Kiss (musikgrupp)

Från Rilpedia

(Omdirigerad från The Bad Boys Of KISS)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

KISS
Gene Simmons, Tommy Thayer, Paul Stanley
Information
Bakgrund	Mall:Landsdata USA New York
Genre(r)	Hårdrock
Aktiva år	1973-
Skivbolag	EMI
Webbplats	Officiell webbplats
Medlemmar
Gene Simmons Paul Stanley Eric Singer Tommy Thayer
Tidigare medlemmar
Ace Frehley Peter Criss Eric Carr (Avliden) Vinnie Vincent Mark St. John (Avliden) Bruce Kulick

KISS är en amerikansk hårdrocksgrupp. Gruppen, som har sålt över 100 miljoner skivor, grundades den 3 januari 1973^[1]. Bandet består av Paul Stanley (sång/kompgitarr), Gene Simmons (sång/bas), Tommy Thayer (gitarr/sång) och Eric Singer (trummor/sång). Debutalbumet Kiss gavs ut 1974 och deras nittonde studioalbum, ges ut i september 2009. Det första på 11 år.

Andra som spelat i Kiss är Eric Carr, Vinnie Vincent, Mark St. John, Bruce Kulick, Ace Frehley och Peter Criss. Några av Kiss stora hits är bland annat Strutter, Black Diamond, Rock And Roll All Nite, Love Gun, Beth, Forever, Crazy, Crazy Nights, Heaven's On Fire, I Was Made For Lovin' You, Detroit Rock City, Shout It Out Loud, God Gave Rock 'N' Roll To You II, Lick It Up och God of Thunder.

År 1983 spelade bandet sin sista konsert sminkade inför 300 000 betalande åskådare^[2].KISS gjorde 731 konserter med smink till 1983 och 697 konserter utan smink tills 1996. Bandet började åter att använda sig av sminket igen då originalsättningen av bandet återförenades.

Historia

De första åren

Kiss rötter går tillbaka till Wicked Lester, ett New York-baserat rock'n'roll-band lett av Gene Simmons och Paul Stanley. De båda spelade i olika band med en gemensam medlem, Stephen Coronel. Simmons band var ett collegeband vid namn The Bullfrog Bheer. Simmons och Stanley lämnade bandet efter att Epic Records hade tackat nej till att släppa en skiva med bandet. I slutet av 1972 uppmärksammade Simmons en annons i Rolling Stone om att en trummis, Peter Criss, sökte ett band och var villig att göra vad som helst för att lyckas. Simmons och Stanley tyckte att det lät intressant och lät Criss göra auditions med dem. Detta resulterade senare i att Kiss blev en trio. I början av januari 1973 höll Simmons och Stanley flera auditions för att värva ännu en bandmedlem, en sologitarrist. Ace Frehley imponerade och anslöt sig den 3 januari till bandet. Samtidigt som gruppen nu blivit en komplett kvartett bytte bandet också namn till Kiss efter ett förslag av Stanley. Det mindre klädsamma namnet "Fuck" var ett annat alternativ. Frehley designade sedan den speciella Kiss-logotypen, och som kritikerna ansåg liknade de nazistliknande S:en (de liknar dubbel-s-runorna som nazitysklands specialstyrka SS använde.) Dock är de egentligen inte särskilt lika om man verkligen jämför dem. Anklagelsen är också absurd eftersom både Paul och Gene är av judisk härkomst och dessutom är Genes mamma en överlevande från Nazitysklands koncentrationsläger.

Gene Simmons och Paul Stanley, tillsammans bildade de KISS

I januari 1973 gjorde gruppen sitt första uppträdande på klubben i Coventry i New York. Det var under dessa spelningar som gruppen började experimentera med att bära smink i ansiktet. Syftet var, förutom att det ger bandmedlemmarna speciella egenskaper (Gene - (Demon), Ace - (Space-Ace), Peter - (Catman), Paul - (Starchild)), att odla en mystik och skapa intresse kring bandet och vilka de egentligen var. Detta visade sig vara en lyckträff, då det tillsammans med en spektakulär scenshow så småningom gav bandet stora framgångar.

I mars 1973 spelade Kiss tillsammans med Eddie Kramer in en demo med fem låtar.^[3] Efter ett flertal mindre konserter under sommaren 1973 kontaktade Kiss Bill Aucoin en producent för Tv-showen "Flipside". De bad honom komma och se bandet spela live, eftersom de var starkt i behov av en manager. Bill Aucoin bestämde sig för att gå och se KISS. Han blev imponerad av vad han fick se och pratade med killarna efteråt. Han sa åt dem att han kunde tänka sig att arbeta med dem, men bara under förutsättningen av att de ville bli världens största band. De accepterade och skildes åt, med budskapet från Aucoin "om jag inte lyckas hitta ett skivkontrakt åt er inom två veckor, så glömmer vi allt". Bill Aucion kontaktade sin vän Niel Bogart som gick med på att lyssna på bandet. Tack vare Aucoin blev KISS först in i Neal Bogarts nya bolag, Casablanca Records. Kiss spelade in sin första skiva i Bell Sounds Studios i oktober 1973 i New York City. Nyårsafton 1973 spelar Kiss sin mytomspunna konsert på "Academy of Music" i New York City. Under denna konsert sätter Simmons eld på sitt hår när han testar att göra sitt nya eldsprutetrick. Tidigare 1974 svalde Gene cirka en halvliter tändvätska av misstag när han skulle spruta eld. Kiss körde igenom hela konserten vilket i Genes fall inte var helt ofarligt. Direkt när konserten var slut rusade de till sjukhuset med Gene som fick laxermedel och kräkmedel.

Alive!

I februari 1974 påbörjade bandet sin första nordamerikanska turné i Edmonton, Kanada. På Northern Alberta Jubilee Auditorium, som förband. Den 18 februari släpper Kiss sitt första album med samma namn. Bandet uppträdde med låtarna Nothin' to Lose, Firehouse och Black Diamond i TV-programmet ABC In Concert, vilket blev deras första nationella TV-framträdande. Programmet sändes den 29 mars. Den 29 april 1974 uppträdde Kiss med Firehouse på The Mike Douglas Show, som även innehöll en intervju med Gene Simmons. I augusti 1974 började de spela in sitt andra album, Hotter Than Hell, som släpptes den 22 oktober.

Bandets tredje studioalbum, Dressed to Kill, släpptes i mars 1975. Albumet innehåller en av de låtar som rankas bland de bästa rocklåtarna genom tiderna, Rock And Roll All Nite. Tidigt i april 1975 uppträdde Kiss live på NBC Midnight Special. Kiss släppte i september 1975 livealbumet Alive! som blev en stor försäljningsframgång och som av många räknas som den bästa "live" inspelning som har gjorts i musikhistorien. Det var vid denna tid som man också kunde se att Kiss Army (bandets fanklubb) hade ökat radikalt i medlemsantal och att bandet överlag fått fler anhängare. Kiss förärades med sin första guldskiva i december 1975, innan de spelade på scenen i Nassau Coliseum, Long Island. Alive! uppnådde senare en fyrdubbel platinastatus som också gjorde att singeln Rock And Roll All Nite hamnade på Billboards top 40 list.

Kiss fjärde studioalbum, Destroyer, släpptes den 15 mars 1976, och blev en publik och kommersiell succé. I oktober 1976 uppträdde Kiss på The Paul Lynde Halloween Special och spelade låtarna Detroit Rock City, Beth och King of the Night Time World.

Sent året 1976, närmare bestämt den 11 November släpps albumet Rock and Roll Over, delvis inspelat i en gammal teater (Star Theatre), albumet mixades och färdigställdes dock i studion The Record Plant i New York. Albumet innehåller bl.a hiten Hard Luck Woman skriven av Paul Stanley som ännu en gång kliver fram som en mycket pricksäker kompositör. Hard Luck Woman hyllas i countrykretsar och tas även upp av countrystjärnan Garth Brooks.

Den 30 juni 1977 släpptes Love Gun och bandet genomförde en turné i Japan där man slog publikrekord som tidigare hölls av The Beatles. I augusti 1977 höll Kiss en serie konserter i Los Angeles; dessa spelades in och mixades ihop till det andra livealbumet för bandet, Alive II. I mars 1978 året därpå släppte bandet sin första samlingsskiva, Double Platinum.

På hösten 1978 släppte de fyra gruppmedlemmarna var sitt soloalbum, och rykten uppstod att gruppen var på väg att splittras. I maj 1979 släpptes dock albumet Dynasty, bland annat innehållande megahiten I Was Made For Lovin' You som några månader senare uppnådde guldstatus för över en miljon sålda singlar.

Peter Criss och Ace Frehley får sparken

Bruce Kulick var medlem i KISS under 12 år

I maj 1980 lämnade trummisen Peter Criss bandet kort efter att skivan Unmasked släpptes. Criss medverkar inte alls på albumet, men han återfinns på omslaget och i en kort sekvens i videon till låten Shandi. Inom kort ersattes Criss med New York-trummisen Eric Carr. I november 1981 släpptes det första albumet med Carr vid trummorna, Music from "The Elder", som blev ett kommersiellt misslyckande. Ace Frehley hade vid en intervju sagt att det blir Heavy Metal vid nästa skiva. Så blev alltså inte fallet. Det var mer filmmusik. I oktober 1982 utgav gruppen Creatures of the Night. Skivan innehöll en del stora hittar så som I love it loud och balladen I Still love you. Gitarristen Ace Frehley är avporträtterad på omslaget men spelar inte ett enda ackord på albumet. Slitningarna mellan honom och Simmons/Stanley hade blivit ohållbara och Frehley lämnade bandet. Frehley blev ersatt av Vinnie Vincent i lagom tid till Kiss 10th Anniversary Tour 1983. Creatures Of The Night-turnén började i USA men avslutades efter att arenorna knappt var halvfulla. Mycket berodde på att många fans redan lämnat Kiss efter besvikelserna Music From the Elder, Unmasked och så klart att Frehley/Criss lämnat bandet. På turnén uppträdde Vinnie Vincent sminkad som Ankh-egyptisk symbol vilken betyder livet. Sminket blev det som använts minst i Kiss-historien.

I juni 1983 uppträdde Kiss för sista gången med smink; det ägde rum inför närmare 300 000 fans på Maracana Stadion i Rio de Janeiro, Brasilien. I september samma år chockade Kiss en stor del av musikvärlden genom att uppträda live på en MTV-gala utan smink. Samma månad släpptes det, för att vara KISS, musikaliskt stenhårda albumet Lick It Up. Ett år senare utgavs Animalize som kom att sälja platina flera gånger om. Låten Heaven's On Fire blev en megahit.

Vincent, som till stor del hade bidragit till Kiss nya, hårdare sound, sparkades tämligen oväntat i slutet av 1984 och ersattes med Mark St. John. KISS spelade in albumet Asylum, och Mark St. Johns gitarrbitar spelades in på ett par veckor. Turnén drog igång omedelbart efter att albumet släpptes. Dock började Mark få problem med sin ledsjukdom, och vid de tre konserter som Mark medverkade på fanns även Bruce Kulick med. KISS var för enda gången i sin karriär en kvintett! Tyvärr visade det sig att sjukdomen var så pass allvarlig att han inte kunde fortsätta med bandet. I oktober 1984 blev Bruce Kulick ny officiell medlem och stannade i bandet i nästan 12 år. Kulick är också yngre bror till Bob Kulick som provspelade för Kiss i början på bandets karriär, men då ratades till förmån för Ace Frehley. Under återstoden av 1980-talet fortsatte Kiss att släppa musikalbum; (1985), Crazy Nights (1987) och Smashes, Thrashes & Hits (1988). I oktober 1989 släppte gruppen Hot In The Shade, som innehåller den kommersiellt framgångsrika balladen Forever.

Eric Carr avlider

I slutet av 1991 gick Kiss in i studion för att spela in albumet Revenge. Trummisen Eric Carr hade under en tid varit sjuk i cancer och avled den 24 november 1991, endast 41 år gammal. Mycket nedstämda fortsatte bandet att göra klart albumet och lade samtidigt till en låt som tillägnades Carr, Carr Jam 81. Eric Singer (Gary Moore, Alice Cooper, Black Sabbath) fick ersätta Carr på trummorna. Eric Singer var den andra blonde medlemmen i Kiss, eftersom Peter Criss egentligen är blond. I maj 1992 blev Revenge klart och släpptes ett tag senare, tillägnat Eric Carr. Bandet fortsatte att göra nya album, i maj 1993 släpptes Alive III. I februari 1995 anlände Kiss till ett unikt och välbevakat Worldwide Kiss Convention Tour. Under turnén gästades bandet av den tidigare medlemmen Peter Criss. Han följde med bandet upp på scen under deras uppträdande när de skulle sjunga klassiska låtarna Hard Luck Woman och Nothin' To Lose, detta var det första framträdandet Criss gjorde med Kiss sedan 1979.

I augusti 1995 uppträdde Kiss på MTV Unplugged. Bandet hade bjudit in Criss och Ace Frehley för att delta i showen. I september gick Simmons, Stanley, Singer och Kulick återigen in i studion för att spela in Carnival Of Souls. Det släpptes dock inte förrän hösten 1997. Den 28 februari 1996 överraskade originalmedlemmarna Simmons, Stanley, Criss och Frehley med att göra ett framträdande på 38th Annual Grammy Awards i Los Angeles fullt sminkade för första gången på sjutton år. Månaden därpå släppte man Kiss Unplugged.

Återföreningen

I april 1996 tillkännagav Kiss officiellt bandets återförening och att de sedan ska hålla en Alive Worldwide Reunion Tour. Första konserten ägde rum på KROQ Weenie Roast i Irvine, Kalifornien. Återföreningen får enorm uppmärksamhet, och Kiss spelar för utsålda hus. Kiss uppträder i september 1996 under Brooklyn Bridge, New York för MTV Music Video Awards. Kiss gör sin första europaspelning med smink på Monsters of rock i Donington den 17 augusti 1996. December 1996 nådde turnén Sverige och Kiss spelar två utsålda shower, en i Globen den sjätte december och en i Scandinavium kvällen därpå. Under sommaren 1997 spelar Kiss två shower den fjortonde och femtonde juni på Stockholms Stadium. Hösten 1998 gav gruppen ut albumet Psycho Circus, det första på 19 år med alla fyra originalmedlemmarna. I mars 1999 pryder gruppen omslaget på herrtidningen Playboy. I augusti samma år fick Kiss sin egen stjärna på välkända Hollywood Walk of Fame. För att avsluta 1999 och inleda det nya millenniet höll Kiss en särskild nyårsshow i Vancouver för att räkna in det nya året.

Gene i Stockholm 2008

Medlemmar kommer och går

Efter två lyckade turnéer med originalmedlemmarna så meddelas det i februari 2000 att Farewell Tour skulle bli den sista turnén. Stämningen i bandet var väldigt dålig, och när turnén nådde Asien i januari 2001 lämnade Peter Criss bandet. Han blev ersatt av Eric Singer, som tidigare var medlem i bandet mellan åren 1991-1996. han tog över Peter Criss sminkning som "The Catman", något som sågs som ett väldigt kontroversiellt drag, speciellt bland fansen.

Ace Frehley gjorde sin sista konsert med KISS på OS-avslutningen i Salt Lake City i februari 2002. Eftersom att bandet hade en spelning bokad i Jamaica i mars 2002 så blev Ace Frehley ersatt av Tommy Thayer som använde samma smink som Frehley. Detta blev den första spelningen för sättningen Stanley-Simmons-Singer-Thayer. I april samma år uppträdde Kiss på Dick Clark's American Bandstand 50th Anniversary Show på ABC. Peter Criss återvände till bandet i oktober 2002, och bandet började att repetera inför spelningen med Melbourne Symphony Orchestra som spelades in som en DVD och CD, Kiss Symphony: Alive IV. Spelningen var indelad i tre akter, den första akten var en normal konsert, den andra var ett akustiskt set med 5 låtar. Den tredje akten spelades med en orkester bestående av 60 personer. Konserten hölls i Melbourne, Australien i februari 2003. Samma år blev Kiss invalda i Rock and Roll Hall of Fame.

Efter detta så fortsatte KISS att turnera i USA med sättningen Stanley-Simmons-Criss-Thayer. Rykten om att Ace Frehley skulle återvända till bandet (som Criss hade gjort) cirkulerade, men dementerades snart av Paul Stanley^[4]. Turnén World Domination Tour genomfördes tillsammans med Aerosmith för att kunna fylla upp arenor. I mars 2004 så förnyades inte Peter Criss kontrakt med bandet och han ersattes av Eric Singer för en andra gång på två år. Criss har i efterhand sagt att han hade blivit för gammal för att turnera, han hade svåra problem med sina armar^[5] och bandet valde att inte förnya hans kontrakt. Den nya sättningen med Eric Singer och Tommy Thayer har skapat stor kontrovers bland fansen. Sminket som de båda medlemmarna använder tillhörde från början Criss och Frehley. De har även skapat sminkningen, men har inga rättigheter till den. Gene Simmons och Paul Stanley "äger" alla sminkningar i Kiss och det var därför som Thayer och Singer fick Criss och Frehleys sminkningar.

5 april 2007 avled forne Kiss-gitarristen Mark St John i hjärnblödning. Han blev 51 år gammal.

Den 27 juni 2007 uppträdde Kiss för första gången som en trio, då Paul Stanley fick föras till sjukhus efter att hans hjärtat slagit 200 slag i minuten, Så Gene Simmons, Tommy Thayer och Eric Singer framförde konserten ändå, efter att ha frågat publiken vilket de ville, men de fick göra om låtlistan och sedan framfördes konserten som en hyllning till Paul. Paul kom hem dagen efter (28 juni) för att återhämta sig i sitt hem med sin familj.

Kiss firar 35 år

Under sommaren 2007 så började det spekuleras om att KISS skulle göra en europaturné som hyllning till bandets 35-årsjubileum. Det spekulerades också om att Peter Criss eller/och Ace Frehley skulle återvända till bandet^[6]. I januari bekräftade Paul Stanley ryktena om turnén, men dementerade ryktena om att Ace och Peter skulle återvända till bandet. Tre spelningar i Australien och en på Nya Zeeland bokades in. Under spelningarna i Australien och Nya Zeeland fick Tommy Thayer göra sin sångdebut med KISS då han sjöng låten Shock Me, som vanligtvis alltid har framförts av Ace Frehley. Detta skapade ytterligare en kontrovers bland fansen, som ansåg att Thayer var en "skådespelare" och en "slav" till Gene och Paul. Datumen i Europa offentliggjordes i efterhand, och den 19 februari så bekräftades en nordenturné^[7].Förband till Stockholmsspelningen var Crooked X och Happypill. Tre spelningar i USA är också bekräftade, vilket gör turnén till en världsturné. Den första för bandet på nästan 10 år. Den 4 juli 2008 så bekräftades det att bandet skulle släppa ett album bestående av nyinspelningar av gamla låtar med de nuvarande bandmedlemmarna, kallat Kiss Best - Kissology. Detta blir gitarristen Tommy Thayers första studioinspelning med bandet som officiell medlem. ^[8] Under november 2008 uttalade sig Paul att han var sugen på att göra ett nytt Kiss-album och i en intervju i slutet av november sa Paul att Kiss inom kort ska gå in och spela in sitt första studioalbum på 10 år. Albumet ska ta Kiss tillbaka till sina rötter, 70-talet. I början av 2009 bekräftade även Gene Simmons planerna på ett nytt studioalbum och att det ska släppas sommaren 2009. En turne 2009 har bekräftats av Paul Stanley och Kiss kommer att spela i USA än så länge. Om Kiss kommer att spela i Europa eller Skandinavien är ännu oklart. Kiss har även bekräftat att de kommer att spela på en arena i Buenos Aires i Argentina i Juni 2009. Arenan har en publik kapacitet på 70.000 personer.

Medlemmar

För mer information, se Medlemmar i KISS.

Nuvarande medlemmar

Gene Simmons – Bas/sång (1973-)
Paul Stanley – Kompgitarr/sång (1973-)
Tommy Thayer – Gitarr (2002-)
Eric Singer – Trummor (1991-1996 & 2001-2002 & 2004 -)

Tidigare medlemmar

Peter Criss – Trummor (1973–1980 & 1996-2000 & 2003)
Ace Frehley – Gitarr (1973-1982 & 1996-2002)
Eric Carr – Trummor (1980-1991)
Vinnie Vincent – Gitarr (1982-1984)
Mark St. John – Gitarr (1984)
Bruce Kulick – Gitarr (1984-1996)

Smink

Kiss har gjort sig kända genom sitt smink, och medlemmarna har olika smink för att kunna passa in i sina egna karaktärer. I början av 1980-talet hoppade gitarristen Ace Frehley och trummisen Peter Criss av bandet. Detta ledde till att två nya bandmedlemmar tillkom, Vinnie Vincent och Eric Carr. Paul Stanley designade deras smink. I mitten av 1983 plockade bandet bort sminket och fortsatte utan det fram tills återföreningsturnén med originalmedlemmarna. När Frehley och Criss för andra gången i bandets historia valde att hoppa av ersattes de av Tommy Thayer och Eric Singer som båda fick ta över de tidigare medlemmarnas smink. Bruce Kulick (gitarr), Mark St John (gitarr) är de enda medlemmarna som inte har uppträtt med smink.

Starchild - Paul Stanley	The Demon - Gene Simmons	Spaceman - Ace Frehley och Tommy Thayer	The Catman - Peter Criss och Eric Singer
The Ankh Warrior - Vinnie Vincent	The Fox - Eric Carr

Kiss i Sverige

Kiss har spelat sammanlagt 9 gånger (22 spelningar) i Sverige, 1976, 1980, 1983, 1984, 1988, 1996, 1997, 1999 och 2008

Det första besöket ägde rum 1976, 26 maj i Göteborg på Scandinavium. Den 28 maj var de i Stockholm på Gröna Lund och den 30 maj i Lund på Olympen.

Det andra besöket ägde rum 1980 i oktober den 9 i Stockholm på Eriksdalshallen och 10 i Göteborg på Scandinavium. Förband var Iron Maiden.

21 november, 1982 kommer Kiss till Sverige, men inte för någon spelning. De kommer för att göra reklam för nya albumet Creatures of the Night som har släppts.

1983 var det dags igen för ett besök, fast denna gång utan smink och den 18 november besökte man Scandinavium i Göteborg för tredje gången, och den 19 november Johanneshovs Isstadion i Stockholm och sedan för första gången Malmö där man spelade på Isstadion den 20 november. Förband var Helix.

Redan året efter så besökte man Sverige igen för tre stycken spelningar på Olympen i Lund den 24 oktober, Johanneshovs Isstadion i Stockholm den 26 oktober och sedan Scandinavium i Göteborg den 27 oktober. Förband var Bon Jovi.

1987 kommer Gene och Paul till Sverige för och göra reklam för nya albumet Crazy Nights

1988 var det då dags igen för två spelningar. I Göteborg så spelade man på Frölundaborg den 16 september och den 17 september i Stockholm på Johanneshovs Isstadion. Förband var Kings Of The Sun

1996 var det åter dags för ett besök, men då med originaluppsättningen och med smink. Den 6 december spelade Kiss i Globen i Stockholm och dagen efter i Göteborg i Scandinavium. Förband var The Verve Pipe.

Året efter var det dags för två spelningar på Stockholms stadion på grund av trycket efter biljetter 1996 var för stort. Förband var Hellacopters och Fungus.

1999 var det åter tillbaka för inte mindre än fyra spelningar två i Globen i Stockholm den 2-3 mars och två i Scandinavium i Göteborg den 4-5 mars. Förband var Buck Cherry.

2004 var Gene på besök för och göra reklam för sitt soloalbum Asshole.

Efter 9 år var man åter tillbaka i Sverige, med endast för en spelning på Stockholms stadion 30 maj. Trycket efter biljetter var stort, så 32 500 biljetter tog slut på cirka 20 minuter. Förband var Happypill och Crooked X. Denna konsert blev Kiss största under Europa-delen om man räknar bort festivalspelningarna.

Diskografi

Studioalbum

Livealbum

Samlingsalbum

The Originals (1976)
The Originals II (1978)
Double Platinum (1978)
Best of Solo Albums (1978)
Killers (1982)
Smashes, Thrashes & Hits (1988)
You Wanted The Best, You Got The Best (1996)
Greatest Kiss (1997)
Kiss Box Metal Plaque (2001)
The very best of Kiss (2002)
KISS Gold 1974-82 (2004)
Kiss Best - Kissology (2008)
Ikons (2008)

DVD

Singlar

Datum	Namn	Album
28 mars 1974	"Nothin' to Lose"/"Love Theme From Kiss"	Kiss
10 maj 1974	"Kissin' Time"/"Nothin' to Lose"	Kiss
10 augusti 1974	"Strutter"/"100,000 Years"	Kiss
22 oktober 1974	"Let Me Go Rock N' Roll"/"Hotter Than Hell"	Hotter Than Hell
2 april 1975	"Rock and Roll All Nite"/"Getaway"	Dressed to Kill
10 juli 1975	"C'Mon and Love Me"/"Getaway"	Dressed to Kill
14 oktober 1975	"Rock and Roll All Nite (Live)"	Alive!
1 mars 1976	"Shout It Out Loud"/"Sweet Pain"	Destroyer
30 april 1976	"Flaming Youth"/"God of Thunder"	Destroyer
28 juli 1976	"Detroit Rock City"/"Beth"	Destroyer
1 november 1976	"Hard Luck Woman"/"Mr. Speed"	Rock and Roll Over
13 februari 1977	"Calling Dr. Love"/"Take Me"	Rock and Roll Over
1 juni 1977	"Christine Sixteen"/"Shock Me"	Love Gun
31 juli 1977	"Love Gun"/"Hooligan"	Love Gun
14 oktober 1977	"Shout It Out Loud (Live)"/"Nothin' to Lose" (Live)	Alive II
22 februari 1978	"Rocket Ride"/"Tomorrow And Tonight" (Live)	Alive II
2 april 1978	"Strutter '78"/"Shock Me"	Double Platinum
1978	"Hold Me, Touch Me"/"Goodbye"	Paul Stanley
1978	"New York Groove"/"Snowblind"	Ace Frehley
1978	"Radioactive"/"See You In Your Dreams"	Gene Simmons
1978	"Don't You Let me Down"/"Hooked On Rock 'N Roll"^[9]	Peter Criss
20 maj 1979	"I Was Made For Lovin' You"/"Hard Times"	Dynasty
30 september 1979	"Sure Know Something"/"Dirty Livin'"	Dynasty
1 juni 1980	"Shandi"/"She's So European"	Unmasked
1 november 1980	"Tomorrow"/"Naked City"	Unmasked
22 november 1981	"A World Without Heroes"/"Dark Light"	Music from "The Elder"
13 oktober 1982	"I Love It Loud"/"Danger"	Creatures of the Night
18 september 1983	"Lick It Up"/"Dance All over Your Face"	Lick It Up
6 februari 1984	"All Hell's Breakin' Loose"/"Young and Wasted"	Lick It Up
19 september 1984	"Heaven's On Fire"/"Lonely is the Hunter"	Animalize
13 januari 1985	"Thrills In the Night"/"Burn Bitch Burn"	Animalize
16 september 1985	"Tears Are Falling"/"Any Way You Slice It"	Asylum
3 januari 1986	"Uh! All Night"/"Trial By Fire"	Asylum
18 augusti 1987	"Crazy Crazy Nights"/"No, No, No"	Crazy Nights
1 november 1987	"Reason to Live"/"Thief in the Night"	Crazy Nights
27 februari 1988	"Turn on the Night"/"Hell or High Water"	Crazy Nights
11 oktober 1988	"Let's Put The X In Sex"/"Calling Dr. Love"	Smashes, Thrashes & Hits
3 mars 1989	"(You Make Me) Rock Hard"/"Strutter"	Smashes, Thrashes & Hits
17 oktober 1989	"Hide Your Heart"/"Betrayed"	Hot in the Shade
5 januari 1990	"Forever"/"The Street Giveth & The Street Taketh Away"	Hot in the Shade
1 april 1990	"Rise to It"/"Silver Spoon"	Hot in the Shade
1992	"God Gave Rock 'N' Roll To You II"	Revenge
1992	"Domino"/"Carr Jam 1981"	Revenge
1992	"I Just Wanna"	Revenge
1992	"Everytime I Look at You"/"Spit"	Revenge
1993	"I Love It Loud (Live)"	Alive III
1996	"Rock And Roll All Nite (Unplugged)"	KISS Unplugged
1997	"Jungle"	Carnival of Souls: The Final Sessions
november 1998	"Psycho Circus"	Psycho Circus
1998	"We Are One"	Psycho Circus
1998	"I Finally Found My Way"	Psycho Circus
1999	"You Wanted the Best"	Psycho Circus

PC spel

Kiss Pinball
Kiss Psycho Circus: The Nightmare Child (2000)

Turnéer

Referenser

Tryckta källor

Leaf, David & Sharp, Ken, Kiss: Behind the Mask. The Official Authorized Biography. New York: Warner Books 2003. ISBN 0-446-53073-5
Simmons, Gene, Kiss and Make-up. London: Arrow 2003. ISBN 0-09-943614-0

Webbkällor

KISS FAQ The Complete KISS Singles Chart Action, 1974-2000

Noter

↑ http://www.kissonline.com/chron/
↑ http://www.kissasylum.com/video/issue9.shtml
↑ Demon färdigställdes den 13 mars 1973 och innehåller låtarna "Deuce", "Cold Gin", "Strutter", "Watchin' You" och "Black Diamond". Källa: KISS FAQ Åtkomst 2008-01-07.
↑ http://www.roadrunnerrecords.com/blabbermouth.net/news.aspx?mode=Article&newsitemID=14076
↑ http://www.roadrunnerrecords.com/blabbermouth.net/news.aspx?mode=Article&newsitemID=21614
↑ http://www.kissarmysweden.com/cutenews/archive.php?subaction=showfull&id=1201879327&archive=&start_from=&ucat=&go=headlines
↑ http://www.kissarmysweden.com/cutenews/archive.php?subaction=showfull&id=1203403847&archive=&start_from=&ucat=&go=headlines
↑ http://www.roadrunnerrecords.com/blabbermouth.net/news.aspx?mode=Article&newsitemID=100316
↑ Enligt uppgift skall en andra singel ha utgivits från Peter Criss soloalbum, "You Still Matter to Me"/"Hooked On Rock 'N Roll". På albumet är dock låten betitlad "You Matter to Me". Källa: KISS FAQ. United States Singles Discography (Webbåtkomst 2008-08-16.)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kiss (musikgrupp)

KISS

Paul Stanley | Gene Simmons | Tommy Thayer | Eric Singer

Studioalbum

Livealbum

Alive! | Alive II | Alive III | KISS Symphony: Alive IV

[0] ttp://www.kissonline.com/chron/

[1] ttp://www.kissasylum.com/video/issue9.shtml

[2] Demon färdigställdes den 13 mars 1973 och innehåller låtarna "Deuce", "Cold Gin", "Strutter", "Watchin' You" och "Black Diamond". Källa: KISS FAQ Åtkomst 2008-01-07.

[3] ttp://www.roadrunnerrecords.com/blabbermouth.net/news.aspx?mode=Article&newsitemID=14076

[4] ttp://www.roadrunnerrecords.com/blabbermouth.net/news.aspx?mode=Article&newsitemID=21614

[5] ttp://www.kissarmysweden.com/cutenews/archive.php?subaction=showfull&id=1201879327&archive=&start_from=&ucat=&go=headlines

[6] ttp://www.kissarmysweden.com/cutenews/archive.php?subaction=showfull&id=1203403847&archive=&start_from=&ucat=&go=headlines

[7] ttp://www.roadrunnerrecords.com/blabbermouth.net/news.aspx?mode=Article&newsitemID=100316

[8] Enligt uppgift skall en andra singel ha utgivits från Peter Criss soloalbum, "You Still Matter to Me"/"Hooked On Rock 'N Roll". På albumet är dock låten betitlad "You Matter to Me". Källa: KISS FAQ. United States Singles Discography (Webbåtkomst 2008-08-16.)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]