Patrick

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För mansnamnet Patrick, se Patrik.


Sankt Patrick
Saint Patrick (window).jpg
Sankt Patrick
Cathedral of Christ the Light, Oakland, Kalifornien
Född cirka 387
Död 17 mars 461
Vördas inom Romersk-katolska kyrkan
Anglikanska kyrkogemenskapen
Östortodox kristendom
Helgondag: 17 mars
Attribut: Biskopsklädd med mitra och kräkla
Skyddshelgon för Irland, Nigeria, New York, Boston

Patrick, Patricius, (iriska Pádraig, naomh Pádraig), i Sverige tidigare känd som Sankt Patrik vilket numera oftast skrivs Patrick. Patrick är Irlands skyddshelgon (St. Patrick). Född på 300- eller 400-talet någonstans längs den brittiska västkusten, död 17 mars, (årtal okänt) vid Saul, Downpatrick, Irland. Patricks minnesdag firas den 17 mars.

Innehåll

Biografi

Vilka år Patrick levde är oklart. Uppgifter i den egna självbiografin Confessio antyder att han föddes år 390 men enligt andra uppgifter var några av hans lärjungar ännu i livet på 500-talet. Enligt en tolkning kom Patrick till Irland år 456 och dog där omkring år 490 men det etablerade dödsåret är 461.[1]

Hans far skall, enligt hans egna uppgifter[2], varit en romanobrittisk präst och diakon som hette Calpornius. Hans mor ska enligt traditionen ha tillhört en keltisk överklassfamilj, även om Patrick inte nämner något om detta i sin självbiografi. Vid sexton års ålder skall han och två systrar ha blivit kidnappadade av irländska pirater och såld som slav till en irländsk hövding. Under fångenskapen, som varade tills han var tjugotvå år, blev han starkt religiös.

Efter att ha flytt ur slaveriet studerade han troligen vid ett kloster på Lérins, strax söder om Cannes, nuvarande Frankrike. Därefter studerade han till präst, osäkert var. Han blev prästvigd i Auxerre, möjligen omkring 417 och kom att tillbringa tiden fram till 431 där.

Missionsarbete

Patrick blev utnämnd till präst och reste till Irland. Det fanns motståndare till Patricks utnämning och han kom därför inte till Irland förrän några år senare (de exakta årtalen är omtvistade). Det är även oklart om Patrick hade utnämnts till biskop, en nödvändighet för att han själv under missionsarbetet skulle kunna utnämna andra till präster. Confessiones tillkom som ett försvar inför en kyrklig domstol mot anklagelser om att han falskeligen skulle påstått sig vara biskop och att han rest till Irland för att missionera utan tillstånd.

Den första hövding som han omvände hette Dichu som först byggde en lada till gåva till Patrick och senare ett kloster och en kyrka. Han grundlade staden Armagh i nuvarande Nordirland, och skapade ett biskopssäte där. Troligen valde han platsen på grund av att han kunde åtnjuta skydd där av en stark kung. Han indelade ön i stift och uppmuntrade irländarna att bli munkar. Hans mest omfattande mission skedde i Ulster och Connacht, områden där det tidigare inte förekommit någon mission. Hans verksamhet skedde dock över hela ön. Även om det förekommit tidigare kristen mission på Irland så var Patrick betydligt framgångsrikare än sina föregångare.

Orten Saul (iriska Sabhall, betyder lada) där han senare dog är också berömd för legenden att han förklarade den kristna treenigheten för sina lärjungar genom att visa den irländska treklöverns (shamrock) tre blad som egentligen är ett. Saul ligger 3 km utanför staden Downpatrick (iriska: Dun Phádraig, Patricks borg), den stad där han gravsattes.

Han förstörde ett religiöst monument tillägnad den keltiska guden Crom Cruach i Leitrim, i den nordvästra delen av ön. Han kämpade mot slaveriet och den första säkra kristna texten från de brittiska öarna är en text där han klagar på en general som tagit slavar och dödat kristna irländare.

Enligt legenden skall han ha drivit ut ormarna ur Irland, om detta påståendet ska tolkas bokstavligt är dock tveksamt, det kan till exempel även avse att han drev ut druidismen.

Referenser

  1. John O'Beirne Ranelagh: A Short History of Ireland. Second edition, Cambridge University Press, Cambridge 1994, sid. 22. ISBN 0-521-46944-9. 
  2. Confessio, självbiografisk text

Externa länkar

Personliga verktyg