Strömsnäsbruk
Från Rilpedia
| Strömsnäsbruk Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Småland | |||
| Län | Kronobergs län | |||
| Kommun | Markaryds kommun | |||
| Folkmängd(2005) | 2 006 invånare | |||
| Area(2005) | 326 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | ||||
Strömsnäsbruk är en tätort i Markaryds kommun i Kronobergs län.
Innehåll |
Nybyggarland i tassemarkerna
En grupp sydskånska industrialister, med August Schmitz i spetsen, kastade under senare delen av 1800-talet sina blickar på södra Smålands skogs- och vattenrikedomar. Fler finansiärer ordnades vilket ledde till att Skåne-Smålands Jernväg (SSJ) med station i Strömsnäsbruk öppnades 1887. Järnvägen är i dag nedlagd sträckan Värnamo-Traryd och uppriven mellan Ljungby–Traryd, men på sträckan Markaryd–Strömsnäsbruk ordnas fortfarande museiturer varje sommar.
Strömsnäsbruk var före denna tid ingen tätort, men blev det raskt då de skånska industrialisterna några år senare anlade ett pappersbruk på orten. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst – på 1960-talet – hade det över 800 anställda. Orten hade som mest drygt 2 500 invånare.
Tillverkningen av massa och papper skedde 1898–1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898–1981 och sulfitmassa 1906–1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper. Sopsäckar var länge kassakon; 1970 tillverkades 70 miljoner säckar på fabriken.
Offer för "bruksdöden"
Under 1970-talet, då Strömsnäs Bruk ägdes av Södra Skogsägarna, gick trenden mot allt större produktionsenheter. Under dessa år slogs följaktligen många av de gamla bruken i Småland och annorledes ut. Dödsstöten för Strömsnäs Bruk var med stor sannolikhet Södra Skogsägarnas investeringar på 1970-talet i de stora anläggningarna i Värö, Värö Bruk, och Mönsterås. Jätteinvesteringarna bidrog starkt till att flera av skogskoncernens små bruk slogs ut under de följande åren.
Efter nedläggningen av Strömsnäs Bruk finns ingen dominerande arbetsgivare på orten. Näringslivet är mer diversifierat med bland annat Transcom AB, ett call-center, som etablerat sig på det gamla bruksområdet, Glas-Lindbergs och anonyma korvjätten Lindvalls Chark AB.
Åter inflyttning - av flyktingar
På grund av vikande befolkningsunderlag har det allt sedan brukets nedläggning funnits gott om tomma lägenheter på orten. Av detta skäl, men också för att bruksorten alltid var en fungerande inflyttarmiljö, har Strömsnäsbruk alltefter flyktingpolitikens konjunkturer tagit emot många flyktingar och asylsökande under 1990- och 2000-talet.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
|
||||||||||
