Mölndal
Från Rilpedia
| Mölndal Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Landskap | Västergötland | |||
| Län | Västra Götalands län | |||
| Kommun | Mölndals kommun | |||
| Församling | Fässbergs församling och Stensjöns församling | |||
| Folkmängd(2005) | 37 233[1] | |||
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Mölndal är centralort (stad) i Mölndals kommun. Mölndal har vuxit ihop med Göteborg och ingår i Göteborgs tätort.
Innehåll |
Historisk utveckling
Mölndal var ursprungligen namnet på bebyggelsen kring Mölndalsåns fors (Götafors), där det fanns en liten by med fyra hemman. De låg i Fässbergs socken. När denna blev Mölndals stad 1922 fanns stora markområden som utnyttjades för industrier, bostäder med mera.
Förleden möln- i namnet Mölndal kommer av det fornsvenska mølna (jämför; mala), med betydelsen kvarn och syftar på just de kvarnar i Mölndals forsar som varit i bruk, sedan främst 1600-talet. Med efterleden -dal blir betydelsen kvarndalen. Namnformerna har bland andra varit: Mølnadalaa 1406, vidare Möldall 1530, Möllendall 1567 och Möllnedaalls 1638.[2][3]
Fässbergs socken var en utpräglad jordbruksbygd med många kvarnar. De fanns redan på 1200-talet men utnyttjades först endast av bönderna själva. Senare kom kvarnarna till mera vidsträckt användning. Mölndal var en kvarnby ända till 1930, vilket var det sista året det maldes mjöl i kommunen, men den gamla kvarnbyn finns kvar med många K-märkta hus och industrier och är nu är ett populärt turistmål. Fler än sextio historiska kvarnar är kända till namnet.[3]
Mölndals utveckling till industristad började redan på 1600-talet. Först kom pappersindustri, senare också oljeslageri och textilindustri. Den goda tillgången på vatten var en fördel för industrin. Den gamla kvarnbyn växte, bostadsområden uppstod i Krokslätt och Toltorpsdalen. När Mölndal blev stad hade den en ganska spridd bebyggelse, men nu har stadsdelarna vuxit samman med kyrkan och Mölndalsbro som centrum.
I Mölndal ligger travbanan Åbytravet, Mölndals sjukhus och den vackra 1700-talsanläggningen Gunnebo slott & Trädgårdar. På ett berg ligger den stora Fässbergs kyrka.
Västtrafik har en spårvägslinje till Mölndal, linje 4, som mot norr går vidare mot Krokslätt och Angered. Slutstationen för fyran är Mölndal Centrum, skyltat Mölndal. Under många är upprättshölls linjetrafik även av Mölndalsbuss. Nuvarande Öresundstågs- och pendeltågsstationen Knutpunkt Mölndal vid Mölndalsbro, hette tidigare Fässberg järnvägsstation eller Mölndals nedre. Järnvägsstationen Mölndals övre låg vid nuvarande regionaltågsbanan mot Borås.
Delar av Mölndal
Bosgården är en av Mölndals många stadsdelar (se mer om stadsdelarna här). Toltorpsdalen är en dalsänka och ett bostadsområde. Området ligger mellan Änggårdsbergen och Safjället. Genomfartsleden Toltorpsgatan förbinder området med Södermalm och Sahlgrenska i nordväst, med de centrala delarna av Mölndal i sydost. Området är bebyggt med mestadels fristående villor. Kikås är en stadsdel i Mölndal som består av en kulle som sticker upp i östra delen av Mölndal. Andra stadsdelar är Ormås, Enerbacken, Kvarnbyn och Stensjöhöjd.
Idrottsföreningar på elitnivå från Mölndal
- Damallsvenskan: Jitex BK
- Elitserien i handboll: IK Heim
- Elitserien i tennis: Mölndals TK
- Rodd: Mölndals Roddklubb
- Segling: Rådasjöns Segelsällskap
- Division 1 södra 2006: Lindome GIF
- Dragkamp: Mölndals Dragkampklubb
- Friidrott: Mölndals AIK
- Elitserien i boule: Lindome Bouleklubb
- Bågskytte: Lindome Bågskytteklubb : [[1]]
- Cykel: Mölndals CK
Sevärdheter i Mölndal
Se även
Externa länkar
Källor
Fotnoter
- ↑ http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf, sid 65
- ↑ Göteborg, red. Jan Jonasson, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 s.309
- ↑ 3,0 3,1 Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 73, 76-84
