Från Rilpedia

Vägverket är en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för att förverkliga riksdagens vägtransportpolitiska mål från 1998. Det övergripande målet för transportpolitiken är enligt riksdagens beslut 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Detta är förtydligat i sex delmål:

1. Ett tillgängligt transportsystem
2. Hög transportkvalitet
3. Säker trafik
4. God miljö
5. Positiv regional utveckling
6. Ett jämställt vägtransportsystem

Utöver det transportpolitiska målet styr Sveriges riksdag och Sveriges regering Vägverkets inriktning via budgettilldelning och årliga regleringsbrev.

Vägverkets uppgift som statlig väghållare är att förvalta det statliga vägnätet i Sverige som omfattar 98 300 km väg. Väghållningen utförs av sju regionala enheter som fungerar som självständiga väghållningsmyndigheter. Verksamheten har tidigare omfattat Trafikregistret samt körkortsutfärdning, men dessa har överförts till Transportstyrelsen. Sedan 1993 ansvarar Vägverket även för trafiksäkerheten som genomförs i enlighet med den av riksdagen 1997 beslutade Nollvisionen. Vägverkets styrelse följer upp Vägverkets arbete med Nollvisionen via Vägtrafikinspektionen.

Vägverket är också en av världens största färjeredare med ansvar för 37 statliga färjeleder. Verksamheten bedrivs i affärsenheten Vägverket Färja.

Vägverket har sveriges största system för metrologiska observationer, vvis.

Innehåll 1 Organisation 2 Historia 2.1 Namnbyten 2.2 Generaldirektörer 3 Externa länkar

Organisation

Vägverkets högste chef kallas generaldirektör och utses av regeringen med ett första förordnande på vanligen sex år och som sedan kan förlängas. Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Sedan mars 2009 är Lena Erixon generaldirektör med ett förordnande som enbart gäller 2009.

Generaldirektören ingår i Vägverkets styrelse vars ordförande och ledamöter utses av regeringen. Styrelsen ansvarar för att myndighetens verksamhet följer verksförordningen och uppnår målen i de årliga regleringsbreven. Till sin hjälp har styrelsen Vägverkets Internrevision och Vägtrafikinspektionen.

Vägverkets organisation består sedan 1 juli 2008 av:

• Vägverkets huvudkontor och internrevision som finns i Borlänge
• Nio verksamhetsområden: Samhälle, Väg, Support, Förarenheten, Vägverkets utbildningscenter(VUC), Övergångsorganisationen samt Utvecklingsorganisationen.
• I Samhälle ingår de sju väghållningsmyndigheterna/regioner: Region Norr, Region Mitt, Region Mälardalen, Region Stockholm, Region Sydöst, Region Väst och Region Skåne
• Tre affärsenheter: Vägverket Produktion, Vägverket Konsult och Vägverket Färjerederiet
• Bolaget Sweroad som driver och utvecklar Vägverkets internationella uppdragsverksamhet.

Affärsenheterna ska bedrivas med företagekonomisk vinstinriktning, och de ska konkurrera på lika villkor med andra företag. Vägverkets myndighetsutövande, till exempel upphandling av vägbyggen ska inte favorisera affärsenheterna före konkurrenter.

1 januari 2009 flyttades Övergångsorganisationen till den nya myndigheten Transportstyrelsen. Samtidigt kommer bolagiserades Vägverket Produktion och namnet byttes till Svevia. Vägverket Konsult tillsammans med Banverket Projektering bolagiserades också, under namnet Vectura. De nya bolagen lyder direkt under Näringsdepartementet.

Historia

1841 bildades det som vi idag känner som Vägverket som en följd av transporternas ökade betydelse. Det nya ämbetsverket "Kongliga styrelsen för allmänna väg- och wattenbyggnader" hade hand om ärenden som gällde kanaler och vägar. Genom åren har järnvägar, sjöfart och luftfart funnits inom verket.

År 1944 fick verket ansvaret för vägarna på landsbygden när de förstatligades. Tidigare sköttes vägarna av bönderna och väghållningen reglerades från början i de gamla landskapslagarna. Skötte sig inte bönderna bötfälldes de vid häradstinget för försummat väg- eller brounderhåll. Där beslutades också var och när nya vägar eller broar skulle byggas. Bönderna var skyldiga att bidra med arbetskraft.

Vägverkets nuvarande organisation bildades 1992 och innebar bl a att 24 vägförvaltningar slogs ihop till sju regioner.

Namnbyten

• 1841 - Kongliga styrelsen för allmänna väg- och wattenbyggnader

• 1883 1 januari - Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

• 1947 - Namnet Väg- och vattenbyggnadsverket antogs för den samlande organisationen, såväl centralt som regionalt inklusive Statens bilinspektion. I officiella skrivelser etc användes dock fortfarande namnet Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

• 1967 1 juli - Statens vägverk

• 1983 1 april - Vägverket

Generaldirektörer

Fram till 1941 benämndes chefen för Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överdirektör.

• Axel Erik von Sydow 1841-57
• Otto Modig 1857-77
• Carl Gottreich Beijer 1877-87
• Rudolf Cronstedt 1887
• Josef Richert 1887-93
• Lars Berg 1893-03
• Fridolf Wijnbladh 1903-24
• Carl Meurling 1924-26
• Fredrik Enblom 1926-32
• Richard Ekwall 1932
• Nils Bolinder 1933-49
• Karl-Gustaf Hjort 1949-57
• Gus Vahlberg 1967-71
• Sven-Göran Olhede 1971-78
• Carl-Olof Ternryd 1978-82
• Per Anders Örtendahl 1982-95
• Jan Brandborn 1995-2001
• Ingemar Skogö 2001-2009
• Lena Erixon 2009-

Externa länkar

• Vägverkets webbplats
• Vägverkets årsredovisning 2006
• Svevias webbplats (före detta Vägverket Produktion)