Ekenäs
Från Rilpedia
- Uppslagsordet Ekenäs leder hit. För andra betydelser, se Ekenäs (olika betydelser).
| Ekenäs Mall:Landsdata Finland | |
|---|---|
| Tammisaari | |
 |
|
| Antal invånare(2005) | cirka 14 500 (f.d. Ekenäs stads folkmängd) |
| Area | 1 715,9 (f.d. Ekenäs stads yta) km² |
| Landskap | Nyland |
| Län | Södra Finlands län |
| Kommun | Raseborg |
| Församling | Ekenäs församling |
| Läge | |
Ekenäs (finska Tammisaari) är en tätort och en centralort i Raseborgs stad i landskapet Nyland i Södra Finlands län i Finland. Ekenäs är belägen cirka 90 kilometer väster om Helsingfors och cirka 110 kilometer sydost om Åbo. Ekenäs var egen stad fram till årsskiftet 2008/2009 då den slogs samman med Karis stad och Pojo kommun. Ekenäs har omkring 14 500 invånare (2005) och en yta på 1715,9 kvadratkilometer, varav 994,8 kvadratkilometer är vatten.
Ekenäs är en tvåspråkig ort med svenska som majoritetsspråk (omkring 82,2 procent) och finska som minoritetsspråk (omkring 16,2 procent).
Innehåll |
Historia
Raseborgs slott i Snappertuna uppfördes troligen under 1300-talet. Raseborg hade främst handelspolitisk betydelse, förmodligen att försvara svenska intressen gentemot hansastaden Reval.
Sedan Ekenäs år 1528 blivit förvaltningscentrum i Raseborgs län, förlorade Raseborg sin betydelse. År 1546 förlänade kung Gustav Vasa Ekenäs stadsrättigheter. År 1550 påbjöd han dock att borgerskapet i Ekenäs skall flytta till hans nya projekt, Helsingfors.
En läroinrättning, "pedagogi", anlades i staden 1603. Ekenäs kyrka byggdes på 1600-talet.
Under åren 1709-10 dukade hälften av stadens befolkning under i pest. Rysk ockupation 1713 resulterade i att all kyrklig och civil förvaltning upphörde. Staden var troligen utrymd under flera perioder. Vid freden 1721 återvände flyktingarna från bland annat nuvarande Sverige. Staden återfick sina privilegier 1723 och beviljades skattebefrielse till 1731. Handeln med Reval låg nere. Missväxt och nöd rådde under flera år.
Staden ålades alltmer betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen 1742, då ryska soldater kom i de svenskas ställe. Flera ämbetsmän och borgare gick i flykt inför rysk överhöghet. Seglation till Sverige och Tyskland förbjöds. Stadens borgare avlade trohetsed till kejsarinnan Elisabet. Freden 1743 mellan Sverige och Ryssland innebar att Stockholmsseglationen kunde återupptas och flyktingarna återvända.
Staden ålades alltmer betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen 1808, då ryska soldater kom i de svenskas ställe, och i många fall kom med sina familjer. En eldsvåda 1821 förstörde kyrkan och kvarteren kring den. Ekenäs fick rätt att bedriva utrikeshandel 1830.
Krimkriget drabbade Ekenäs i maj 1854, då två brittiska krigsfartyg genombröt ett intensivt artilleriförsvar och kapade ett saltlastat fartyg, som togs till London, där det såldes.
Ekenäs fick järnväg och broförbindelse över Pojoviken 1873-74. Truppinkvarteringen upphörde 1882.
Stadsfullmäktiges ordförande utvisades ur landet och borgmästaren avsattes 1903 efter att de uttryckt missnöje med generalguvernören Bobrikovs förryskningspolitik. Borgmästaren återinsattes efter tre års passiv motståndskamp från stadsfullmäktiges sida och från samhället i övrigt.
Militärgarnisonen Dragsvik anlades 1912. Efter revolutionsutbrottet och Finlands självständighetsförklaring bortforslades de ryska trupperna därifrån i januari 1918. Mellan februari och april rådde rött styre i staden, under vilket borgmästaren dödades. Därefter tjänade Dragsvik som fångeläger för medlemmar av de röda gardena. Som mest fanns där närmare 9 000 fångar. Nästan 3 000 dog under de närmaste månaderna. Fram till 1940 var Dragsvik en tvångsarbetsinrättning för politiska fångar, då den åter blev militärgarnison.
Staden bombades av sovjetiskt flyg 1939-40. I mars 1940 fick Ekenäs ordna mottagning för ett stort antal evakuerade från den av Sovjetunionen besatta grannstaden Hangö. I juni 1941 utsattes staden för artilleribeskjutning från Hangö och luftangrepp. I ett halvår var staden totalevakuerad.
Den 1 januari 1977 slogs Ekenäs stad samman med Ekenäs landskommun och Snappertuna förutvarande kommuner, och den 1 januari 1993 med Tenala förutvarande kommun. Vid ett fullmäktigemöte den 18 juni 2007 beslöts att Ekenäs, Pojo och Karis från och med 1 januari 2009 går samman och bildar Raseborgs stad. Beslutet fattades samtidigt i alla de inblandade kommunerna.
Ortnamn
Byar i före detta Ekenäs stad som räknades till Snappertuna: Alhov, Baggård, Barsgård, Berg, Björnböle, Bredäng, Broby, Båsa, Båssaböle, Dalkarö, Gammelboda, Gebbelby, Glamsbacka, Gästersjö, Harparbacka, Hurskursnäs, Huskvarn, Höstnäs, Jomalvik, Kallbacka, Kjulböle, Köpböle, Lagmans, Lillbarsgård, Magnäs, Nyboda, Persö, Repubacka, Rullarsböle, Slipars, Strömsö, Total, Trångsund, Västra Rösund, Växär, Åsenby.
Byar i före detta Ekenäs stad som räknades till Bromarv: Grundsund, Håkansarv, Kalvdal, Kansjärv, Kivitok (uttalas tjivitó:k), Korsuddarna (bydel), Knopkägra, Kägra, Könick, Norrstrand, Orvlax, Padva, Rekuby, Revbacka, Söderstrand, Vättlax, Östanberg.
Övriga byar i före detta Ekenäs stad: Alglo, Backa, Barkala, Basaböle, Björknäs, Bodal, Brutuböle, Bålabacka, Danskag, Degergård, Dotterböle, Eriksby, Espingskär, Fastarby, Finby gränd, Frankböle, Gennarby, Germundby, Getskär, Gretarby, Grevö, Grind, Hangist, Harparskog, Hällsby (del av Olsböle), Härjentaka, Högböle, Hölklöt, Jordansby (med Romby), Kallby, Kesuböle (uttalas tjesu-), Krokby, Kurö, Kvigos (uttalas kvi:gås), Kälkala (fi. Kelkkala), Langansböle, Lindsby, Lindö, Lunkböle, Mail, Mälsarby, Nitlax (fi. Nittlahti), Odensö, Olsböle, Ovanmalm, Pargas, Prästkulla, Rådsby, Rörsby, Siggby, Skallböle, Skarsböle, Skogby, Skåldö (på ön Skärlandet), Sköldargård, Spjutsböle, Svedjekulla, Tovö, Trollshovda, Tronsböle, Undermalm, Vimonböle, Västerby, Ängholmen, Österby.
Som bosättningsområde räknas Kyrkmalmen (Kyrkmalm?).
I Snappertuna finns halvön Stakanäs. I Bromarv finns öarna Horsön, Porsö, Prästön och Tagelsår samt udden Skataudden. Några andra öar i Ekenäs är Danskog, Hästö Busö, Julö, Järnö, Koö, Matgruvan (med seglarhamn), Modermagan, Segelskär (med båk), Skarvkyrkan, Skedö, Skärlandet (med halvön Baggö och byn Skåldö) och Öbylandet. Några uddar heter Bojnäs och Stallören.
Det finns sjöar som heter Frankböleträsket (finska Puontpyölinjärvi) och Harparträsket.
Fjärdar i Ekenäs som räknas till Snappertuna: Gästansfjärden, Kallbodafjärden. Bromarvsfjärden sträcker sig mellan Bromarv och Finby kommun.
Fjärdar i Bromarv: Djurgårdsfjärden och Gloppet. Till övriga fjärdar i Ekenäs hör Baggöfjärden, Båssafjärden. Kvarnbotten och Lindöviken är vikar. Knopströmmen, Krokbyströmmen och Kråkströmmen är sund.
Sund i Ekenäs är Odensö sund och Vitsandsströmmen.
Övriga ortnamn i Ekenäs: Björknäs, Brötet, Bötesberget, Formanshagen, Gennarbyviken, Gumböleberget, Jomalvik kanal, Knipnäs, Ormnäs, Seminarieängarna, Siggbymalmen, Slottsbacken, Storfjärd, Åsen.
Trollböle, by (och före detta järnvägshållplats) i Ekenäs stad.
Ovanmalmträsket är en sjö i Ekenäs.
Stagsundet är ett sund i Bromarv i Ekenäs.
Näringsliv
Ekenäs näringsliv domineras av små- och medelstor industri. Bland företagen kan nämnas IDO/Sanitec som tillverkar badrumsporslin.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Skolor
I Ekenäs finns bland annat Ekenäs gymnasium, en svenskspråkig gymnasieskola med cirka 240 elever. Den svenska högstadieskolan heter "Ekenäs Högstadieskola", det svenska lågstadiet heter "Ekenäs Seminarium". Den finska grundskolan heter "Hakarinne". Det finns även en grundskola som idkar Steiner-pedagogik, Mikaelskolan. Yrkesinstitutet "Axxell" har även verksamhet i Ekenäs, där det utbildas bl.a närvårdare och datanomer på svenska. Yrkeshögskolan "Novia" har en egen byggnad i Ekenäs, där kan man läsa bl.a skogsbruk och miljöplanering. De flesta skolorna ligger på ett mycket nära avstånd från varandra i centrum.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Kommunikationer
Vägar
Riksväg 25 passerar genom Ekenäs och leder mot Hangö i väster och Hyvinge och Helsingfors (via Stamväg 51) i öster. Stamväg 52 börjar i Ekenäs och går norrut mot Salo och Somero.
Järnvägar
Ekenäs har sedan år 1872 haft järnvägsförbindelse med övriga Finland längs den så kallade Hangöbanan. Ännu i dag finns både godstrafiken och persontrafiken kvar. Persontrafiken upprätthålls mellan Hangö och Karis. De gamla dieseldrivna loken som drog personvagnarna ersattes på våren år 2006 med moderna rälsbussar. Karis är en järnvägsknut med järnvägsförbindelse till både Åbo och Helsingfors. Inom Ekenäs tätort ligger också hållplatserna Dragsvik och Skogby.
Sport
Den största idrottsföreningen i Ekenäs är Ekenäs IF (EIF), föreningen grundades 1905 och är en av västnylands äldsta idrottsföreningar. Ekenäs IF har en även en supporterklubb med namnet "Green Army" som ofta kan ses på Ekenäs IF fotbollsmatcher.
Sevärdheter
- Raseborgs slott
- Restaurang Knipan, byggd på vattnet
- Naturparken Ramsholmen
- Gamla stan (Barckens udde) med dess smala gränder
Kulturpersonligheter med anknytning till Ekenäs
- Sigfrid Aron Forsius, astronom
- Uno Cygnaeus, "folkskolans fader i Finland"
- Jonathan Reuter, skald
- Helene Schjerfbeck, en av Finlands stora konstnärer
- Gustaf John Ramstedt, språkforskare
- Hugo Ekhammar, författare
- Jarl Sjöblom, romanförfattare
- Jan Karlsson, IT-ansvarig BEST Lund
- Henrik Cederlöf, författare och rektor i Ekenäs Seminarium
- Signe Yletyinen, konstnär
Referenser
(svenska) Ekenäs tätorts webbplats
Fotnoter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ekenäs
(svenska) Raseborgs slott
|
|||||||||||||||||||
