Från Rilpedia

Karl Reinhold Geijer, född 23 april 1849 i Nyed, Värmlands län, död 27 mars 1922 i Uppsala, var en svensk filosof, professor.

Geijer blev student i Uppsala 1867, filosofie kandidat 1871, filosofie doktor 1872 och, efter att ha speciminerat med avhandlingen Huru förhåller sig Leibnitz metafysik till de första förutsättningarna för möjligheten af praktisk filosofi? (i Uppsala universitets årsskrift), 1876 docent i praktisk filosofi. År 1880 kallades han till docent i samma ämne i Lund. Åren 1888-1914 var han professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Från 1891 var han censor vid mogenhetsexamen. Han företog flera utländska resor i vetenskapligt syfte.

Geijer var utbildad inom den boströmska skolan, men påverkades tidigt även av Hermann Lotzes med den svenska idealismen besläktade åsikter. Särskilt genom studier i psykologi riktades hans intressen åt empiriskt håll. I akademiska föreläsningar behandlade han för första gången vid Uppsala universitet boströmianismen historiskt; likaså var han den, som först vid svenskt universitet försökte göra studenterna bekant med psykologins arbetsmetoder och resultat. I övrigt ägnade han i huvudsak sin akademiska undervisning åt kritiskt historiska framställningar av Immanuel Kants filosofi och den tyska filosofin efter Kant.

Åren 1882–90 utgav och redigerade Geijer "Ny svensk tidskrift", för vilken han författade uppsatser med filosofiskt och estetiskt innehåll m.m. Tillsammans med Axel Nyblæus utgav han delarna V–VII av "Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval" (1882-84). Han författade även skrifter inom pedagogiken. Åren 1905-14 var han inspektor för Värmlands nation i Uppsala.

Bibliografi i urval

Filosofi

• Om professor S. Heegaards "Bidrag til spørgsmaalet om filosofiens betydning og værdi" (1879)
• Hermann Lotzes lära om rummet (i "Ny svensk tidskrift", 1880)
• Hegelianism och positivism (i Lunds universitets årsskrift 1881, 1882)
• Hermann Lotzes tankar om tid och timlighet (ibid. 1886)
• Hermann Lotzes Philosopheme über die Raumanschauung (i "Skandinavische Archiv", 1892)
• La philosophie suédoise dans la premiére moitié du XlX:e siécle (föredrag vid filosofiska kongressen i Paris 1900)
• Doktor Godmans vishetslära (i "Nordisk tidskrift", 1904, i något utvidgad form även utgiven på tyska under titeln Ein schwedischer Aufklärungsphilosoph (i "Philosophische Abhandlungen M. Heinze zum 70. Geburtstage gewidmet", 1906)
• Om samvetet (1905)
• Svensk filosofi (1912)
• Filosofiens historiska hufvudformer (1916)

Pedagogik

• Om bildning och uppfostran i det gamla Hellas (i "Skolan och hemmet", 1883; ny omarbetad upplaga i "Pedagogiska skrifter, utgiven av Sveriges allmänna folkskollärareförenings litterära sällskap", 1907)
• Om Pestalozzi (i "Svensk tidskrift", 1893)
• Om uppfostringskonsten, dess teori och historia (i "Pedagogiska skrifter" etc., 1907)
• Om uppfostringskonsten (1907)
• Studier i pedagogikens historia (1907)
• Japansk undervisning i nationell moral (1911)

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Geijer, 1904–1926 ^(Not).

• Supplement