Från Rilpedia

Magnus Jacob Crusenstolpe, född 11 mars 1795, död 18 januari 1865, svensk författare och publicist.

Innehåll 1 Biografi 1.1 Redaktörsskap för Fäderneslandet 1.2 Majestätsbrottet och Crusenstolpe-kravallerna 2 Bibliografi 3 Källor

Biografi

Redaktörsskap för Fäderneslandet

Adelsmannen Crusenstolpe tillhörde vid riksdagen 1828-1830 den liberala oppositionen. Kung Karl XIV Johan fattade tycke för den vältalige Crusenstolpe och värvade honom som redaktör för kungens egen tidning Fäderneslandet, som grundades 1830. Crusenstolpe som ursprungligen var monarkist lyckades dock inte göra tidningen populär och kungen, som stödde tidningen finansiellt, blev allt mer otålig. 1833 drog Karl Johan in stödet och Crusenstolpe tvingades lägga ner tidningen (som senare återuppstod med annan ägare). Crusenstolpe hamnade på gäldstugan eftersom han gjort stora personliga utgifter för att hålla igång tidningen. Trots att kungen personligen betalade Crusenstolpes skulder^[1] bytte denne sida och blev en stark motståndare till monarkin.

Majestätsbrottet och Crusenstolpe-kravallerna

Crusenstolpes skriftserie Ställningar och förhållanden, behandlade i brev blev klimax på osämjan mellan redaktören och kungen. Redan i det andra brevet, 1838, fick en relativt trivial text av Crusenstolpe kungen att explodera. Upprinnelsen var att Kungliga Majestätet utnämnt en viss hovmarskalk Fleming till major. Crusenstolpe var inte förtjust över utnämningen, och skrev att konseljen begått sabbatsbrott eftersom den gjort utnämningen på en söndag. Den rasande kungen agerade, en jury sammankallades och dömde Crusenstolpe som skyldig till majestätsbrott. Svea hovrätt slog i juni 1838 fast att straffet skulle bli tre år på Vaxholms fästning.^[1]

Den hårda domen chockade de folkmassor som samlats kring rätten och som, upprörda över kungens stingsliga reaktion, hyllade Crusenstolpe som en folkhjälte. De så kallade Crusenstolpe-kravallerna utbröt och Stockholm såg under några dagar ut att vara på randen till revolution.^[1] Den 20 juni skanderades slagord utanför slottet och alla fönsterrutor krossades hos kungens juridiska ombud, justitiekansler Claes Nerman, innan militär ingrep. Den 22 juni drabbade folket och militären samman, skottlossning utbröt och två människor dödades.^[1] Det tog flera dagar innan lugnet var helt återställt.

När han suttit av sitt straff fortsatte Crusenstolpe under resten av sin skrivarkarriär att ta heder och ära av kungen, framför allt genom Carl Johan och svenskarne. Han var även en av grundarna av den kortlivade tidningen Dagen (1845-1846).

Bibliografi

• Skildringar ur det inre av dagens historia (1834)
• Ställningar och förhållanden, behandlade i brev (del 1-19, 1838-51)
• Morianen, eller Holstein-Gottorpiska huset i Sverige (del 1-6, 1840-44)
• Carl Johan och svenskarne (del 1-3, 1845-46)
• Huset Tessin under enväldet och frihetstiden (del 1-5, 1847-49)
• Han skrev också nekrologer i Svea Folkkalender över kända personer:
  • Carl August Adlersparre, s. 172, 1863
  • Carl Adolph Agardh, s. 168, 1860
  • J. D. Ahlberg, s. 161, 1857
  • Jakob Niklas Ahlström, s. 169, 1858
  • Anna Ebba Aminoff, s. 139, 1861
  • A. G. von Arbin, s. 163, 1857
  • Eric Arén, s. 123, 1861
  • Carl Abraham Arfwedsson, s. 149, 1862
  • Lars Arnell, s. 165, 1857
  • Adolf Ivar Arvidsson, s. 150, 1859
  • Johan Harder Backman, s. 167, 1863
  • Carl Vilhelm Bergman, s. 168, 1858
  • Christian Gissel Berlin, s. 133, 1864
  • Johan Fredrik Berwald, s. 173, 1862
  • Sven Peter Bexell, s. 135, 1865
  • Johan Anders Björck, s. 161, 1858
  • Michael Adolph Blüm, s. 137, 1865
  • A. Bodisco, s. 171, 1857
  • Fredrik Boije, s. 166, 1858
  • Wilhelm von Braun, s. 162, 1861
  • Johan Bredman, s. 172, 1860
  • Anders Magnus Brinck, s. 152, 1863
  • Adam Bruce, s. 128, 1864
  • Robert Edvard Bruce, s. 158, 1859
  • Olof Abraham Bruncrona, s. 181, 1860
  • Jacob Cederström, s. 171, 1858
  • Carl Fredrik Coyet, s. 163, 1858
  • Magnus G. Danckwardt, s. 154, 1863
  • Robert Dickson, s. 182, 1860
  • Johan Dillner, s. 163, 1863
  • Eric af Edholm, s. 161, 1857
  • Carl Johan Ekströmer, s. 157, 1861
  • Carl Johan Fahlcrantz, s. 138, 1862
  • Jacopo Foroni, s. 161, 1859
  • David Fredrik Frölich, s. 173, 1863
  • Carl de Geer, s. 170, 1862
  • Cl. E. Günther, s. 175, 1862
  • Anton Gabriel Gyldenstolpe, s. 162, 1858
  • Carl August Hagberg, s. 146, 1865
  • Carl Johan Hallenborg, s. 131, 1861
  • Carl Eric Hallström, s. 160, 1863
  • Jakob August von Hartsmansdorff, s. 155, 1858
  • Erland Hedenstierna d. y., s. 159, 1857
  • Christoffer Isac Heurlin, s. 146, 1861
  • Carl Hochschild, s. 174, 1858
  • Axel Emanuel Holmberg, s. 161, 1862
  • Israël Hvasser, s. 148, 1861
  • C. E. Isberg, s. 152, 1857
  • Johan Johanson, s. 180, 1860
  • Johan Johansson, s. 141, 1861
  • P. Jönsson i Träslanda, s. 125, 1861
  • Mauritz Stefan Philip Klingspor, s. 159, 1859
  • G. C. Kraepelin, s. 159, 1857
  • Pehr Krafft d. y., s. 116, 1865
  • Johan Henrik Krëuger, s. 134, 1859
  • N. J. L. Krog, s. 170, 1857
  • Carl Gustaf Kröningsvärd, s. 183, 1860
  • Karl Anders af Kullberg, s. 169, 1858
  • Johan Olof Lagberg, s. 157, 1857
  • Per Johan Lagergren, s. 160, 1857
  • Per Lagerhjelm, s. 153, 1857
  • Gustaf Lallerstedt, s. 126, 1865
  • Carl Ludvig Landin, s. 154, 1859
  • Abraham Wilhelm Lavén, s. 152, 1859
  • Johan Peter Lefrén, s. 161, 1863
  • Brita Catharina Lidbeck, s. 130, 1865
  • Carl Wilhelm Lilliecrona, s. 165, 1857
  • Emanuel Limnell, s. 140, 1861 (Professor och dekorationsmålare)
  • Otto Lindblad, s. 148, 1865
  • Carl Axel Löwenhielm, s. 165, 1862
  • Carl Gustaf Löwenhjelm, s. 140, 1859
  • S. Löwenskiöld, s. 169, 1857
  • Johan Jacob Löwenström, s. 140, 1864
  • Johan Anton Millén, s. 142, 1864
  • Mathilda Montgomery-Gyllenhaal, s. 110, 1865
  • Gustaf Adolf Montgomery, s. 158, 1862
  • J. Moreno y Landabury, s. 170, 1863
  • Daniel Andreas Joakim Müller, s. 181, 1858 (Avled i Uppsala av kolera 1857. G.m. Louise Müller)
  • Johan Theofil Nathorst, s. 180, 1863
  • Edvard Nonnen, s. 169, 1863
  • Otto Gustaf Nordensköld, s. 159, 1863
  • A. G. M. Nordenstolpe, s. 175, 1862
  • Sven Adolf Norling, s. 162, 1859
  • Hedvig Constantina Fredrika von Numers, s. 144, 1864
  • Nils Fredrik Palmstjerna, s. 124, 1864
  • Gustaf Erik Pasch, s. 182, 1863
  • Emilia Petersen, s. 165, 1860
  • Abraham Zacharias Pettersson, s. 173, 1858
  • Carl Anton Pettersson, s. 130, 1864
  • Magnus Martin af Pontin, s. 137, 1859
  • Gabriel Poppius, s. 143, 1857
  • K. A. Posse, s. 153, 1857
  • Anders Adolf Retzius, s. 154, 1861
  • Johan Gabriel Richert, s. 120, 1865
  • Emil Roberg, s. 175, 1860
  • Puke von Rosen, s. 179, 1858
  • Rosenqvist af Åkershult, s. 132, 1865
  • Sir John Ross, s. 172, 1857
  • Johan Ruckman, s. 164, 1863
  • Edv. Gabriel Runeberg, s. 168, 1863
  • Edv. Fredrich von Saltza, s. 178, 1860
  • Anders Peter Sandströmer, s. 130, 1859
  • Berndt Harder Santesson, s. 177, 1863
  • Frans Adolf von Schéele, s. 137, 1864
  • A. Fred von Schneidau, s. 160, 1861
  • Johan Henrik Schröder, s. 176, 1858
  • Gustaf Henrik Schwartz, s. 156, 1859
  • Carl David Skogman, s. 149, 1857
  • Jeanette Stjernström, s. 165, 1858
  • Anders Magnus Strinnholm, s. 165, 1863
  • Johanna L. von Strokirch, s. 186, 1858
  • Israel Adolf af Ström, s. 165, 1857
  • O. A. Svalin, s. 185, 1858
  • Per Erik Svedbom, s. 184, 1858
  • Axel Erik von Sydow, s. 183, 1858
  • Per Adolf Tamm, s. 155, 1857
  • Lovisa Tawast, s. 161, 1861
  • Johan Peter Theorell, s. 154, 1862
  • Sven Lorenz Theorell, s. 155, 1863
  • F. J. A. Toll, s. 173, 1857
  • Sara Torslow, s. 176, 1860
  • Emil von Troil, s. 129, 1861
  • Johan August Wahlberg, s. 177, 1858
  • C. J. Wahlbom, s. 164, 1859
  • Peter Adam Wallmark, s. 144, 1859
  • Pehr Westerstrand, s. 127, 1859
  • Fredrik Westin, s. 175, 1863
  • Gustaf Daniel Wilcke, s. 147, 1864
  • Bernth Wilhelm Wohlfart, s. 123, 1864
  • Carl Edvard Zedritz, s. 173, 1860

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3} Ulf Nilson: Bråkmakarna, Trevi, Stockholm 1981. ISBN 91-7160-341-7.