Från Rilpedia

Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en kurs i svenska som erbjuds vuxna invandrare i Sverige. Staten finansierar utbildningen för flyktingar och kommunerna finansierar utbildningen för övriga invandrare. Syftet med kursen är att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. Under läsåret 2006/2007 läste 65 222 på sfi, varav 33 675 var nybörjare.^[1]

Innehåll 1 Undervisning och lagstiftning 2 Kritik mot sfi 3 Externa länkar 4 Referenser

Undervisning och lagstiftning

Sfi är sedan 1994 en del av det allmänna skolväsendet. Sfi innefattar språkutbildning i svenska samt samhällsorientering för vuxna invandrare. Utbildningen består av fyra kurser som ges inom tre olika studievägar. Studievägarna är anpassade till kursdeltagarnas olika utbildningsbakgrund. Högutbildade deltagare med god studiekapacitet börjar således med kurs C på studieväg 3 och kan efter att också ha genomfört kurs D fortsätta med annan vuxenutbildning eller söka sig ut i arbetslivet. En kursdeltagare som saknar läs- och skrivfärdigheter ska starta med kurs A på studieväg 1.

Efter varje kurs ska deltagarna få betyg. Betygsskalan omfattar nivåerna godkänd och väl godkänd. Som ledning för lärarna vid betygsättning på kurs D finns ett nationellt prov för sfi, utfärdat av Skolverket.

Styrdokumenten för sfi utgörs av skollagens kapitel 13, läroplanen för de frivilliga skolformerna, förordningen om sfi, förordningen om kursplaner för sfi och förordningen om betygskriterier för sfi. I och med lag (1994:517) har även finnar som bor i Finland men arbetar stadigvarande i Sverige och som saknar grundläggande svenskakunskaper rätt till sfi-undervisning. Samma lagändring medförde att personer med goda kunskaper i danska eller norska inte har rätt sfi. I mars 2006 lade regeringen fram en proposition (proposition 2005/06:148) om vissa ändringar för sfi som trädde i kraft 1 juli 2006.

Kritik mot sfi

Kritik mot sfi har förekommit under många år, och har bland annat riktat in sig mot långsam genomströmning, bristande kvalitet i undervisningen och dåliga resultat av sfi.^[2] Många kritiker menar att kursdeltagare som genomgått sfi i många fall har så bristfälliga kunskaper i svenska språket att deras integration i det svenska samhället blir lidande och att deras chanser på den svenska arbetsmarknaden är begränsade. Framför allt politiker inom Folkpartiet liberalerna har framfört dessa åsikter.

I februari 2008 presenterade Regeringen Reinfeldt, genom utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni, planer på att reformera sfi genom att bland annat genomföra en maxtid på tre år och nationella slutprov.^[3]

I mars 2006 publicerade den marknadsliberala tankesmedjan Timbro en rapport^[4] där man hade granskat innehållet i kurslitteraturen som används i sfi-undervisningen. Undersökningen visade, enligt de marknadsliberala rapportförfattarna, på en "kraftig slagsida åt vänster". I rapporten hävdades bland annat att historieskrivningen beskrivits "nästan enbart ur arbetarrörelsens perspektiv" och att politiska budskap med socialdemokratiskt innehåll smugits in i olika vardagssituationer.

Externa länkar

• Skolverket.se – Svenska för invandrare
• Skolverket
• Myndigheten för skolutveckling

Referenser