)

Ja, det vet jag och alla som läser den här diskussionen. Men de för varje ämne går inte att redigera. Det har jag tidigare haft intresse av att göra, främst när jag hållit på med WP:Rekommenderade artiklar. Det här har absolut ingenting med dig att göra, jag hade reagerat likadant oavsett vem som förespråkat det här. Det är bara att läsa hur jag argumenterat på andra platser. Jag är alltid emot den här typen av funktionsbegränsningar. Fortsätter diskussionen på Wikipediadiskussion:Utmärkta artiklar. Jag vore tacksam om du inte gjorde något som inte är en personfråga till en sådan. /Grillo 9 april 2009 kl. 10.47 (CEST)

Framförallt finns det väl ingen anledning att hindra enstaka mindre insatser, som vem som helst borde inse är avsedda att förbättra läsbarheten. Frågan gäller inte rekommenderade artiklar eller hur du brukar tycka eller argumentera på andra håll. Allt är inte principfrågor och eftersom detta inte behöver göras till en sådan, fortsätter jag att argumentera på artikelns diskussion istället.
/Ronny W 9 april 2009 kl. 11.20 (CEST)

Den som vill gömma redigeralänkarna på h5-rubriker kan lägga detta i Special:MyPage/monobook.css:

h5 .editsection {display:none;}

MiCkE 8 april 2009 kl. 10.08 (CEST)

Statistik

Finns det någon webbsida där jag kan söka på statistik på antal besökare på artiklar? Egon Eagle 7 april 2009 kl. 20.01 (CEST)

Jag brukar använda denna. //Sertion ^disk.|Bidrag 7 april 2009 kl. 20.03 (CEST)

Wikipedia article traffic statistics knyckte jag för ett tag sedan från någons användarsida. Verkar dock just nu vara stängd för underhåll till den 8 april. --MagnusA 7 april 2009 kl. 20.05 (CEST) Oj, det var visst samma som Sertion använde, sorry redigeringskrock. :-) --MagnusA 7 april 2009 kl. 20.06 (CEST)

Script som ger dig en länk längst upp, bland dikusssion och redigera länkarna. Krockar händer.