Sparvuggla
Från Rilpedia
?Sparvuggla Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig[2] |
|
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Ugglor Strigiformes |
Familj: | Äkta ugglor Strigidae |
Släkte: | Glaucidium |
Art: | Sparvuggla G. passerinum |
|
|
§Glaucidium passerinum Auktor: Linné, 1758 |
|
Sparvugglans utbredning
|
|
Sparvugglan hävdar ofta sitt revir genom att sjunga från toppen av en gran.
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Sparvuggla (Glaucidium passerinum) är den minsta ugglan i mellersta och norra Europa.
Innehåll |
Utseende, fältkännetecken och läte
Sparvugglan känns främst igen på sin litenhet. Den är stor som en stare, mäter 15-19 centimeter, har ett vingspann på 32-39 centimeter[3] och väger ungefär 60 gram. Kroppen är gråbrun på ovansidan, med vitaktiga prickar, på undersidan vit med bruna längsgående fläckar eller streck. Stjärten har vita tvärband. Tårna har tätt med hårlika fjädrar ända ut till klorna. Den flyger i mjuka bågar likt en hackspett.
Juvenila fåglar är mycket lika adulta men saknar merparten av de vita prickarna.
Dess sång, som kan höras 500 meter till 1 km, består av ett taktfast sex- till sjustavigt entonigt mjukt visslande som upprepas var 10 sekund.
Utbredning och taxonomi
Sparvugglan har en holarktisk utbredning.
Man delar upp sparvugglan i två underarter:
- Glaucidium passerinum passerinum - nominatformen förekommer i Skandinavien och på Balkan, men även vissa platser i Centraleuropa ned till norra Grekland, österut genom Sibirien till Jenisejfloden.
- Glaucidium passerinum orientale (Taczanowski 1891) - förekommer i östra Sibirien, i Kina, Mongoliet och österut till Primorje kraj,
Den är en partiell flyttfågel som vanligtvis stannar kring sitt häckningsområde året om.
Förekomst i Sverige
Med en population på omkring 15 000 par i Sverige är det den vanligaste ugglan i Sverige tillsammans med kattuggla och pärluggla. [4]
Biotop
Sparvugglans häckar i gammal granskog med mycket lövinslag. Den förekommer också ofta i skogskanten mot öppna ytor. I Centraleuropa förekommer den i bergstrakter.
Häckning och beteende
Den är ganska oskygg och mest aktiv i gryning och skymning men kan även synas dagtid. I perionden februari-april hävdar den aktivt revir inför häckningssäsongen, då man kan höra dess sång när den sitter i toppen av en gran. Den häckar i ihåliga träd, gärna i hål som hackspettar gjort i äldre träd.
Föda
Sparvugglan lever av smågnagare och småfåglar upp till till traststorlek. Den hamstrar ofta föda i håligheter i träd.
Bildgaller
Sóweczka - Glaucidium passerinum.jpg
|
Ringmärkning av sparvugglekyckling i västra Finland. |
Referenser
Noter
- ↑ Eurasian pygmy-owl på IUCN:s rödlista.
- ↑ "Sparvuggla"
- ↑ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999)
- ↑ Lars Gezelius & Olle Jonsson, Ombergs häckningsfauna - en atlasinventering 2002-2004, 2004
Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World CD-rom
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan, sid. 210-211. ISBN 91-34-51038-9.
Externa länkar