Tantal
Från Rilpedia
(Omdirigerad från Ta)
Texten från svenska Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | tantal, Ta, 73 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 5, 6, d | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 16650 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 6,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Grå-blå |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 180,9479 u | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 145 (200) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 138 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Xe]4f145d³6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 11, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 5 (svag syra) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 3290 K (3017 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 5731 K (5458 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 10,85 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 743 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 31,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 0,776 Pa vid 3269 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3400 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,5 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 140 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 7,61 × 106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 57,5 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 761 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1500 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||
Tantal är ett hårt metalliskt grundämne. På grund av att tantal spontant täcks av ett skyddande oxidskikt angrips materialet ej av syror och används därför bland annat i kemisk apparatur. Denna egenskap har även gjort tantal till ett efterfrågat ämne för tillverkning av kondensatorer.
Den snabba ökningen av efterfrågan på tantalmineral (coltan) under 1990-talet har lett till omfattande illegal utvinning i bland annat Demokratiska Republiken Kongo, vilket resulterat i miljöförstöring och utgjort en drivkraft till militära konflikter.
Mineral som innehåller koncentrationer av tantal kallas vanligen 'tantalit'[1].
Tantal upptäcktes år 1802 av svensken Anders Gustav Ekeberg, som namngav den tåliga metallen efter den antika mytologins Tantalus.
