Vasaskolan, Gävle

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vasaskolan Sedd från Norra Kungsgatan
Vasaskolan Sedd från N.Slottsgatan
Vasaskolan År 1873
Vasaskolan Fasad mot gården år 1914

Vasaskolan, tidigare Högre allmänna läroverket och Gefle Gymnasium, är en gymnasieskola i Gävle för naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet, estetiska programmet och internationella programmet. Skolan, belägen vid Rådhusesplanaden, rymmer ungefär 1 000 elever och nuvarande rektor är Hans Hultin.

Vasaskolan har välutrustade institutioner. I de naturvetenskapliga ämnena får eleverna använda utrustning som annars bara finns på högskolenivå. Biblioteket är ett av de största gymnasiebiblioteken i landet. Nämnas kan också att skolan har ett eget biologiskt museum och ett observatorium.

Innehåll

Historia

Vasaskolan räknar sina anor tillbaka till 1557, då en prästskola inrättades i samband med att en ordinarius (underbiskop) placerades i Gävle på order av Gustav Vasa. Vasaskolan är därmed Norrlands äldsta skola. Skolverksamheten utökades 1668 då det beslutades att det år 1640 inrättade Stockholms gymnasium skulle flyttas till Gävle.

Lärdomsskolan

1820 genomfördes en skolreform som innebar att apologistklassen avskaffades och Trivialskolan fick en ny beteckning, Lärdomsskolan. 1850 slogs Trivialskolan samman med gymnasiet till ett läroverk.

Elementarläroverket

Högre Allmänna läroverket

Vasaskolan

Namnet

Vasaskolan fick sitt nuvarande namn 1966, då den första klassen i det då nya gymnasiet började sin undervisning. De avslutade sina studier 1969 men behövde inte genomgå studentexamen enligt 1862 års principer. Att namnet har anknytning till det faktum att Gustav Vasa grundade skolan 1557 är självklart. Men det var inte något nytt namn man uppfann. Redan 1914 då skolan återinvigdes efter en stor ombyggnad föreslog dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom i sitt invigningstal att skolan borde heta Vasaskolan.

Skolbyggnader

Vasaskolan har under sin långa historia varit inrymd i en lång rad lokaler i staden. Från starten till 1569 låg skolan antingen vid kyrkan eller vid Smäckbron som var en bro till Alderholmen och som låg där Gamla Grand finns idag. 1569 brann Gävle ned och samma öde drabbade Vasaskolan. Den nya skolan byggdes öster om kyrkan där skolan inrymdes i en liten träbyggnad, närmast en stuga fram till 1669. Då Stockholms gymnasium flyttades till Gävle behövdes större lokaler som byggdes på samma plats och kunde 1671 invigas av ärkebiskop Stigzelius med en klangdikt av poeten och den fd. eleven Lars Wennaesius. Byggnaden fick snart både glasfönster, kaminer i varje rum och ett torn med en klocka. Med tiden blev träbyggnaden mycket sliten och då riksdagen hölls i Gävle 1792 sammanträdde prästerståndet i gymnasiesalen och bondeståndet i Trivialskolans sal. Skolan var då ”ett uselt och förfallet trähus, fullt av drag och olidligt kallt”. Byggnaden finns fortfarande kvar då den såldes till en bonde i Hemlingby. 1816 flyttade skolan till en ny byggnad vid Gavleåns norra strand, skolan ansågs väl anpassad för undervisningsbruk och förbättrades ständigt fram till 1869 då den stora stadsbranden slukade gymnasiebyggnaden. Efter några år kunde man 1873 ta i bruk en byggnad på den plats skolan ligger idag vid Norra Kungsgatan. 1912-1914 byggdes skolan om, den breddades och fick ytterligare två våningar. Vid invigningen 1914 kom ärkebiskop Nathan Söderblom med förslaget att skolan borde heta Vasaskolan efter sin grundare. 1948 fick skolan en idrottslokal vid Norra skolan, ett tidstypiskt funkishus. Under utbildningsexplosionen under 1950- och 1960-talet behövde skolan nya lokaler en del av dem finns i nedanstående förteckning.

Byggnadskronologi i urval:

  • -1569 Byggnad vid kyrkan eller Smäckbron,
  • 1569-1669 Trivialskola vid kyrkan,
  • 1671-1816 Gymnasiet och Trivialskolan i gemensam byggnad vid kyrkan,
  • 1816-1869 Gemensamma lokaler vid Gavleån,
  • 1869-1873 Provisoriska lokaler på söder, vid Navigationsskolan,
  • 1873-1912 Läroverksbyggnad vid Norra Kungsgatan,
  • 1912-1914 Provisoriska lokaler, bl.a. i nuvarande Borgarskolan,
  • 1914- Utvidgad byggnad med 1873 års läroverk som grund,
  • 1948- Norra idrottshuset,
  • 1980-1997 Skogmursskolan vid Skogmurssvägen,
  • 1991- Cirkusbyggnaden i Furuviksparken,
  • 1992-1997 Rådhuset för jazzlinjen,
  • 1997- Östra skolan för jazzlinjen,
  • 2001- Norrtullskolan, senare för teaterlinjen,
  • 2004- Norra skolan för internationella programmet.

Speciella utbildningar

Vid Vasaskolan finns två rikskända estetiska utbildningar med inriktning jazz respektive cirkus. Cirkusgymnasiet startade sin verksamhet 1988. Utbildningen är riksrekryterande och genom åren har elever från hela landet och utlandet fått sin grundläggande cirkusutbildning där.

  • Vasaskolan utsågs i januari 2009 till en av tio gymnasiala spetsutbildningar i landet. Vasaskolan har de enda humanistiska spetsutbildningen i landet med inriktning mot historia, arkeologi, engelska/språk, religion och egyptologi. Utbildningarna genomförs i samarbete med institutionerna för historia, anktikeb´ns histora och arkeologi, teologi och engelska vid Uppsala universitet.

Föreningsliv

Skolan är känd för sina många och gamla studentföreningar. Det äldsta förbundet är GGF Verdandi, som bildades 1862. 1882 bildades vid skolan den äldsta ännu aktiva idrottsföreningen i Gävle GGIF. Närmare 20 elevföreningar har verksamhet från astronomi till gastronomi. De tre största är den Naturvetenskapliga Föreningen, GGF Verdandi och KGF Runa. Hedersmedlemmar i den Naturvetenskapliga Föreningen är bland annat Konrad Lorenz och Albert Einstein. Den största föreningen är dock GGIK, idrottsföreningen, då eleverna får tillgång till gym på kvällstid som medlemmar där. Bland övriga kan nämnas Socii Christiani, Föreningen för astronomi FAA, Cirkusföreningen, Krönikesällskapet, Föreningen för Manga och Anime (FMA), Filmföreningen Panorama, Fotoföreningen, Jazzföreningen och det Historiska sällskapet URD.

Alumner från Vasaskolan

Referenser

Noter

Källor

  • Lenner, Arne och Wikén, Erik. Gävle Gymnasiums matrikel 1669-1850. Gävle 1969
  • Lunden, G.E. Bidrag till Gävle skolors historia. Del 1. Läroverkets historia. Falun 1930
  • Uddholm, Alf. Gevalienses. Gävles Vasaskola och dess elever i fem sekler och sexton släktled. 1988
  • / Källmaterial om Vasaskolan


Externa länkar


Personliga verktyg