Tagalog
Från Rilpedia
Tagalog Tagalog |
|
Talas i | Filippinerna |
---|---|
Region | centrala & södra Luzon |
Antal talare | Modersmålstalare: 22 miljoner Övriga: 50 miljoner |
Klassificering | Austronesiska språk |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Filippinerna (som filipino) |
Språkmyndighet | Komisyon sa Wikang Filipino (Commission on the Filipino Language) |
Språkkoder | |
ISO 639-1 | tl |
ISO 639-2 | tgl |
ISO 639-3 | [1] |
SIL | tgl |
Tagalog är ett centralfilippinskt språk i den austronesiska språkfamiljen. Tagalog är modersmål för cirka 20 miljoner människor, eller ungefär 25% av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av språket som är officiellt språk på Filippinerna kallas för filipino.
Tagalog är nära släkt med de språk som talas i regionerna Bicol och Visayas, till exempel bikol, hiligaynon, waray-waray och cebuano. Språket har influerats i hög grad av spanska, minnan, engelska, malajiska, sanskrit (via malajiska), arabiska (via malajiska/spanska) samt nordfilippinska språk som kapampangan.
Innehåll |
Fonologi
Tagalog har 21 fonem; 16 konsonanter och fem vokaler. Språket har en relativt enkel stavelsestruktur. Varje stavelse måste innehålla åtminstone en konsonant och en vokal.
Vokaler
Innan spanjorerna anlände till Filippinerna hade tagalog tre vokalfonem: /a/, /i/ och /u/. Med introducerandet av spanska lånord utökades detta till fem vokalfonem.
Dessa är:
- /a/ en öppen främre orundad vokal som engelskans "father"
- /ɛ/ en mellanöppen främre orundad vokal som engelskans "bed"
- /i/ en sluten främre orundad vokal som engelskans "machine"
- /o/ en mellansluten bakre rundad vokal som engelskans "forty"
- /u/ en sluten bakre orundad vokal som engelskans "flute"
Det finns fyra diftonger; /aɪ/, /oɪ/, /aʊ/ och /iʊ/.
Allofoner
- /a/ höjs något i obetonad position.
- Obetonat /i/ uttalas vanligen [ɪ] som engelskans "bit"
- I ordfinal position kan /i/ uttalas som [ɪ ~ i] eller [ɛ].
- /e/ och /o/ uttalas ibland som [i ~ ɪ] och [u ~ ʊ]
- Obetonat /u/ uttalas vanligen [ʊ] som engelskans "book"
- Diftongen /aɪ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [e ~ ɛ ~ eɪ]
- Diftongen /aʊ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [o ~ ɔ]
Konsonanter
Nedanför finns en tabell över konsonanterna i tagalog. Alla klusiler är oaspirerade. Den velara nasalen förekommer i alla positioner i stavelsen, inklusive initial position.
Bilabial | Dental / Alveolar |
Palatal | Velar | Glottal | ||
Klusiler | Tonlös | p | t | k | - [ʔ] | |
tonande | b | d | g | |||
Affrikator | Tonlös | (ts, tiy) [tʃ] | ||||
tonande | (diy) [dʒ] | |||||
Frikativor | s | (siy) [ʃ] | h | |||
Nasaler | m | n | ng [ŋ] | |||
Lateraler | l | |||||
Flappar | r | |||||
Halvvokaler | w | y |
Allofoner
- /k/ tenderar att frikativiseras till [x] mellan vokaler, som tyskans "bach"
- /ɾ/ och /d/ var tidigare allofoner, och kan tidvis fortfarande fungera som alternativa uttal.
- En glottal klusil i ordfinal position utesluts ofta när detta ord förekommer mitt i en mening.
Betoning
Betoning är fonemisk i tagalog. Huvudbetoning ligger på antingen den sista eller den nästsista (penultima) stavelsen i ett ord. En vokal förlängs om den får primär eller sekundär betoning förutom när det är den sista stavelsen i ett ord som betonas.