Storspigg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Storspigg
Gasterosteus aculeatus.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Benfiskar
Osteichthyes
Underklass: Taggfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning: Spiggartade fiskar
Gasterosteiformes
Familj: Spiggar
Gasterosteidae
Släkte: Gasterosteus
Art: Storspigg
G. aculeatus
Vetenskapligt namn
§Gasterosteus aculeatus
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Storspigg (Gasterosteus aculeatus) är en taggfenig fisk i familjen spiggar.

Innehåll

Utseende

Storspiggen kan bli upp till 10 centimeter lång. Störst blir de individer som lever i saltvatten. Framför den mjuka ryggfenan finns 2 till 4 (oftast 3) taggar.[1]

Ovansidan är gröngrå och sidorna silverfärgade. Vissa populationer kan vara påtagligt mörkt färgade, mer eller mindre svarta[2]. Under lektiden blir hanarna klarröda och/eller blåglänsande på haka, buk, nertill på sidorna samt i ögat[1].

Kroppen är täckt av smala, benlika plattor[1].

Utbredning

Storspiggen förekommer i Europa från Svarta havet, norra sidan av Medelhavet, längst kusten över Brittiska öarna, in i Östersjön, längst Norges kust till Murmanskområdet. Också runt Island och Grönlands sydspets. I Asien från Korea och Japan till Tjuktjien. I Nordamerika dels längs Alaskas västkust ner till norra Kalifornien, dels längs östkusten från Labrador till Virginia.[3]

Vanor

Arten förekommer i åar, sjöar samt bräckt och salt vatten. Det förekommer även att den vandrar mellan sött och salt vatten.[1] Storspiggen föredrar grunda regioner med mjuka bottnar (sand eller gyttja) och mycket växtlighet. Den lever normalt i stim utom under lektiden[3].

Den äter huvudsakligen bottenlevande kräftdjur och andra ryggradslösa djur, vatteninsekter samt fiskyngel.[2]

Fortplantning

Storspigghane i lekdräkt med blått öga och rött hakparti

Lektiden infaller under vår och tidig sommar. Hanen bygger ett näste av vattenväxter på bottnen. Han hävdar ett revir kring nästet, och lockar äggstinna honor att lägga ägg i det. Efter äggläggningen kör han bort honan. En hona kan lägga upp till 400 ägg. men flera honor kan inbjudas till nästet, som kan rymma över 1000 ägg. Hanen vaktar och ventilerar nästet, plockar bort obefruktade ägg, och försvarar det frenetiskt. Äggen kläcks efter 1 till 2 veckor. Hanen vaktar ungarna i någon vecka, varefter de sprids i vegetationen. Den blir könsmogen vid omkring ett års ålder.[3] Storspiggen blir högst fyra år gammal[1].

Källor

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  2. 2,0 2,1 FishBase
  3. 3,0 3,1 3,2 Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3
Personliga verktyg