Víctor Jara

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Víctor Lidio Jara Martínez)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Víctor Jara
Victor Jara
Victor Jara
Information
Födelsenamn Víctor Lidio Jara Martínez
Född 28 september 1932
Död 16 september 1973 (40 år)
Bakgrund Mall:Landsdata Chile Chillán, Chile
Genre(r) Folkmusik, Latinamerikansk musik, Andisk musik, Chilensk musik
Roll vissångare, singer/songwriter, poet, teaterregissör, socialaktivist
Instrument Sång, Klassisk gitarr
Aktiva år 1957 - 1973
Skivbolag EMI-Odeon
DICAP
Warner Music
Artistsamarbeten Violeta Parra, Quilapayún, Inti-Illimani, Patricio Manns, Pablo Neruda, Joan Baez, Dean Reed, Silvio Rodríguez, Cornelis Vreeswijk, Angel Parra, Isabel Parra, Sergio Ortega, Daniel Viglietti, Atahualpa Yupanqui, Holly Near.
Webbplats Officiell webbplats

Víctor Lidio Jara Martínez, född 28 september 1932, död (mördad) 16 september 1973, var en chilensk vissångare, poet, singer/songwriter, teaterregissör och politisk aktivist. Som en framstående teaterregissör, ägnade han sig åt utvecklingen av chilenska teatern med stora framgångar i slutet på 1960-talet och sågs som en framtidsman.

Som folkmusiker blev han mycket populär med sin musik som för det mesta handlade om solidaritet, politik och kärlek och spelade en central roll i Nueva Canción (Ny Sång)-rörelsen som ledde till en revolution inom populärmusik i sitt land under Salvador Allendes regering. Kort efter den USA-stödda kuppen [1] den 11 september 1973 arresteras han och torteras och slutligen skjuts han till döds, hans döda kropp kastas ut på gatan i Santiago.[2]

Kontrasten mellan teman av hans låtar, om kärlek, fred och social rättvisa och det brutala sättet på vilket han mördades gör Jara till en symbol för kampen för mänskliga rättigheter och rättvisa i hela Latinamerika.

Vi är femtusen här,
i denna lilla del av staden
Vi är femtusen
Jag undrar hur många vi är allt som allt,
I städerna och i hela landet
bara här finns tiotusen händer som sår frön
och håller fabrikerna igång

Ur Estadio Chile av Victor Jara

Innehåll

Biografi

Uppväxt

Víctor Jara föddes den 28 september 1932 i närheten av Chillán söder om Santiago av en fattig bondfamilj, Manuel Jara och Amanda Martinez. Amanda, en mestis med djupa araukaniska rötter i södra Chile, hade viss bildning, hon var självlärd och spelade gitarr, piano och var en sångerska i hemstaden, hon sjöng traditionella folkvisor på bröllop och begravningar för lokalbefolkningen. [3] Manuel lämnade sin familj efter personliga problem med Amanda, Victor var bara ett barn.

Jaras mor dör när han är 15 år och lämnar honom ensam, han börjar då studera för att bli en revisor men flyttar senare till ett seminarium för att bli präst. Efter ett par år blir han desillusionerad med Kyrkan och lämnar seminariet. Därefter tillbringade han flera år i armén innan han återvänder till sin hemstad för att fullfölja sina intressen folkmusik och teater.

Konstnärliga livet

Han blev medlem av Universidad de Chiles kör (tenor) och 1955 anslöt han sig till mimgruppen Compañía de Mimos de Noisvander. Under de följande åren studerade han skådespeleri och regi vid Universidad de Chile och blev 1957 medlem av musik- och folkloredansgruppen Cuncumén. Vid 27 års ålder, 1959 regisserar han sin första teaterpjäs Parecido a la Felicidad med stor framgång.

Samtidigt började Jara skriva egna sånger i folklig stil, inspirerad av bland andra Violeta Parra och Daniel Viglietti. Under sextiotalet skördade Jara en rad framgångar som teaterregissör samtidigt som han utvecklades som låtskrivare, och 1966 släppte han sin första soloskiva. 1970 lämnade han sitt teaterarbete till förmån för en karriär inom musik.

Under samma tid åtog han sig att leda musikgruppen Quilapayún, som även blev hans kompband på de efterföljande skivorna fram till 1969. Under perioden 1965-1970 var Jara tillsammans med Ángel Parra, Isabel Parra, Patricio Manns och Rolando Alarcón husartist på de syskonen Parras musikcafé Peña de los Parra i centrala Santiago, vilket i hög grad bidrog till att popularisera den nya chilenska sången under denna period. Hans mest kända låtar vid denna period var Plegaria a un labrador och Te recuerdo Amanda ("Jag minns dig Amanda").

Inför presidentvalet 1970 engagerade sig Jara för Unidad Populars kampanj och dess kandidat, socialisten Salvador Allende, som i september vinner valet. Han deltar aktivt i valkampanjerna, är voluntär i det politiska arbetet och ger gratiskonserter.

I nära samarbete med folkmusikgruppen Inti-Illimani och rockbandet Blops gav han 1971 ut sin mest spridda skiva El derecho de vivir en paz som bland annat innehöll portalverket Plegaria a un labrador.

Året därpå spelade han med Isabel Parra och andra in temaskivan "La población", om de miserabla bostadsförhållandena i kåkstäderna, och de bostadslösas kamp och landockupationer. Han ledde vid denna tid också hyllningen till Nobelpristagaren Pablo Neruda efter dennes hemkomst från Stockholm, skrev instrumental- och balettmusik samt jinglar till den chilenska TV:n parallellt med den egna musikkarriären.

11 september 1973

Victor Jaras grav

Då konflikterna i det chilenska samhället kulminerade vid militärkuppen den 11 september 1973 var Jara på väg till Tekniska Högskolan (idag Universidad de Santiago), där han var lärare. Den natten stannade han med andra lärare och elever och sjöng sånger för att höja moralen.

Nästa morgon den 12 september blev Jara tillsammans med tusentals andra förd som fånge till fotbollsarenan Estadio Chile (idag Estadio Victor Jara). Under de dagar som följde blev människor torterade och dödade av militärerna, Jara blev upprepande gånger slagen och torterad, benen i hans händer blev sönderslagna så väl som hans revben. Tidigt på morgonen den 16 september avrättades han med 41 kulspruteskott och dumpades på en väg i utkanten av Santiago och sedan förd till bårhuset.

Den mycket spridda uppgiften att militären, innan de sköt honom, skulle ha huggit av hans händer och sagt "Spela gitarr nu då!" är emellertid felaktiga. Det sägs att han också sjöng en sång som stöd till Unidad Popular.

Vid tillfället för sin död höll Jara på att spela in en skiva tillsammans med den före detta Quilapayún-medlemmen Patricio Castillo. Hans engelska hustru Joan Turner, som lyckades fly landet, publicerade året därpå dessa inspelningar i Europa.

Joan Turner bor just nu i Chile och driver Victor Jara-stiftelsen, 1983 skrev hon den mycket uppmärksammade boken An unfinished song om livet med Víctor.

Före sin död skrev Jara en dikt om förhållandena för fångarna på arenan, dikten var skriven på ett papper som gömdes inuti en väns sko. Dikten namngavs aldrig men är allmänt känd som Estadio Chile.

Victor Jaras arv

Trots att militärerna brände en stor del av Victor Jaras musik, så lyckades Joan Jara föra ut inspelningar från Chile, vilka därefter kopierades och senare spreds ut över världen.

Amerikanen Phil Ochs som träffade och uppträdde med Victor Jara under en turné i Sydamerika, organiserade 1974 en konsert till förmån för Jara i New York, med titeln "An Evening With Salvador Allende" ("En kväll med Salvador Allende") i konserten fanns Bob Dylan, Pete Seeger och Arlo Guthrie.

Som minne till 30-årsdagen av militärdiktaturen (2003) byttes namnet på Estadio Chile, till Estadio Victor Jara.

Teaterverk

Verk i regia av Victor Jara


Diskografi

Studioskivor

Liveskivor

  • (1978) El recital
  • (1996) Víctor Jara en México
  • (1996) Víctor Jara habla y canta

Postum utgivning

Tribute albums

  • Cornelis sjunger Victor Jara. Rätten till ett eget liv - Sverige (1979)
  • An Evening with Salvador Allende, VA - U.S. (1974)
  • A Víctor Jara, Raímon - Spanien (1974)
  • Het Recht om in Vrede te Leven, Cornelis Vreeswijk - Holland (1977)
  • Omaggio a Victor Jara, Ricardo Pecoraro - Italien (1980)
  • Quilapayún Canta a Violeta Parra, Victor Jara y Grandes Maestros Populares, Quilapayún - Chile (1985)
  • Konzert für Víctor Jara VA - Germany (1998)
  • Inti-illimani perorms Victor Jara, Inti-Illimani - Chile(1999)
  • Conosci Victor Jara?, Daniele Sepe - Italien (2001)
  • Tributo a Victor Jara, VA - Latinamerica/Spanien (2004)
  • Tributo Rock a Victor Jara, VA - Argentina (2005)
  • Lonquen: Tributo a Victor Jara, Francesca Ancarola - Chile (2007)

Låtar

Dokumentärer och filmer

Följande filmer eller dokumentär är om Victor Jara:

  • El Tigre Saltó y Mató, Pero Morirá…Morirá…. Director: Santiago Álvarez – Kuba (1973)
  • Compañero: Víctor Jara of Chile. Directors: Stanley Foreman/Martin Smith (Documentary) – * Storbritannien (1974)
  • Il Pleut sur Santiago, starring André Dussollier; Dirctor: Helvio Soto – Frankrike (1976)
  • April Hat 30 Tage. Director: Gunther Scholz - DFR (1978)
  • El Cantor. Director: Dean Reed; Writer: Wolfgang Ebeling – DDR (1978)
  • Freedom Highway: Songs That Shaped a Century. Director: Philip King – USA (2001)
  • El Derecho de Vivir en Paz. - Documentary DVD - Spanien (2003)
  • La Tierra de las 1000 Músicas [Episode 6: La Protesta]. Directors: Luis Miguel/González Cruz – Spanien (2005)

Litteratur

Kuriosa

  • Víctor Jara nämns i låten "Washington Bullets" av The Clash.
  • I texten till låten "One Tree Hill" av U2 pratar man om Víctor Jara [1]
  • Hans namn nämns i låten "El Matador" av Los Fabulosos Cadillacs.
  • Cornelis Vreeswijk spelade in två musikalbum om/till Víctor Jara.
  • Den 22 september 1973 ger den sovjetiske astronomen Nikolai Stepanovich Chernykh en asteroid namnet "2644 Victor Jara", som hyllning till hans liv och karriär.
  • Den tyska gruppen Heaven Shall Burn skrev låten "The Weapon they fear" till minne av Victor Jara.
  • Hoola Bandoola Band skrev låten "Víctor Jara" till minne av Víctor Jara

Referenser

  1. Kornbluh, Peter (2006-12-12). ”PINOCHET: A Declassified Documentary Obit”. gwu.edu. http://www.gwu.edu/~nsarchiv/NSAEBB/NSAEBB212/index.htm. Läst 2007-01-06. 
  2. Jara, Joan. Victor: An Unfinished Song, 249-250
  3. Jara, Joan. Victor: An Unfinished Song, 24-27
  4. Instituto de Teatro de la Universidad de Chile (Theatre Institute belonging to the University of Chile)
  5. Oliver, William (2002-10-13). ”"Marat/Sade in Santiago. Educational Theatre Journal 1967)"”. jstor.org. http://links.jstor.org/sici?sici=0013-1989%28196712%2919%3A4%3C486%3A%22IS%3E2.0.CO%3B2-X&size=LARGE&origin=JSTOR-enlargePage. Läst 2007-01-06. 

Externa länkar

På Engelska

På Spanska

Personliga verktyg