Västernorrlands läns valkrets
Från Rilpedia
Västernorrlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till Sveriges riksdag.
I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen elva fasta mandat. I valet 1979 sänktes antalet till tio mandat, ett antal som sedan förblev oförändrat åtminstone till 1994. I riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var två i valet 1970, ett i valen 1973-1976, två i valen 1976-1979, tre i valet 1982, ett i valet 1985 och två i valen 1988-1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.
Innehåll |
Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)
1971-1973
1974-1975/76
1976/77-1978/79
1979/80-1981/82
1982/83-1984/85
1985/86-1987/88
1988/89-1990/91
1991/92-1993/94
1994/95-1997/98
1998/99-2001/02
2002/03-2005/06
- Birgitta Sellén, c
- Solveig Hellquist, fp
- Lars Lindén, kd
- Bertil Kjellberg, m
- Susanne Eberstein, s
- Agneta Lundberg, s
- Hans Stenberg, s
- Gunilla Wahlén, v
2006/07-2009/10
- Birgitta Sellén, c
- Solveig Hellquist, fp
- Lars Lindén, kd
- Lena Asplund, m
- Bertil Kjellberg, m
- Susanne Eberstein, s
- Agneta Lundberg, s
- Jasenko Omanović, s
- Eva Sonidsson, s
- Hans Stenberg, s
- Gunilla Wahlén, v
Riksdagsledamöter i första kammaren
Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Västernorrlands läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början fyra, men höjdes till fem år 1878 och till sex år 1886. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets.
Listan är ej komplett.
1867-1911 (successivt förnyade mandat)
- Christian Fröberg (1877-1879)
- Christian Fröberg (1881-första urtima riksmötet 1905), min 1888-1904, mod 1905
- Gustaf Ryding (lagtima riksmötet 1892-1893), min
- Magnus Arhusiander (urtima riksmötet 1892-1894), min
- Johannes Hellner (1910-1911), mod 1910, fh 1911
1912
1913-1918
Lagtima riksmötet 1919
Urtima riksmötet 1919-1921
Riksdagsledamöter i andra kammaren
Västernorrlands läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.
I andrakammarvalen 1866-1878 var landsbygden uppdelad på fem valkretsar, från söder till norr Torps, Tuna och Njurunda domsagas valkrets, Ljustorps, Sköns, Indals och Selångers domsagas valkrets, Boteå, Säbrå, Nora och Gudmundrå domsagas valkrets, Sollefteå och Ramsele domsagas valkrets samt Norra Ångermanlands domsagas valkrets.
I riksdagsvalet 1881 delades Norra Ångermanlands domsagas valkrets i Nätra och Nordingrå tingslags valkrets samt Själevads och Arnäs tingslags valkrets (i valet 1902 namnändrade till Nätra och Nordingrå domsagas valkrets respektive Själevads och Arnäs domsagas valkrets). I valet 1881 avskaffades också de båda Medelpadskretsarna Torps, Tuna och Njurunda domsagas valkrets och Ljustorps, Sköns, Indals och Selångers domsagas valkrets, vilka ersattes av Medelpads västra domsagas valkrets och Medelpads östra domsagas valkrets. Inför valet 1884 avskaffades även Boteå, Säbrå, Nora och Gudmundrå domsagas valkrets och Sollefteå och Ramsele domsagas valkrets, vilka ersattes av tre nya: Ångermanlands västra domsagas valkrets, Ångermanlands mellersta domsagas valkrets och Ångermanlands södra domsagas valkrets. I valet 1890 delades Medelpads östra domsagas valkrets upp i Sköns tingslags valkrets och Njurunda, Indals och Ljustorps tingslags valkrets. Därefter var landsbygdens valkretsindelning oförändrad till och med det sista valet med majoritetsval 1908.
Även länets städer hade skiftande valkretsindelning. Residensstaden Härnösand ingick från valet 1866 i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets, som i valet 1875 utvidgades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. I valet 1878 överfördes Härnösand i stället till Härnösands och Östersunds valkrets, men från och med extravalet 1887 tillhörde staden Härnösands, Umeå och Skellefteå valkrets. Efter att Örnsköldsvik fått stadsrättigheter 1894 infördes i valet 1896 Härnösands och Örnsköldsviks valkrets, som blev bestående till och med 1908. Sundsvall tilhörde i valen 1866-1875 Sundsvalls och Östersunds valkrets men utgjorde i valen 1878-1908 en egen valkrets.
Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Medelpads valkrets (med fyra mandat), Ångermanlands södra valkrets (med fyra mandat) samt Ångermanlands norra valkrets (med tre mandat).
Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var tio i valen 1921-1944, nio i valen 1948-1960 och åtta i valen 1964-1968.
Listan är ej komplett.
1922-1924
- Robert Karlsson, lib s 1922-1923, fris 1924
- Ivar Österström, lib s 1922-1923, fris 1924
- Carl Oscar Johansson, s vgr 1922-1923, s 1924
- Ivar Vennerström, s vgr 1922-1923, s 1924
1925-1928
- Petrus Bergström, fris
- Carl Oscar Johansson, s
- Ivar Vennerström (1925-1927), s
1929-1932
1933-1936
- Ivar Österström, fris 1933-1934, fp 1935-1936
- Carl Oscar Johansson, s
1937-1940
1941-1944
- Ivar Österström (1941-16 december 1943; avliden), fp
- Alfred Åslin (1944), fp
1945-1948
1949-1952
- Oscar Andersson, fp
- Edvin Bäckström (1949-1950), fp
- John Anderson (1951-1952), fp
1953-1956
- John Anderson, fp
- Fridolf Johansson (1953-11 september 1955; avliden), fp
- Brita Löwenhielm (18 oktober 1955-1956), fp
1957-1958 (första riksmötet)
1958 (andra riksmötet)-1960
1961-1964
1965-1968
1969-1970
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 189-190
- Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 386
