Gustaf Cronhielm

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Gustaf Cronhielm, född 18 juli 1664 i Stockholm, död där 3 juni 1737, var en svensk greve, ämbetsman och kanslipresident. Han är stamfader för den grevliga ätten Cronhielm af Flosta. Han är mest känd för 1734 års lag, vars tillblivelse han dels översåg till innehållet, dels till stora delar formgav litterärt; denna lag beröms ännu för dess stil och språk.

Gustaf Cronhielm föddes i Stockholm som son till Polycarpus Cronhielm, som föddes med namnet Krumbygel i Sachsen, inkom till Sverige och erhöll adelskap och friherrelig värdighet. Modern, Hebbla Standorph, kom från Danzig. Han hade genom familjens ställning goda möjligheter för att utbilda sig. Åren 1677-82 studerade han vid Uppsala universitet, därefter fortsatte han studierna vid Riksarkivet, och reste sedan till London, där han uppehöll sig i tre år, och till Paris. År 1686 utnämndes han till kammarjunkare vid hovet i Württemberg, och året därefter kallade kung Karl XI honom tillbaka och erbjöd honom tjänst som hovjunkare, och därefter som kronprins Karls kammarherre. Under några år var han kronprinsens lärare.

År 1698 avled Cronhielms fader, varefter han övertog dennes befattning som landshövding i Västmanlands län. Han började snart intressera sig för politiken, och 1710 hade han gjort sig uppmärksammad som riksdagsman och vice lantmarskalk. Av den anledningen blev han utnämnd till hovkansler, kungligt råd, kansliråd och ordförande i lagkommissionen samma år. Åren 1713-14 var han Lunds universitets kansler och blev 1719 kansler vid Uppsala universitet.

Efter att Karl XII avlidit blev Cronhielm president i Kommerskollegium och kanslipresident, men avskedades av drottningen 1719. På grund av sitt goda namn fick han dock komma tillbaka till hovet som riksråd redan året därefter.

År 1712 upphöjdes Cronhielm till greve med namnet Cronhielm af Flosta. Med sin första hustru grevinnan Maria Wallenstedt fick han elva barn som överlevde späd ålder. Hans andra hustru var friherrinnan Henrietta Beata Horn af Marienborg.

Källor (urval)

  • Svenska män och kvinnor, del 2, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1944, s.136f


Företrädare:
Arvid Horn
Sveriges kanslipresident
1719
Efterträdare:
Arvid Horn
Personliga verktyg
På andra språk