Järnväg i Spanien

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Det spanska järnvägsnätet (2008) där rött är bredspår medan blått är normalspår. Smalspårsjärnvägarna är på denna karta inte utsatta.

Det spanska jänvägsnätets framväxt under 1800-talet.

Planerade och driftsatta höghastighetsjärnvägar i Spanien, februari 2008.

Spaniens järnvägsnät uppgick de 31 december år 2008 till 13 383km^[1] och administreras av den statliga järnvägsförvaltingen Administrador de Infraestructuras Ferroviarias vanligvis i förkortad form ADIF. Till detta tillkommer drygt 2 000km smalspårsjärnvägar vilka inte administreras av ADIF. All persontrafik på de bredspåriga och normalspåriga järnvägarna sköts av det statliga järnvägsbolaget RENFE.

Järnvägsförvaltning

Det spanska järnvägsnätet utgörs av bredspåriga järnvägarna (1668mm), normalspåriga järnvägar (1435mm) samt smalspåriga järnvägar (1000mm). De bred och normalspåriga järnvägarna förvaltas av ADIF som i Sverige motsvaras av Banverket. ADIF delar mot en avgift ut plats på rälsen för de företag som vill frakta gods eller passagerare. Förvaltningen av smalspårsjärnvägarna sköts av flera olika myndigheter, det största nätet sköts av FEVE (Ferrocarriles Españoles de Vía Estrecha) som är spaniens statliga förvaltning av smalspårsjärnvägar, till skillnad från ADIF är FEVE även trafikoperatör.

Efter spaniens övergång till demokrati 1978 överläts efter hand FEVEs förvaltning av smalspårsnäten i fyra av spaniens autonoma regionerna. 1979 bildades kataloniens statliga järnvägar Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya som övertog ansvaret för smalspårsjärnvägarna i Katalonien, 1982 skedde det samma i Baskien när baskiens statliga järnvägar Sociedad Pública Eusko Trenbideak-Ferrocarriles Vascos, S.A. övertog delar av smalspårsnätet i Baskien. 1986 bildades valencias statliga järnvägar Ferrocarrils de la Generalitat Valenciana som övertog ansvaret för smalspårsjärnvägarna i Valencia. 1994 tillkom balearernas statliga järnvägsförvaltning Serveis Ferroviaris de Mallorca som övertog smalspårsjärnvägarna på Mallorca.

De olika järnvägsförvaltningarna i Spanien,

• ADIF (Administrador de Infraestructuras Ferroviarias)
• FEVE (Ferrocarriles Españoles de Vía Estrecha)
• FGC (Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya)
• FGV (Ferrocarrils de la Generalitat Valenciana)
• SFM (Serveis Ferroviaris de Mallorca)
• EuskoTren (Eusko Trenbideak - Ferrocarriles Vascos S.A.)

Persontrafik

I Spanien sköts all persontrafik av det statlig järnvägsbolaget RENFE, undantaget är smalspårsjärnvägarna där trafiken istället sköts av FEVE, FGC, FGV, SMF och EuskoTren. Den internationella nattågstrafiken till Frankrike, Italien och Schweiz sammordnas mellan RENFE och SNCF med den gemensamma operatören ELIPSOS och CIWL.

Persontrafiken körs i stor utsträckning med motorvagnståg, både elektriska och diseldrivna. Lokdragna vagnståg är under utfasning för att ersättas med motorvagnar.

Historia

Det spanska järnvägsnätet påbörjades i mitten av 1800-talet efter att Isabella II den 3 juni 1855 undertecknat en ny järnvägslag: Ley General de Caminos de Hierro. Den nya lagen innebar att utländskt kapital kunde investeras i byggandet av järnvägar och sedan få rätten att bedriva monopol i 99 år. Under de följande 20 åren byggdes större delen av alla huvudlinjer och kring sekelskiftet var linjenätet till stora delar färdigbyggt. I den nya järnvägslagen fastställdes bland annat att spårvidden skulle motsvara 6 spanska fot. En vanlig missuppfattning är att detta berodde på att man ville undvika en järnvägsburen invasion ifrån Frankrike, men den egentliga anledningen var att de spanska ingenjörerna felaktigt antog att en bredare spårvidd skulle medge ånglok med bättre prestanda vilket behövdes till Spaniens mycket bergiga landskap.

1941 förstatligades alla järnvägar under det nya gemensamma bolaget Red Nacional de los Ferrocarriles Españoles (RENFE). Nätet, som fått omfattande skador under det spanska inbördeskriget, tog lång tid att reparera. Under 1940-talet påbörjades en modernisering av maskinparken som till stora delar utgjordes av mycket gamla ånglok, en allmän elektrifiering av järnvägsnätet påbörjades dock inte förrän under slutet av 1950-talet, ångloken ersattes därmed av nya ånglok. Först 1975 togs de sista ångloken i passagerartrafik ur drift. Efter en period av förfall där flera olönsamma linjer lades ned, påbörjades under 1980-talet en modernisering av järnvägsnätet. Den första nybyggda linjen på 25 år öppnades 1992 mellan Madrid och Sevilla med standardspårvidd. Den skulle komma att bli starten på en järnvägsupprustning som avser att byta ut hela det spanska bredspåriga järnvägsnätet mot europeisk standardspårvidd men även bygga upp ett helt nytt stomnät av höghastighetslinjer.

Järnvägsnät

• ADIF
  • bredspår 11 755km
  • normalspår 1 589km
  • normal och bredspår 21km
  • smalspår 18km

• FEVE
  • smalspår 1 214km

• FGC
  • bredspår 88km
  • normalspår 42km
  • smalspår 141km

• FGV
  • Smalspår 240km

• EuskoTren
  • smalspår 181km

• SFM
  • smalspår 76km

Framtid

Det spanska järnvägsnätet genomgår sedan slutet av 1990-talet en omfattande upprustning där flera helt nya järnvägslinjer byggs för att kunna trafikeras av AVE. Samtidigt pågår ett omfattande renoveringsarbete där gamla krokiga järnvägar rätas ut och elektrifieras för att i framtiden kunna trafikeras av AVE.

Den spanska järnvägssatsningen är tänkt att göra järnvägen till ett konkurenskraftigt transportmedel både regionalt och nationellt samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskas genom att transporter av människor och varor flyttas över från vägar till järnvägar.^[2] I skrivande stund (juli 2008) är drygt 1 500km höghastighetsjärnvägar under byggnation med ytterligare 2 500km antingen projekterade eller i väntan på finansiering. Enligt Ministerio de Fomento (spanska infrastrukturministeriet) skall 1 300km höghastighetsjärnvägar driftsättas under perioden 2008 till 2012 samtidigt som ytterligare 2 200km höghastighetsjärnvägar skall påbörjas.^[3]

Större pågående järnvägsprojekt

LAV Levante

Höghastighetsjärnvägar omfattande 914km mellan Madrid och Medelhavskusten (Castellón, Valencia, Alicante, Murcia och Cartagena). Projektet påbörjades i december 1999 och beräknas färdigställas 2015-2016. Enligt spanska infrastrukturministeriets informationsblad i februari 2008 var 109km driftsatta medan 575km var under konstruktion, resterande 230km var antingen i väntan på finansiering eller under projektering.^[4]

LAV Galicia

Höghastighetsjärnväg omfattande 420km mellan Olmedo (130km norr om Madrid längsmed den nyöppnade linjen mellan Madrid och Valladolid) och Galicien (Santiago de Compostela). Projektet påbörjades år 2000 och beräknas färdigställas 2018. Enligt spanska infrastrukturministeriets informationsblad i maj 2008 var 165km under konstruktion medan resterande befann sig i väntan på finansiering eller under projektering.^[5]

Detta är det överlägset dyraste och mest komplicerade infrastrukturprojektet i spansk historia, kostnadsberäkningar före projektet påbörjats landade kring fem och en halv miljard euro. Kostnadsberäkningar gjorda 2007 anger siffran till mellan 27-30 miljoner euro per kilometer, motsvarande drygt det dubbla mot vad höghastighetslinjen mellan Madrid och Barcelona kostade per kilometer.

LAV Eje Atlántico

Höghastighetsjärnväg omfattande 238km mellan Ferrol och Portugisiska gränsen. Projektet påbörjades år 2000 och de första 155km mellan Vigo och La Coruña beräknas driftsättas i sin helhet 2012. Enligt spanska infrastrukturministeriets informationsblad i maj 2008 var 67,5km driftsatta, 52,5km under konstruktion medan resterande befann sig i väntan på finansiering eller under projektering. När den nya järnvägen öppnas i sin helhet mellan Vigo och La Coruña kommer restiden att ha sänkts från nästan 3 timmar till ca 50 minuter.^[6]

LAV Extremadura

Höghastighetsjärnväg omfattande 404km mellan Madrid och portugisiska gränsen. Projektet påbörjades år 2002 men byggstart kunde inte påbörjas förrän 2007 på grund av att den spanska och portugisiska regeringen inte kunde komma överens om linjesträckning. Järnvägen beräknas färdigställas 2015-2016. Enligt spanska infrastrukturministeriet var drygt 80km^[7] under konstruktion i juni 2008 medan resterande 325km befann sig i väntan på finansiering eller under projektering.

LAV Eje Andalusía

Höghastighetsjärnväg omfattade 441km mellan Sevilla och Almería. Projektet påbörjades år 2001 där den inledande sträckan Sevilla-Granada beräknas färdigställas 2012-2013. Järnvägen finansieras delvis av den andalusiska regeringen som är ansvarig för sträckan Sevilla-Antequera, sommaren 2008 var ca 130 av de 441 kilometerna under konstruktion med en kortare sträcka redan driftsatt.^[8]

LAV Y Vasca

Höghastighetsjärnväg omfattade 172km mellan de tre baskiska provinshuvudstäderna. Projektet påbörjades år 2000 och beräknas avslutas 2015-2016. Sommaren 2008 var drygt 57km under konstruktion medan resterande i väntan på finansiering. 104 av de 172km kommer att gå i tunnel medan resterande kommer att fördelas på 17km viadukter samt 51km på konventionell banvall.^[9]

LAV Sevilla-Cadiz

Höghastighetsjärnväg omfattade 157km mellan Sevilla och Cadiz. Projektet påbörjades år 2000 och beräknas färdigställas 2011-2012. Enligt spanska infrastrukturministeriet var 64,5km driftsatta i juni 2008 medan resterande var under konstruktion.

LAV Barcelona-frontera francesa

Höghastighetsjärnväg omfattande 150km mellan Barcelona och franska gränsen. Projektet påbörjades 2002 och beräknas färdigställas 2012. Enligt spanska infrastrukturministeriet var hela linjen under konstruktion sommaren 2008.

Höghastighetsjärnvägarna norr om Valladolid

järnvägsförbindelserna mellan Valladolid och de norra autonoma regionerna, Asturien, Kantabrien och Baskien har en planerad byggstart till 2009 för att färdigställas under perioden 2016-2020. En kortare sträcka om 50km genom kantabriska bergen är sedan 2004 under byggnation, den inkluderar bland annat den 25km långa Pajares tunneln som när den öppnas 2012 kommer att blir europas fjärde längsta järnvägstunnel.

Källor

• Ministerio de Fomento
• ADIF

1. ↑ http://www.adif.es/en_US/conoceradif/doc/drIngOpt_01_capitulo01.pdf
2. ↑ Målsättningar med spaniens strategiska transportplan för åren 2005-2020
3. ↑ Via libre: Fomento pondrá en servicio 1.300 nuevos kilómetros de líneas de alta velocidad. Juni 2008
4. ↑ Spanska infrastrukturministeriets informationsblad februari 2008
5. ↑ Spanska infrastrukturministeriets informationsblad maj 2008
6. ↑ Spanska infrastrukturministeriets informationsblad maj 2008
7. ↑ Nyhetstelegram från Ministerio de Fomento juni 2008
8. ↑ Informationsblad från den andalusiska regeringen
9. ↑ Projektets officiella hemsida

Externa länkar

• Ley General de Caminos de Hierro
• Renfe
• Feve
• Adif
• Fomento