Från Rilpedia

Nils Samuel von Koch, född 10 mars 1801 i Skee socken, Bohuslän (numera Västra Götalands län), död 13 juni 1881 på godset Augerum i Blekinge; ämbetsman, justitiekansler, son till majoren Nils Koch (adlad von Koch år 1815).

Koch tog 1820 juridisk ämbetsexamen i Uppsala och blev 1825 kopist i Justitierevisionsexpeditionen. 1841 kallades Koch till expeditionschef i Justitiestatsexpeditionen, utnämndes 1841 till revisionssekreterare och inträdde 1843 i tjänsteutövning som sådan samt erhöll 1844 förordnande och 1848 fullmakt såsom justitiekansler, från vilken befattning han 1866 tog avsked.

Koch var 1845-1850 ledamot av dåvarande lagberedningen och beklädde, utom åtskilliga andra allmänna uppdrag, ordförandeskapet i 1855-1859 års kommitté för utarbetande av ordningsstadga för rikets städer och 1858-1859 års kommitté för ny bevillningsstadgas uppgörande. Sedan Koch efter faderns död (1848) erhållit säte och stämma på riddarhuset, deltog han i ridderskapets och adelns förhandlingar vid alla följande ståndsriksdagar. Efter representationsförändringen, av vilken han var anhängare, valdes Koch 1866 av Blekinge läns landsting till ledamot av Första kammaren och omvaldes 1875. Vid 1867 års riksdag var han ledamot av konstitutionsutskottet.

Inom politiken ägnade Koch särskild uppmärksamhet åt undervisningsfrågor och humanitära spörsmål. Han deltog i stiftandet av Hillska skolan i Barnängen (1830) och av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande (1833), visade i sin ämbetsutövning obenägenhet att åtala anmälda förbrytelser mot det s.k. konventikelplakatet och uttalade sig vid riksdagarna för en sparsammare användning av edgång, dödsstraffets samt vatten- och brödstraffets avskaffande, gift kvinnas rätt att råda över sin egen arbetsförtjänst, oäkta barns lika arvsrätt med äkta efter moder samt inskränkning av förmögenhetens övervikt vid kommunala frågors avgörande.

Som riksdagsmotionär och medlem av bevillningsstadgekommittén arbetade han för upphävandet av personella skatter och införandet av allmän nettoinkomstskatt. Av frihandelsidén var han en avgjord anhängare; särskilt motionerade han om tullfrihet på flera livsförnödenheter. Genom en motion vid 1856 års riksdag gav han uppslaget till den allmänna regleringen av prästerskapets löneinkomster. Under den nya riksdagsordningens tid motionerade Koch ihärdigt om ändringar i brännvinslagstiftningen till nykterhetens främjande samt till en jämnare fördelning mellan landsbygden och städerna av inkomsten av försäljningsavgifterna. Även var han genom motioner verksam för medgivande av oinskränkt jordavsöndring och för ett rättvisare ordnande av skjutsväsendet, väghållningstungan och skyldigheten att uppföra allmänna byggnader å landet.

Koch deltog i 1873 års s.k. kompromiss rörande de stora försvars- och grundskattefrågorna. Med bestämdhet uttalade han sig för öppen votering vid riksdagsförhandlingarna.

Se även

• Von Koch

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).