Stellers sjölejon
Från Rilpedia
| ?Stellers sjölejon Status i världen: Starkt hotad[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Öronsälar Otariidae |
| Släkte: | Eumetopias Gill, 1866 |
| Art: | Stellers sjölejon |
|
|
|
| §Eumetopias jubatus Auktor: Schreber, 1776 |
|
 Utbredningskarta
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Stellers sjölejon (Eumetopias jubatus) är störst av alla öronsälar. Den lever i stora flockar vid norra Stilla havets kustlinjer.
Innehåll |
Utseende
Denna art har en gulbrun päls. Hannen skiljer sig i storlek och vikt mycket från honan. En vuxen hanne når en längd över 3 meter och en vikt upp till 1 100 kilogram. Honor blir 2,4 meter långa och maximalt 300 kilogram tung. Hannar har dessutom en tjock man och starka muskler runt halsen.
Utbredning
Kolonier av denna art finns längs norra Asiens och Nordamerikas kuster. De största finns på Aleuterna och Kurilerna. Ju längre söderut man kommer, desto mindre blir antalet individer per koloni. Den sydligaste populationen lever på Channel Islands i Kalifornien.
Levnadssätt
Stellers sjölejon föredrar områden med mycket fisk, som är dess huvudsakliga föda. Den dyker till 180 meters djup, mest i stora flockar som jagar tillsammans. Dessutom fångar den ibland vikare och havsutter.
Vid parningstiden kommer hannarna först till kolonierna. För att få en bra plats strider de med stor insats. Många hannar får svåra sår av dessa strider. Unga och svaga hannar trängs till kolonins rand där de sällan har möjlighet att para sig. När honorna kommer till kolonin bestämmer de sig för en hanne. Honan föder ungdjuret från året innan och parar sig några dagar därefter på nytt.
Allmänt
På grund av de hårda striderna finns denna art nästan inte i djurparker. Den blev inte heller något mål för storjägare. Bara inuiter använder dess hud för tillverkning av läder. Beståndet uppgår troligtvis till 120 000 individer. Det är bara en tredjedel av populationen under 1960-talet. Överfiskning ses som en orsak till denna minskning.
Källor
- ↑ Eumetopias jubatus på IUCN:s rödlista, auktor: Seal Specialist Group (1996), version 9 maj 2006.
