Stake (släkt)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Stake är namnet på två befryndade svenska adelsätter, numera båda utdöda.

Gustaf Elgenstierna betecknar i sina ättartavlor den ursprungliga Stakeätten som en "gammal frälsesläkt" för vilken årtal för adlande ej är känt. Dess äldsta med säkerhet kände medlem är häradshövdingen i Dalsland Amund Stake (död före 1515), vilken hade två söner som uppnådde vuxen ålder och förde ätten vidare: Olof (död före 1526) och Erik Stake (död före 1553). Merparten av ättemedlemmarna stammade från den förra av dessa bröder.

Olof Stake efterträdde sin far som häradshövding och övertog också sätesgården Berg i Holms socken, Nordals härad. Efter Olofs död övertogs Berg först av hans änka Holmfrid Toresdotter (Byting) och senare, när hon gifte om sig, av Olofs son Mauritz Stake. Av Mauritz Stakes söner kom den yngste, Lindorm Stake, senare att bo på Berg.

Mauritz Stakes sonson Hans Stake (död 1624) var hovmarskalk hos hertig Johan av Östergötland. Hans och hustrun Anna Kafles porträttgravsten finns bevarad i Kullings-Skövde kyrka.

Den ovannämnde Erik Stakes sonsons son, sedermera översten och landshövdingen Olof Stake (1593-1664) introducerades 1625 å hela ättens vägnar på den nyinrättade Riddarhuset. Ätten Stake erhöll därvid ursprungligen ättenumret 82, vilket dock senare ändrades till 110.

Överste Olof Stakes yngre bror, sedermera riksrådet och guvernören Harald Stake (1598-1677), upphöjdes den 4 april 1654 till friherre och skrev sig därefter "Stake till Vik". Han introducerades i sin nya värdighet samma år under nummer 47. Denna ätt utdog 1795 med Harald Stakes sonsons son, volontären Harald Gustaf Stake till Hönsäter (1727-1795).

Den ursprungliga adliga Stakeätten utdog på svärdssidan 1765 med majoren Carl Magnus Stake (1708-1765) och på spinnsidan troligen med dennes syster Anna Maria (1698-1780), gift von Vicken.

Källor

  • Jan Eric Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (Stockholm 1960).
  • Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band VII (Stockholm 1932)
  • Niels Christian Hjorth, "Hans Stakes og Anna Kafles portrettgravsten i Kullings-Skövde", Personhistorisk tidskrift 1979:3
  • Klas Jonson, "Glömda segrare: öden och äventyr i västra Sverige", 1943, 245 s. Inb.
Personliga verktyg