Royal Society
Från Rilpedia
The Royal Society (RS) i London grundades den 28 november 1660 i Gresham College i London, där Christopher Wren, en av de tidigaste ledamöterna, innehade en professur i astronomi. Det omnämns första gången som "kungligt" följande år, och gör anspråk på att vara det äldsta fram till nutid kontinuerligt existerande lärda samfundet i sitt slag. Nära knuten till den är Royal Irish Academy, grundad 1782. Royal Society of Edinburgh är däremot en självständig skotsk akademi.
RS fungerar som Storbritanniens nationella vetenskapsakademi och utgör en medlemsorganisation i Science Council. Ledamöternas antal är 1240 (fellows - sätts förkortat ut efter ledamotens namn som FRS) som väljs bland vetenskapsmän i Storbritannien, Irländska republiken och Samväldet. Forskare från andra länder kan väljas till en av de 125 stolarna för utländska ledamöter (foreign members - ForMemRS).
Innehåll |
Lokaler
Royal Society hade tidigast lokaler i Gresham College och tidvis i Arundel House, och fanns sedan under en stor del av 1700-talet i Crane Court (1710-1780). Tillsammans med andra lärda sällskap (Royal Academy of Arts och Society of Antiquaries) flyttade man 1780 in i det av Sir William Chambers byggda Somerset House vid Strand, där idag (sedan 1990) Courtauld Institute of Art finns. Platsbrist, och i synnerhet det växande biblioteket, gjorde med tiden en ny flytt nödvändig och 1857 erhöll RS lokaler i Burlington House tillsammans med Linnean Society och Royal Society of Chemistry. Sedan 1967 finns RS i Carlton House Terrace, byggt 1829 av John Nash.
Kända medlemmar
Bland de tidigaste ledamöterna kan nämnas Robert Boyle, John Evelyn, Robert Hooke, William Petty, John Wallis, John Wilkins, Thomas Willis och Sir Christopher Wren. Isaac Newton föredrog sin optiska teori för RS och var president i RS 1703-1727. Mottot "Nullius in Verba" betyder "Inte på någons ord" och åsyftar sällskapets ambition att fastställa vetenskapliga sanningar med hjälp av experiment och förkastande av auktoritetstro. Detta skall ses mot bakgrund av dittills rådande kunskapsfilosofi.
Andra kända ledamöter av RS har varit Charles Darwin och Ernest Rutherford, den senare även president (se nedan). Bland nutida ledamöter kan nämnas fysikern Stephen Hawking.
Presidenten i Royal Society
Presidenten i Royal Society (PRS) väljs för en mandatperiod om fem år och rekryteras bland forskare i det brittiska samväldet. Sittande president är sedan 2005 astronomen Martin Rees, Baron Rees of Ludlow.
Tidigare presidenter i urval
(För en fullständig förteckning, se Lista över presidenter i Royal Society.)
- Sir Christopher Wren (1680-1682)
- Samuel Pepys (1684-1686)
- Sir Isaac Newton (1703-1727)
- Joseph Banks (1778-1820)
- Lord Rosse (1848-1854)
- Joseph Dalton Hooker (1873-1878)
- Thomas Henry Huxley (1883-1885)
- George Gabriel Stokes (1885-1890)
- Lord Kelvin (1890-1895)
- Ernest Rutherford (1925-1930)
Svenska ledamöter av Royal Society
N.B. I äldre tid tillämpades inte åtskillnaden mellan fellows och foreign members.
- Adam Afzelius (1750-1837), Fellow 19 april 1798.
- Hannes Alfvén (1908-1995), Foreign Member 24 april 1980.
- Johan Alströmer (1742-1786), Fellow 24 december 1778.
- Johan Oskar Backlund (1846-1916; sist verksam i Ryssland), Foreign Member 9 november 1911
- Anders Celsius (1701-1744), Fellow 29 januari 1736.
- Gerard Jakob De Geer (1858-1943), Foreign Member 26 juni 1930.
- Bengt Ferrner (1724-1802), Fellow 11 december 1760.
- Petrus Nicolaus Filenius (1704-1780), Fellow 26 januari 1738.
- Urban Hjärne (1641-1724), Fellow 18 november 1669.
- Samuel Klingenstierna (1698-1765), Fellow 23 april 1730.
- Johan Leijonbergh (1625-1691), Fellow 21 november 1667.
- Christoffer Leijoncrona (1662-1710), Fellow 1 december 1701.
- Carl von Linné (1707-1778), Fellow 3 maj 1753.
- Janne Rydberg (1854-1919), Foreign Member 26 juni 1919.
- Daniel Solander (1733-1782), Fellow 7 juni 1764.
- Georg Stiernhielm (1598-1672), Fellow 9 december 1669.
- Carl Peter Thunberg (1743-1828), Fellow 3 april 1788.
- Anders Jonas Ångström (1814-1874), Foreign Member 24 november 1870.
Svensken Jonas Dryander (1748-1810), en av stiftarna av Linnean Society i London, var från 1785 bibliotekarie vid RS.
Publikationer
RS tidskrift Philosophical Transactions, som har utgivits sedan 1665 (med varianttitlar och i olika serier) och en serie Proceedings of the Royal Society ges vardera idag (2004) ut uppdelade i två underserier, en för biovetenskaper och en annan för matematik, fysik och ingenjörsvetenskap. Dessutom utges tidskrifterna Biology Letters, Notes and Records och Interface.
Vetenskapliga priser utdelade av Royal Society
- Copleymedaljen (alla vetenskaper, instiftad 1731)
- Darwinmedaljen (evolutionsbiologi m.m., instiftad 1890)
- Davymedaljen (kemi, instiftad 1877)
- Hughesmedaljen (fysik, särskilt elektricitet eller magnetism, instiftad 1902)
- Rumfordmedaljen (för upptäckter rörande termiska och optiska egenskaper hos materia gjorda av en vetenskapsman verksam i Europa, instiftad 1800)
- Sylvestermedaljen (matematik, instiftad 1901)
Se även
Externa länkar
Listor i bokstavsordning över Royal Societys samtliga ledamöter sedan 1600-talet | |
A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z |
- The Royal Society, officiell webbplats.
- The Royal Society: Publikationer
- Royal Irish Academy
- Royal Society of Edinburgh