Från Rilpedia

Adolf Iwar Arwidsson, född 7 augusti 1791 i Padasjoki, Finland, död 21 juni 1858 i Viborg, Finland. Han var en finländsk författare, publicist, politiker och historiker, verksam i Sverige senare delen av sitt liv.

De flesta medborgarna i storfurstendömet Finland var nöjda med situationen efter att Sverige och Finland hade åtskilts 1809 efter Finska kriget. Finland var ett relativt sett privilegierat till skillnad mot de baltiska länderna som hade införlivats på 1700-talet med folket satt i livegenskap. Någon allmän önskan om en återförening med Sverige var inte i finländarnas sinnen, men ett visst missnöje syntes i landet.

Arwidsson började studera vid Åbo akademi 1810, blev fil.mag. 1815, docent i allmän historia 1817. I hans avhandling om medeltidens romantik, Ingenii romantici, aevo medio orti, expositio historica, kan man spåra inflytand från Schlegel och Schelling. Han knöt under flera besök i Sverige, bl.a. Uppsala, mellan åren 1816 och 1818 kontakter med nyromantikerna, och anslöt sig till deras historiskt-romantiska åskådning och bidrog till deras publikationer. När han kom hem till Finland geps han av entusiasm för "den finska individualiteten" och övergick snart från litterära och språkliga frågor i kalendern Aura till politiskt författarskap. Han var en central gestalt inom Åboromantiken. I januari 1821 började han ge ut Åbo Morgonblad, där han sökte väcka till liv det ett s.k. slumrande medborgarsinne. Han riktade bl.a. uppmärksamhet på ämbetsmännens plikter gentemot den finska folkmajoriteten. Men eftersom myndigheterna tyckte att han var alltför frispråkig indrogs tidningen fr.o.m. den 30 september 1821. Därför publicerade han i Mnemosyne en satir över officerskåren. Några månader senare avsattes han från docenturtjänsten vid universitetet.

Adolf Ivar Arwidsson var den förste som lämnade Finland av politiska orsaker. Prästsonen från Padasjoki socken kom till Sverige hösten 1823, efter att hans betraktelser om den finländska nationens status under den ryska örnens vingar blivit obekväma för myndigheterna. Det var inte det första mötet med Sverige, från 1817 till 1818 hade han studerat vid Uppsala universitet.

År 1825 blev Arwidsson svensk medborgare och var anställd som amanuens på Kungliga biblioteket. Vid en återresa till Finland 1827, utvisades han tillbaka till Sverige. Om inte tidigare så blev han i alla fall efter denna händelse en finländsk systemkritiker. Arwidsson knöt samman finländarna i Sverige med de svenska liberalerna som kritiserade Karl XIV Johans utrikespolitik för att vara alltför ryssvänlig. Han skrev politiska broschyrer mot Crusenstolpe, gick i polemik med Israel Hwasser i ämnet, om "1812 års politik". I de radikala kretsarna var antiryska stämningar starka och häcklandet mot självhärskardömet stort. Han skrev under pseudonymen Pekka Kuoharinen broschyren Finland och dess Framtid, där han dömde ut Finlands statsrättsliga ställning i det ryska imperiet. Under pesudonymen Olli Kekäläinen skrev han i Finland och dess nuvarande statsförfattning mot den negativa bilden om finländska förhållanden. Finlands återinförlivande med Sverige diskuterades livligt fram till och med Krimkriget åren 1854-1855. Det var nära att Sverige, styrd av den nye kungen Oscar I, med hjälp av engelska och franska styrkor skulle ha återtagit Finland. Ryssland hann dock kapitulera förrän Sverige kom till handling. Ålands demilitarisering var det enda positiva slutresultatet Sverige fick av fredsslutet.

Adolf Ivar Arwidsson utnämndes till chef för Kungliga biblioteket 1843. När förhållandena efter Krimkriget liberaliserades i Finland passade han på att besöka landet, men avled under resan i Viborg, på väg mot sin hemsocken Laukas. Hans författarskap nådde inte under levnadstiden större grupper.

En minnessten restes i Padasjoki 1895 på Saksala gård på den plats där gården Mikkola legat. 1991 förseddes stenen med ett porträtt i form av en bronsrelief. En minnesskulptur i form av ett ihåligt träd med en uggla finns Åbo i parken mellan Domkyrkan och Aura å.

Bibliografi

• Ingenii romantici, aevo medio orti, expositio historica (1817)
• Lärobok i Finlands historia och geografi 1832
• Ungdoms-Rimfrost af Sonen i Örnskog 1832
• Svenska fornsånger 1834-42
• Förteckning öfver Kongl. Bibliothekets I Stockholm Isländska Handskrifter 1848
• Handlingar till upplysning af Finlands häfder, 10 delar, 1846--58
• Svenska konungar och deras tidehvarf 1836-43
• Trettioåriga krigets märkvärdiga personer 1844-56
• Konung Gustaf III och hans samtida regenter 1846
• Finland och dess Framtid (1838)
• Finland och dess nuvarande statsförfattning (1841)