Sven Fagerberg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sven Gustaf Fagerberg, född 17 december 1918 i Nässjö, död 20 januari 2006 i Östra Torn, var en svensk civilingenjör och författare.

Fagerberg var anställd vid Electrolux mellan åren 1943-1965. Senare var han skribent i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. År 1950 vann Fagerberg en essäpristävling som Harry Martinson och tidskriften Poesi hade utlyst. Fagerbergs bidrag hette "Finnegan och det öde landet". Texten publicerades i förkortat form i tidskriften men kom senare att sin helhet ingå i samlingen Dialog i det fria. Som framgår av titeln handlade essän om James Joyce och T S Eliot, men också Fagerbergs starka intresse för William Shakespeare och Carl Gustaf Jung visade sig tydligt. Redan här hade Fagerberg hittat en form som han senare skulle bli trogen. De lärda avsnitten blandades med mer självbiografiska och skönlitterära passager. Resultatet blev en typ av essä som Fagerberg är tämligen ensam om i den svenska litteraturen. Fagerberg debuterade 1957 i bokform med romanen Höknatt. Verket höjdes till skyarna av ledande kritiker som Stig Ahlgren, Artur Lundkvist och Olof Lagercrantz. Det har beskrivits som den bok i den svenska litteraturen som är mest inspirerad av James Joyces språkexperiment.

I den efterföljande romanen Kostymbalen (1961) är miljön hämtad från den företagsmiljö Fagerberg så väl kände. Hans starka intresse för zenbuddhism avspeglas i romanen Svärdfäktarna (1963). I Det vitmålade hjärtat (1966) finns en frän kritik mot de negativa inslagen i företagsvärlden. Boken filmatiserades även (se nedan). Fagerberg skulle därefter skriva många fler romaner. Hans storhet låg dock knappast framför allt i personskildringen eller förmågan att hitta på intriger. Det var snarare inom essästiken, med verk som Dialog i det fria och Friheten att älska, som Fagerberg gjorde sina mest betydelsefulla insatser. Essäboken Bronshästarna (1973) intar en central plats i författarskapet. Där skriver Fagerberg om författare som Joyce, Shakespeare, Ernest Hemingway, Almqvist, Hesse, liksom om zenbuddhismen och om schackmästaren Lasker. De olika essäerna knyts samman till en helhet genom en fortlöpande diskussion om de dionysiska inslagen i samtiden.

Genom hela Fagerbergs verk finns en tro på kreativiteten och en kritik mot ensidig materialism och positivism. Samhälls- och civilisationskritiken är ett viktigt inslag i författarskapet. Han uppmärksammade tidigt miljöförstöringen. Han kritiserade storfinansen samtidigt som småföretagare och uppfinnare ofta beskrevs på ett positivt sätt. Denna samhällskritik uppskattades starkt av dåvarande socialdemokratiska statsminister Tage Erlander. På 1980-talet kom emellertid Fagerberg att i högt tonläge angripa socialdemokraternas Sverige, som han menade var ofritt och okreativt. År 1989 kom Fagerbergs självbiografiska bok Ljuset är vår farkost.

Fagerberg gick ofta i sitt författarskap i dialog med äldre författare. Den författare han oftast återkom till var Shakespeare. Hamlet hade stor betydelse för Fagerbergs tidigaste verk, "Finnegan och det öde landet" och Höknatt. Och mot slutet av sitt liv skrev han en bok om dramat, Som en tättings öga (1996). Under de sista åren drabbades Fagerberg av en muskelsjukdom. Vistelsen på långvården beskrivs i den delvis självbiografiska romanen Pelagius (1998).

Fagerberg har även skapat ett datorspel med namnet Det gäller livet som lanserades 1994.

Bibliografi

  • Höknatt 1957
  • Kostymbalen 1961
  • Svärdfäktarna 1963
  • Det vitmålade hjärtat 1966 (filmatiserades 1969, se vidare, (Made in Sweden)
  • Flickan i underjorden 1966
  • Dialog i det fria 1968
  • Revolt inifrån 1969
  • Resan till jorden 1972
  • Bronshästarna 1973
  • Kassandra 1976
  • Tal till Hermes 1977
  • Maud Gonne och myterna om kvinnan 1978
  • Det mänskliga uppdraget 1981
  • De blindas rike 1982
  • Los Angeles 1984
  • Friheten att älska (1986)
  • Resan till landet där ingen blir gammal (1987)
  • Beirut (1988)
  • Ljuset är vår farkost (1989)
  • Sankte Pers nattklubb (1990)
  • Det gäller livet (1993)
  • Tänd alla dina lampor (1996)
  • Som en tättings öga (1996)
  • Pelagius (1998)
  • Nya Kristina 2001
  • Persefone 2001

Priser och utmärkelser

Externa länkar


Personliga verktyg