Från Rilpedia

Johan Theofil Nathhorst, född 19 mars 1794 på Knutstorp i Flisby socken, Jönköpings län, död 2 september 1862, var en svensk agronom; far till Hjalmar Nathorst och 15 andra barn.

Nathhorst avlade kansliexamen i Uppsala, men övergav snart ämbetsmannabanan för att ägna sig åt sin fäderneärvda egendom Näs, i Adelövs socken, Jönköpings län. Jämte ett intensivt jordbruk drev han där i synnerhet fårskötsel, sedan han 1823 mottagit det 1813 av kronprinsen Karl Johan uppsatta merinoschäferiet på Flyinge. År 1824 gjorde han för studiet av ullkulturen en resa till Sachsen och Preussen, varunder han besökte Albrecht Daniel Thaer på Möglin. År 1825 utgav han Handbok i ullkännedom och fårskötsel (belönad med Patriotiska Sällskapets stora guldmedalj), och 1826 inköpte han från Möglin ett antal elektoralfår dels för enskildas räkning, dels för statens. Det sålunda bildade statsschäferiet kvarstannade på Näs en tid, medan det forna Flyingeschäferiet flyttades till Mellingeholm i Roslagen.

År 1831 inrättade han, med understöd av statsmedel, en fårherdeskola på Näs, men denna upphörde 1839. Ett av Lantbruksakademien 1832 uppställt prisämne, "Förslag till läroanstalt i lantbruket", besvarade han med en skrift, som vann akademiens mindre pris. År 1834 blev han ledamot av Vetenskapsakademien och 1841 till sekreterare i Lantbruksakademien, i vilken tjänst han verkade med den största framgång till 1861, då han tog avsked. Åren 1841-1848 var han samtidigt föreståndare för Södermanlands läns lantbruksskola på Väderbrunn, vars skötsel närmast handhades av sonen Hjalmar.

I det kraftiga framåtskridande av lantbruket samt tillkomsten av en mängd anstalter för dess främjande, som ägde rum under 1840-talet, var Nathhorst en verksam deltagare. Särskilt intresserade han sig för jordbrukets nationalekonomiska frågor samt nötboskaps- och fåravel och var som sekreterare i Stamholländeristyrelsen verksam för införskaffandet av utländska, särskilt engelska, rasdjur.

Han redigerade Lantbruksakademiens årsskrift "Handlingar rörande lantbruket och dess binäringar", författade och utgav han åtskilliga folkliga småskrifter i lantbruks- och nationalekonomiska ämnen. För hans stora förtjänster om Sveriges jordbruk visade Lantbruksakademien sitt erkännande genom att kalla honom till hedersledamot (1862) och genom att resa en vård på hans grav på Norra kyrkogården utanför Stockholm.

Källor

• Crusenstolpe, Magnus Jacob, nekrolog över Nathorst i Svea folkkalender s. 180, 1863.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nathorst, 1904–1926 ^(Not).