Curt Wallis

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Curt Wallis, född 9 mars 1845 i Stockholm, död 3 mars 1922 i Nacka, var en svensk professor, läkare och politiker (liberal).

Curt Wallis tog studentexamen i Uppsala 1861, blev 1868 medicine kandidat, 1870 medicine licentiat samt 1874 medicine doktor. Åren 1869-1870 tjänstgjorde han som amanuens vid medicinska avdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, 1870-1871 vid patologiskt-anatomiska institutionen i Stockholm och vid Serafimerlasarettets medicinska avdelning till 1871 års slut. Han blev docent i patologisk anatomi vid Karolinska institutet 1874 och var sekreterare i institutets lärarekollegium åren 1874-1877. Sedan han uppehållit adjunkturen i sagda ämne, blev han 1884 e.o. professor däruti. Han var intendent vid Ramlösa hälsobrunn, Svenska läkarsällskapets sekreterare och redaktör för dess tidskrift Hygiea. För en avhandling om Rivierans kurorter erhöll han 1874 av läkarsällskapet det Regnellska priset om 2 000 kronor.

Han gjorde en mängd resor i Tyskland, Schweiz, England, Italien, Egypten o.s.v. samt publicerade många medicinska och hygieniska arbeten. På uppdrag av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening utarbetade han 1894 en redogörelse för hälsovårdsförhållandena vid svenska folk- och småskolor, vilken på sin tid väckte stort uppseende.

Curt Wallis var riksdagsledamot i andra kammaren för Stockholms stads valkrets åren 1891-1911. Han tillhörde folkpartiet 1895-1899 och liberala samlingspartiet 1900-1906, men betecknade sig från 1907 som vänstervilde. I riksdagen engagerade han sig framför allt i hälso- och sjukvårdsfrågor, till exempel sitautionen för kvinnor och barn som arbetade i industrin. År 1903 lämnade han också i en riksdagsmotion om utdelning av nattvardsvinet "på ett sätt, som bättre än det nuvarande överensstämde med nutidens uppfattning av hälsovårdens och renlighetens fordringar".

Källor

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 187
Personliga verktyg