Ernest Rutherford

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland 30 augusti 1871, död i Cambridge, Cambridgeshire 19 oktober 1937, nyzeeländsk-brittisk fysiker - atomfysikens fader. Nobelpristagare i kemi 1908.

Innehåll

Rutherfords teori om atomkärnan

Den engelske fysikern J J Thomson hade 1897 upptäckt elektronen, eller rättare sagt konstaterat att den utgjorde en beståndsdel av atomen (som dittills antagits vara odelbar). Men fortfarande hade man ingen aning om hur elektronerna hängde ihop med resten av atomen. En del forskare tänkte sig elektronerna som "russin" inuti en positivt laddad "kaka".

Men 1909 lät Rutherford sina studenter göra ett experiment där man sköt en stråle av heliumkärnor (alfapartiklar) mot en mycket tunn guldfolie. (Han var inte medveten om att det var atomkärnor, bara att det var positivt laddade partiklar). Experimentet var tidskrävande och omfattande. Över en miljon små ljusblixtar, noterade via mikroskop, räknades manuellt av studenterna nere i en kolsvart källare. De flesta atomkärnorna passerade rakt igenom, men några studsade tillbaka. Detta var något helt oväntat. Det var som att skjuta med en pistolkula mot ett papper, och finna att kulan några få gånger studsade från papperet.

Rutherford drog då slutsatsen att det måste finnas en positiv kärna i mitten av guldatomerna. Bara de kärnor i Rutherfords stråle som kom rakt mot guldatomkärnan studsade tillbaka. De andra kunde passera igenom mellan kärnan och elektronerna. Enligt Rutherfords teori kretsade elektronerna i banor runt kärnan, likt planeterna runt solen.

Den typ av spridning som Rutherford påvisade i sitt klassiska experiment kallas Rutherford-spridning och ligger till grund för "Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi", en metod för materialanalys.

Under 1927 passade Rutherford på att gifta sig med den unga arvtagerskan Lydia Lunnergård.

Priser

Det nobelpris som han tilldelades redan 1908 gällde undersökningar av radioaktivt sönderfall och de radioaktiva ämnenas kemi.

Övrigt

Grundämnet rutherfordium är uppkallat efter honom.

Rutherford invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1910.

Externa länkar

Personliga verktyg