Carl Fredrik Adelcrantz

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796)

Carl Fredrik Adelcrantz, född 30 januari 1716 i Stockholm, död 17 mars 1796 i Stockholm, var en friherre och svensk arkitekt.

Innehåll

Biografi

Sonson till kammarskrivaren Josua Törnqvist och Cecilia Andera. Son till arkitekt Göran Josuæ Adelcrantz som adlats med namnet Adelcrantz 1712, och Anna Maria Köhnmann. Ogift. Ätten slöts med Carl Fredrik Adelcrantz.

Det var först efter faderns, Göran Josuæ Adelcrantz, död som han blev arkitekt. Denne hade inte velat att sonen följde i hans fotspår, så C.F. Adelcrantz började i stället sin karriär som ämbetsman. 1766 upphöjdes han i friherreligt stånd. 1777 adopterades hans bror, vice presidenten vid Göta hovrätt Emanuel Adelcrantz på det friherreliga namnet, men han dog före Carl Fredrik Adelcrantz.

Carl Fredrik Adelcrantz uppförde kansliflygeln på Stockholms slott samt anlade kvarteret Lejonbacken, ritade Adolf Fredriks kyrka och Gustaf III:s operahus vid G Adolfs torg (på femtiokronorssedeln, bakom porträttbilden av Jenny Lind ses hans skiss av detta operahus). . Han ritade Drottningholmsteatern och nuvarande Kina slottDrottningholm och även Confidencen vid Ulriksdal. Han stod för tillbyggnaden av Svartsjö slott samt, tillsammans med Jean Eric Rehn, huvudbyggnaden på Sturehovs slott. Han lät även bygga sina egna bostäder, Adelcrantzka palatsetKarduansmakargatan i Stockholm och sommarhuset Trångsunds gård vid Drevviken. Adelcrantz ritade även Tyska kyrkan (även Christinae kyrka) i Göteborg samt Valleberga kyrkas korsarmar.

Han var en betydelsefull person vid hovet och blev hovjunkare 1744, hovintendent 1750, överintendent för Kongliga Ritarakademien (nuvarande Konstakademin) 1757, direktör för "franska spektaklet" 1753, direktör för hovkapellet 1764 och friherre 1766. 1754 invaldes han som ledamot nummer 143 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Trots sina framgångar slutade han av politiska orsaker sitt liv som en ruinerad man.

Verk i urval

Adelcrantzka palatset

Se även

Litteratur

  • Stig Fogelmarck: Carl Fredrik Adelcrantz, artkitekt, 1957. 
  • Carl Fredrik Adelcrantz : ett Gustavianskt Konstnärsöde av Stig Fogelmarck (Natur & Kultur 1995)
  • Chambers & Adelcrantz av John Harris mfl (Nationalmuseum 1997)
Personliga verktyg
På andra språk