Svinfotad punggrävling

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Svinfotad punggrävling
Status i världen: Utrotad [1]
Svinfotad punggrävling
Svinfotad punggrävling
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Underklass: Pungdjur
Marsupialia
Ordning: Grävlingpungdjur
Peramelemorphia
Familj: Chaeropodidae
Gill, 1872
Släkte: Chaeropus
Ogilby, 1838
Art: Svinfotad punggrävling
C. ecaudatus
Vetenskapligt namn
§Chaeropus ecaudatus
Auktor: Ogilby, 1838
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Svinfotad punggrävling (Chaeropus ecaudatus) är en utdöd art i ordningen grävlingpungdjur. Djuret levde i centrala och sydliga delar av Australien.

Innehåll

Kännetecken

Arten skiljde sig från de övriga grävlingpungdjuren genom fötternas uppbyggnad. De var långa och tunna och hos de främre fanns bara två tår med ett slags klövar. Av de bakre fötterna använde djuret bara den fjärde tån. På så sätt liknade de svindjurens fötter, vilket gav arten sitt namn. Pälsens färg var grå eller orangebrun och nosen var som hos alla grävlingspungdjur spetsig. De långa öronen påminde om kaninpunggrävlingarnas öron. Svinfotad punggrävling hade en kroppslängd av cirka 25 centimeter och därtill kom en 10 till 15 centimeter lång svans.

Levnadssätt

Djuret levde i halvöknar, på gräsmark och på buskland. Enligt olika bedömningar var de inte lika nattaktiva som sina släktingar. De vilade i bon av gräs eller i fördjupningar i marken. Under letandet efter föda påminde deras rörelsesätt om hardjurens rörelse. Vid fara ökade de snabbt hastigheten och galopperade. Varje individ levde ensam.

På grund av matsmältningssystemets uppbyggnad antas att arten främst var växtätare. De grävde till exempel efter rötter och åt gräs. Aboriginer berättade att de även letade efter myror och termiter.

Dräktigheten varade i cirka tolv dagar och sedan födde honan upp till fem ungdjur som stannade cirka 50 dagar i pungen. Pungens öppning var riktad bakåt och där fanns 8 spenar.

Artens utdöende

Den sista dokumenterade iakttagelsen skedde 1901. Enligt berättelser från aboriginer kan arten ha överlevt fram till 1950-talet. Orsaken för utdöendet var huvudsakligen förstörningen av levnadsområdet. Aboriginerna använde sig huvudsakligen av svedjebruk och så fanns en landskapsbild som påminde om lappteknik vilket gynnade svinfotad punggrävling. Denna region omvandlades till stora enformiga ytor för betesdjur. I viss mån var införda rovdjur som hund och katt delaktiga i artens utrotning.

Systematik

Svinfotad punggrävling utgör i systematiken systergruppen för de andra grävlingspungdjuren och den listas därför i en egen familj, Chaeropodidae.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 februari 2009.
  1. Chaeropus ecaudatusIUCN:s rödlista, auktor: Burbidge, A., Dickman, C. & Johnson, K. 2008, besökt 14 mars 2009.
Personliga verktyg