Statsråd
Från Rilpedia
Statsråd är en benämning på enskilda ledamöter av ett lands regering eller hela regeringen.
Innehåll |
Sverige
I Sverige är statsråd den officiella titeln för en person som är ledamot av regeringen (under 1809 års regeringsform beteckning även för regeringen som kollektiv; statsrådet), formell term för minister.
Ett statsråd utses och entledigas på egen hand av statsministern utan att riksdagen behöver konsulteras. Riksdagen har dock möjlighet att avsätta ett statsråd genom misstroendeförklaring.
Statsråd med ansvar för ett departement (departementschef) kallas normalt för område + minister, exempelvis utbildningsminister, men den formella titeln är statsråd och chef för x-departementet. Statsråd med ansvar för vissa frågor inom ett departements område kallas formellt för statsråd, men informellt för område + minister exempelvis skolminister. Ett sådant statsråd kallades under 1809 års regeringsform för konsultativt statsråd eller populärt "minister utan portfölj". Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehåller ordet minister är statsministern.
Innan den nuvarande regeringsformen trädde i kraft, var statsråden kungliga rådgivare, något som före 1975 redan hade förlorat sin reella betydelse. Formellt skulle beslut fattas i kungliga konseljer av kungen, men i praktiken skedde politiska beslut i allmänna beredningar med statsministern och andra statsråd. Ett statsråd kunde själv besluta i förvaltningsfrågor, i så kallade departementsberedningar. I nuvarande regeringsform stadgas att regeringsärenden avgörs av regeringen, med minst fem statsråd närvarande. I verkligheten har besluten redan fattats i departementen innan de når till regeringssammanträdena, och regeringen fattar endast det formella beslutet. Regeringen bär emellertid ett kollektivt ansvar för de beslut som fattas.
Finland
I Finland är statsrådet benämningen på landets regering (som kollektiv).
Norge
I Norge är statsråd titel på en minister, norska statsrådet samt namn på ett kabinett.
I Norge används begrepp som "möte i statsråd", "Konungen i statsråd" och "statsråd". Utgångspunkten är att varje regeringsdepartement har en chef som betraktas som ett politiskt statsråd. Möten där alla är närvarande kallas möte i statsråd, eller regeringsmöte. Möten som kallas Konungen i statsråd hålles på det kungliga slottet i Oslo. Detta betyder att H.M. Konungen är i möte med hela sin regering. Statsrådens arbetsuppgifter är politiska, men arbetsuppgifterna är också de administrativa ledningsuppdragen som administrationschef och en verklig departementschef. I "Regjeringsinstruksen" sägs att departementscheferna ansvarar för att en vederbörlig behandling sker av varje ärende som inkommer till deras departement och att departementscheferna svarar inför statsministern. Enligt Norges grundlag kan statsministern entledigas av H.M. Konungen. Regeringen betraktas som Konungens råd och på det vilar allt ansvar för statens skötsel. H.M. Konungen kan själv aldrig lastas eller åläggas ansvar.
Tyskland
I Tyskland är ordet statsråd (tyska Staatsrat) numera förknippat med historiska institutioner.
Preussen
I Preussen var statsrådet 1817-1918 ett rådgivande organ till tronen, efter republikens införande 1918 var det från 1920 namnet på en av kamrarna i parlamentet. Se vidare preussiska statsrådet.
Östtyskland
Statsrådet var i Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 1960-1990 namnet på det kollektiva organ som delade den lagstiftande makten med Volkskammer, se vidare Östtysklands statsråd.
Statsrådets ordförande var den som i praktiken fungerade som landets statschef. Formellt var det statsrådet som kollektiv som innehade statschefs uppgifter i Östtyskland.
